Förslag till resolution - B8-0896/2016Förslag till resolution
B8-0896/2016

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kommissionens arbetsprogram 2017

4.7.2016 - (2016/2773(RSP))

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 37.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen

Vicky Ford för ECR-gruppen

Förfarande : 2016/2773(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0896/2016
Ingivna texter :
B8-0896/2016
Antagna texter :

B8-0896/2016

Europaparlamentets resolution om kommissionens arbetsprogram 2017

(2016/2773(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förklaringen från Europeiska kommissionen om en mekanism för genomförande av subsidiaritet och en mekanism för genomförande av bördeminskning av den 19 februari 2016,

–  med beaktande av Europeiska rådets förklaring om konkurrenskraft av den 19 februari 2016,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning,

–  med beaktande av slutrapporten av den 24 juli 2014 från högnivågruppen för administrativa bördor i EU: Cutting Red Tape in Europe – Legacy and Outlook,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om Mot en bättre reglering av den inre marknaden[1],

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012–2013[2],

–  med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionens medlemsstater står inför betydande ekonomiska utmaningar under de kommande årtiondena på en världsomspännande marknad som snabbt förändras och medför allt större utmaningar.

B.  Endast konkurrenskraftiga ekonomier kommer att kunna skapa de arbetstillfällen och det välstånd som höjer levnadsstandarden för medborgarna, finansierar investeringar framöver, erbjuder högkvalitativ utbildning och andra möjligheter för unga, medför förbättringar av hälso- och sjukvård och pensionssystem samt är en förutsättning för bättre offentliga tjänster.

C.  Europeiska unionens medlemsstater måste höja produktivitets- och innovationsnivåerna för att kunna hantera de ekonomiska utmaningar som de står inför.

D.  Medlemsstaterna måste pressa ned de offentliga och privata skulderna för att skapa en god grund för långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt.

E.  Allmänheten har gett uttryck för allt större oro över ett EU som tycks tillskansa sig befogenheter och ansvarsområden som bättre skulle passa för medlemsstaterna, deras regionala och lokala myndigheter eller medborgarna själva.

F.  EU:s medborgare efterlyser utan tvekan en union som är sparsam med att ingripa, som underlättar samarbete mellan medlemsstaterna på områden där detta kan skapa ett mervärde, men som framför allt respekterar de grundläggande principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2017 prioritera åtgärder som bidrar till långsiktigt hållbar tillväxt, skapande av arbetstillfällen samt välstånd.

2.  Europaparlamentet stöder kommissionens förklaring av den 19 februari 2016 om en mekanism för genomförande av subsidiaritet och en mekanism för genomförande av bördeminskning, där det anges att ”[k]ommissionen kommer att inrätta en mekanism för bedömning av den nu gällande EU-rättens överensstämmelse med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen”. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att till fullo genomföra rekommendationerna i parlamentets resolution av den 12 april 2016 om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012–2013.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha en hög ambitionsnivå när den genomför det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, särskilt de avsnitt som rör testet för små och medelstora företag och testet av konkurrenskraften som en del av konsekvensbedömningar, fastställandet av mål för bördeminskningen, den årliga undersökningen av bördorna och arbetet i nämnden för lagstiftningskontroll. Kommissionen uppmanas att säkerställa att mikroföretag i möjligaste mån undantas från alla lagstiftningsförslag så att nyetablerade företag och företagare kan uppmuntras. Kommissionen uppmanas att säkerställa att dess arbetsprogram innebär att rekommendationerna i parlamentets resolution av den 12 april 2016 om Mot en bättre reglering av den inre marknaden genomförs.

4.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att som en del av denna tillväxtagenda sluta nya handelsavtal för att utveckla en utåtblickande, konkurrenskraftig europeisk ekonomisk ram som ger konsumenterna konkreta fördelar och lägre priser och skapar nya arbetstillfällen.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sig på att utveckla en moderniserad och ändamålsenlig budget. Parlamentet konstaterar att EU:s redovisningar genomgående godkänts som en rättvisande bild av Europeiska unionens finanser, men noterar samtidigt att det fortfarande förekommer uttryck för oro över hur effektiva utgifterna är. Därför uppmanas kommissionen att noggrant göra omprioriteringar i sin strategi för budgetkontroll, där otillräckliga framsteg görs när det gäller att ta itu med en fråga som djupt oroar allmänheten i unionen. Parlamentet betonar att skattebetalarnas pengar måste användas mer effektivt, vilket innebär att medlemsstaterna måste vara fullt delaktiga i arbetet med att tackla bristande förvaltning och bedrägerier. Parlamentet begär att nuvarande politik utvärderas regelbundet, ses över och vid behov anpassas för att säkerställa att den är i linje med framtida behov och en snabbt föränderlig teknisk och ekonomisk miljö. Parlamentet betonar vikten av att sådana utvärderingar utförs av helt oberoende och objektiva organ.

DEL 2: SÄRSKILDA FÖRSLAG TILL ARBETSPROGRAMMET

”En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar”

Mekanismen för genomförande av subsidiaritet och proportionalitet och mekanismen för genomförande av bördeminskning

6.  Europaparlamentet anser att de två nya mekanismerna för genomförande av subsidiaritet och proportionalitet samt bördeminskning, såsom de beskrivs i kommissionens förklaring av den 19 februari 2016, kommer att stärka plattformen för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) och bidra till ekonomisk tillväxt, skapande av arbetstillfällen och ökat välstånd.

7.  Europaparlamentet noterar att Europeiska rådet i sin förklaring om konkurrenskraft av den 19 februari 2016 också efterlyser ”mål för minskning av bördan inom nyckelsektorer”. Kommissionen uppmanas att göra arbetet med att åstadkomma minskningar av bördan i linje med dessa förklaringar till ett centralt inslag i arbetsprogrammets ”avsiktsförklaring” för 2017, i syfte att fastställa en positiv reformagenda för arbetsprogrammet i sig och den väntade gemensamma förklaringen om årlig institutionell programplanering.

8.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att i arbetsprogrammet för mekanismerna för genomförande av subsidiaritet och proportionalitet samt bördeminskning som prioriterade punkter inkludera följande:

–  Förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

–  Direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

–  Direktiv 2008/104/EG om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.

–  Direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.

–  Direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.

–  Förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

–  Förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter.

–  Förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.

–  Förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung.

–  Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.

–  Förordning (EG) nr 1967/2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet.

–  Småföretagsakten.

–  Förordning (EU) nr 165/2014 om färdskrivare vid vägtransporter.

–  Direktiv 2014/95/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy.

–  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 815/2012 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EU) nr 904/2010 när det gäller de särskilda ordningarna för icke-etablerade beskattningsbara personer som tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka lagstiftningsförslaget om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över förslaget om en riktad översyn av direktiv 2013/32/EU om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd.

11.  Europaparlamentet begär att prioriteringarna i det arbetsprogram som ska läggas fram senast i slutet av 2016 inom ramen för de nya mekanismerna för genomförande av subsidiaritet och proportionalitet samt bördeminskning inkluderas i arbetsprogrammet för 2017.

Bättre lagstiftning

12.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har beslutat att fastställa ett nytt mål för minskning av de ekonomiska kostnaderna med anknytning till regelbördan för företag. Parlamentet begär att man, i samarbete med parlamenten i medlemsstaterna, fastställer detta mål till 25 procent till senast 2020, i linje med de tidigare ambitionerna om ett långsiktigare mål för att halvera den befintliga EU-regelbördan till senast 2030. Parlamentet betonar att detta övergripande mål också bör inbegripa efterlevnadskostnaderna och att betydande ansträngningar bör göras även med avseende på dessa kostnader. Delmål bör fastställas av varje ny kommission, i samråd med parlamentet och Europeiska rådet. Refit-programmet är ett viktigt steg på vägen mot att förenkla lagstiftningen, minska administrativa regelbördor för företagen och undanröja hindren för tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Kommissionen uppmuntras starkt att om möjligt tillämpa den formel som innebär att två gamla standarder upphävs för varje ny standard som införs, genom att beakta fördelarna med att införa regelutjämning, så att nya regler som bidrar till den administrativa bördan och regelbördan kan införas endast om en motsvarande dubbel minskning av den befintliga bördan kan åstadkommas.

13.  I enlighet med de relevanta bestämmelserna i det nya interinstitutionella avtalet uppmanar Europaparlamentet kommissionen att snarast möjligt och som en prioriterad fråga lägga fram förslag där man fastställer mål för minskning av bördan inom nyckelsektorer. Kommissionen uppmanas att presentera den metod som den avser att använda för att välja ut de nyckelsektorer för vilka målen för minskning av bördan kommer att fastställas.

14.  Europaparlamentet understryker vikten av den överenskomna årliga undersökningen av bördorna som en del av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, som ett viktigt verktyg för att på ett klart och insynsvänligt sätt fastställa och övervaka resultaten av EU:s ansträngningar för att undvika och minska överreglering och administrativa bördor. Detta arbete bör inbegripa en förteckning med specifik anknytning till små och medelstora företag. Parlamentet anser att den årliga undersökningen av bördorna måste användas för att kartlägga de bördor som åläggs genom enskilda lagstiftningsförslag och rättsakter från kommissionen och genom åtgärder från enskilda medlemsstaters sida.

15.  Europaparlamentet noterar att efterlevnaden av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i nuläget utvärderas endast i början av lagstiftningsprocessen. Parlamentet understryker därför behovet att införa subsidiaritets- och proportionalitetsprövningar i slutet av lagstiftningsprocessen och före antagandet av den slutliga texten. Detta skulle bidra till att säkerställa att respekten för dessa principer upprätthålls under hela lagstiftningsprocessen. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att om möjligt använda sig av en ”ångerperiod” efter det att respektive trepartsförhandlingar slutförts, så att en konsekvensbedömning och en subsidiaritetsprövning kan göras, också för att bidra till öppenhet och insyn.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att agendan för bättre lagstiftning har en lokal/regional dimension som inte nödvändigtvis kan hanteras med hjälp av subsidiaritet. Kommissionen uppmanas även att utvidga sina förfaranden för bedömning av konsekvenserna av lagstiftningen (som inte är detsamma som territoriell konsekvensbedömning) i syfte att undersöka de finansiella och administrativa konsekvenserna av befintliga och nya standarder för lokala/regionala myndigheter.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt se över småföretagsakten för att se hur den kan ges en ändamålsenlig utformning parallellt med agendan för bättre lagstiftning.

18.  Europaparlamentet anser att kommissionen, som en del av agendan för bättre lagstiftning, bör undersöka innovativa sätt att uppnå politiska resultat utan lagstiftning, genom att tillämpa exempelvis beteendeekonomi för att undersöka och påverka beteende.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samråda med berörda parter i alla faser av lagstiftningsprocessen, även under den tidigaste fasen, för att förhindra oavsiktliga konsekvenser.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över Refit-plattformens funktionssätt i syfte att säkerställa att den är öppen och användartillvänd. Parlamentet begär att plattformens ändamålsenlighet och resultat utvärderas under 2017.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2017 förbereda en utvärdering av oberoendet för nämnden för lagstiftningskontroll när det gäller att fullgöra funktionen att övervaka och ge objektiva råd i samband med konsekvensbedömningar, samt ange huvuddragen i de uppföljningsåtgärder som kan komma att krävas.

22.  När det gäller artikel 155 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) uppmanar Europaparlamentet arbetsmarknadens parter att inom ramen för nuvarande och framtida ramavtal, inbegripet 2012 års ramavtal för frisörbranschen, främja verktyg för bättre lagstiftning, öka användningen av konsekvensbedömningar i sina förhandlingar och hänvisa avtal där lagstiftningsåtgärder föreslås till kommissionens nämnd för lagstiftningskontroll.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga framstegen och resultaten på de tio områden som man har fastställt i högst grad präglas av betungande regelbördor för små och medelstora företag, däribland arbetstidsdirektivet och direktivet om bemanningsföretag, och att upprätta en prioritetsordning för åtgärder som för arbetet på dessa områden i rätt riktning.

24.  Europaparlamentet uppmärksammar den senaste tidens trend att företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till Europa och de möjligheter detta innebär i form av nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur EU kan hjälpa företagen att ta till vara de möjligheter som denna trend erbjuder.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för översynen av arbetsmiljöregelverket främja principer om bättre lagstiftning i syfte att se till att den nya ramen förblir proportionerlig och anpassningsbar i förhållande till arbetsplatsernas föränderliga villkor. Det bör, t.ex. i ramdirektivet, föreskrivas en utvärdering vart tionde år.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka delaktigheten för nationella parlament och inleda omfattande samråd med dem när den överväger förfaranden för översyn och upphävande av EU-lagstiftning. Parlamentet efterlyser en automatisk tidsfristklausul (sunset clause) för all EU-lagstiftning. En sådan klausul skulle aktivera en oberoende, riktad konsekvensbedömning, som i sin tur kan leda till en översyn eller ett upphävande av lagstiftningen i fråga. Parlamentet framhåller att konsekvensbedömningar också kan inbegripa en bedömning av t.ex. inslag som efterlevnaden av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och bördorna för medlemsstaterna, företag, särskilt små och medelstora företag, och berörda parter, samt en bedömning av ett potentiellt återförande av EU-kompetens. Om inte konsekvensbedömningarna kan visa på lagstiftningens relevans på EU-nivå även framöver, skulle per automatik upphävande vara det som man utgår ifrån.

27.  Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över kommissionens svar till de nationella parlamenten i fall där gula kort har utfärdats. Parlamentet anser att det är nödvändigt att kommissionen genomför rekommendationerna i parlamentets resolution av den 12 april 2016 om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012–2013, intensifierar dialogen med de nationella parlamenten och på ett uttömmande sätt besvarar de frågor som de nationella parlamenten tar upp i varje form av offentliggjort yttrande. Parlamentet anser vidare att det är nödvändigt att kommissionen besöker det eller de relevanta utskotten i parlamentet för att närmare förklara sin ståndpunkt när det gäller subsidiaritetsyttranden.

28.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att intensifiera sin politiska och lagstiftningsrelaterade dialog med nationella och, i förekommande fall, regionala parlament på ett samordnat sätt, i syfte att till fullo utvärdera potentiella och befintliga EU-förslags överensstämmelse med deras behörighetsområden och med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta bör ske under samrådsfasen och den förberedande fasen i planeringen av lagstiftning innan EU-förslag offentliggörs, och förfarandet bör övervakas fortlöpande så att man ser till att den befintliga lagstiftningen blir föremål för regelbundna bedömningar. När de nationella parlamenten samarbetar med sina motparter i andra medlemsstater förfogar de i detta avseende över ett antal instrument med hjälp av vilka kommissionen åläggs att vidta betydande åtgärder och reagera på uppmaningar från nationella parlament, däribland rätten att ta initiativ till bindande lagstiftning (”grönt kort”) i enlighet med förslaget från Cosac, ”rött kort” i kraft av subsidiaritetsprincipen, som gör det möjligt för 16 medlemsstater att förhindra att arbetet med en viss EU-rättsakt går vidare, ökad delaktighet i granskningar av delegerade akter och genomförandeakter samt rätten att inleda en parlamentarisk undersökning av EU-frågor, däribland frågor om finansiell transparens.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till att underlätta genomförandet och ratificeringen av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp.

30.  Europaparlamentet motsätter sig den föreslagna lagstiftningen om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag, eftersom den strider mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet understryker att medlemsstaterna är bäst lämpade att ta fram lösningar som passar deras specifika kultur och företagsklimat, i stället för att omfattas av en enhetlig, kontraproduktiv kvoteringsstrategi för samtliga medlemsstater.

Finansiella tjänster

31.  Europaparlamentet vill se att man påskyndar och prioriterar genomförandet av kapitalmarknadsunionen med tanke på dess roll när det gäller att stimulera tillväxt och global konkurrenskraft. Parlamentet understryker betydelsen av att göra en samlad konsekvensbedömning av ekonomisk lagstiftning för att identifiera inkonsekvenser i lagstiftningen, som skulle kunna utgöra hinder mot kapitalmarknadsunionen.

32.  Europaparlamentet yrkar på att den globala konkurrenskraften för EU:s finansiella sektorer bör ägnas ökad uppmärksamhet vid utformningen av politiken. Parlamentet konstaterar vidare att det behövs större samordning mellan de europeiska tillsynsmyndigheterna, kommissionen och internationella organ för att främja EU:s intressen.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet övervaka genomförandet av den ekonomiska lagstiftningen för att utvärdera genomförandeproblem, oavsiktliga konsekvenser och delar som bör reformeras, uppdateras eller tas bort. Parlamentet understryker den roll som de europeiska tillsynsmyndigheterna och den gemensamma tillsynsmekanismen spelar för att nå regleringsmålen på ett bättre sätt. I detta sammanhang bör de europeiska tillsynsmyndigheterna arbeta nära nationella experter och intressenter när de utvecklar tekniska standarder för att undvika oavsiktliga konsekvenser.

34.  Europaparlamentet understryker att alla förslag till ytterligare lagstiftning måste vara föremål för en djupgående konsekvensbedömning och kostnads-nyttoanalys från kommissionen i enlighet med agendan för bättre lagstiftning, i syfte att säkerställa att man endast lägger fram lagförslag om de önskade effekterna inte kan uppnås på något annat sätt än genom lagstiftning. Kommissionen uppmanas att uppfylla sitt nya åtagande om att se över EU:s ekonomiska lagstiftning och subsidiaritets- respektive proportionalitetsprinciperna, och parlamentet väntar ivrigt på resultaten inom området för ekonomiska tjänster. Parlamentet understryker vidare betydelsen av att säkerställa en lämplig uppdelning av behörighet mellan EU-nivån och den nationella nivån, där man tar hänsyn till att de nationella tillsynsmyndigheterna har expertis och kunskap om sin lokala marknad.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och medlemsstaterna arbete för att bekämpa skattebedrägerier, skatteflykt, aggressiv skatteplanering och utnyttjande av skatteparadis. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att ta hänsyn till den globala karaktären på skattebedrägerier, skatteflykt, aggressiv skatteplanering samt användning av skatteparadis, liksom att se till att alla vidtagna åtgärder skyddar EU-företagens konkurrenskraft samtidigt som man säkerställer tillräcklig insyn för att öka konsumenternas förtroende för rättvisan i EU-medlemsstaternas skattesystem.

36.  Europaparlamentet efterlyser ett genomförande i tid av den befintliga bankunionslagstiftningen och en förstärkt dialog med experter i sektorn för att utvärdera den antagna lagstiftningens inverkan och ändamålsenlighet. Parlamentet påminner om att ett antal medlemsstater fortfarande inte har infört skuldnedskrivningslagarna och uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att säkerställa ett snabbt och fullständigt genomförande av direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag. Kommissionen uppmanas att genomföra en ingående riskutvärdering i samband med det europeiska insättningsgarantisystemet. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att utvärderingen ska innehålla en heltäckande översyn av det rådande läget i infrastrukturen bakom, samt finansieringen av, nationella insättningsgarantisystem. Parlamentet påpekar att man även måste ta hänsyn till de medlemsstaters intressen som inte deltar i bankunionen eller tillhör euroområdet.

37.  Europaparlamentet efterlyser mer proportionerliga åtgärder för mindre banker för att säkerställa att rapporteringskraven skräddarsys efter bankstorlek, och på så sätt undvika att mindre banker rapporterar mer information än vad tillsynsmyndigheterna anser nödvändigt för att kunna förstå bankernas riskprofil och eventuella effekter på den finansiella stabiliteten. Parlamentet konstaterar vidare att den kommande stabila nettofinansieringskvoten skulle kunna skräddarsys enligt bankernas företagsmodell så att mindre banker som inte är lika beroende av kapitalmarknadsfinansiering skulle kunna undantas.

38.  Europaparlamentet ber kommissionen att undersöka andra sätt att fullgöra den europeiska monetära och ekonomiska unionen än den väg som anges i de fem ordförandenas rapport. Parlamentet motsätter sig skapandet av en budgetkapacitet för euroområdet. Parlamentet anser att ett trovärdigt åtagande om att tillämpa principen i artikel 125 i EUF-fördraget om att inte ansvara för andras skulder skulle öka medlemsstaternas suveränitet och ansvar när det gäller social, ekonomisk och skattemässig politik.

”En sammankopplad digital inre marknad”

39.  Europaparlamentet stöder kommissionens prioritering av den digitala inre marknaden eftersom digital verksamhet kan leda till nya arbetstillfällen, nya företag, expanderande företag, tillväxt och innovation. Parlamentet inser betydelsen av den digitala omvandlingen av EU:s industri för att skapa arbetstillfällen, höja produktiviteten och öka konkurrenskraften samt därmed skapa tillväxt. Parlamentet understryker att 2017 kommer att vara ett år då man ska nå resultat, eftersom lagar måste antas och medlemsstaterna måste se till att de genomförs.

40.  Europaparlamentet rekommenderar att innan kommissionen lägger fram lagförslag på det digitala området bör den utvärdera bästa praxis i medlemsstaterna och internationellt, uppmuntra branschledda åtgärder, fokusera på genomförandet av befintlig lagstiftning och modernisera nationella lagar och EU-lagar i tillämpliga fall, samt understryker att kommissionen bara ska ta initiativ till ny lagstiftning om absolut nödvändigt.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att minska byråkratin och ta bort orättvisa eller oproportionerliga reglerande och icke-reglerande hinder för att till fullo utnyttja potentialen i den digitala övergången inom industrin och den gränsöverskridande e-handeln. Parlamentet understryker att åtgärderna inte ska vara protektionistiska utan utformade för att göra den digitala miljön attraktiv för europeiska företag som vill utvecklas och för företag som vill etablera sig och verka i Europa, liksom för konsumenter och andra användare.

42.  Europaparlamentet beklagar att det finns en betydande oro rörande skatteåtgärder inom den digitala ekonomin, i synnerhet när det gäller moms, som inte har diskuterats av kommissionen. Parlamentet upprepar sin begäran om att införa en gemensam EU-övergripande förenklingsåtgärd (momströskel) för att hjälpa små e-handelsföretag. Parlamentet understryker vikten av att hantera denna fråga snarast och understryker i detta sammanhang att skattepolitiken tillhör medlemsstaternas behörighetsområde.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ett starkt system för immateriella rättigheter och ett större genomdrivande av dessa rättigheter, vilket skulle stimulera konkurrenskraften och stödja innovativa företag, belöna skapare och gynna användare av upphovsrättsskyddat material. Parlamentet välkomnar ”följa pengarna-strategin” och betonar att kommissionen, tillsammans med medlemsstaterna, bör främja medvetande och tillbörlig aktsamhet utefter leveranskedjan samt uppmuntra informationsutbyte och bästa praxis för att bekämpa brott mot immateriella rättigheter i kommersiell skala, samt ökat samarbete mellan den offentliga och privata sektorn.

”En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik”

44.  Europaparlamentet förespråkar klart slutsatserna i kommissionens meddelande (COM(2016)0062) med en bedömning av Parisavtalets konsekvenser, i vilket man upprätthåller Europeiska rådets övergripande mål och upplägg för 2030-ramen om klimat och energi. Parlamentet varnar dock för en eventuellt framtida justering av EU:s utsläppsminskningsåtaganden till 2030 i samband med FN:s ramkonvention om klimatförändringars allmänna utvärdering 2023, då detta skulle kunna ha en negativ effekt på den säkerhet som företag och investerare behöver för att driva övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Parlamentet anser att det är av avgörande betydelse att behålla bestämmelser som skyddar industrisektorer som riskerar koldioxidläckage.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, genom sin kommande utformning av elmarknaden, skapa en verklig rättvis konkurrens mellan alla energislag som bidrar till en minskning av växthusgasutsläppen i EU.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en detaljerad konsekvensbedömning där man fokuserar på socioekonomiska konsekvenser av den nya utformningen av elmarknaden, i synnerhet i den central- och östeuropeiska regionen, som förmodligen kommer att ha högre kostnader för energiomställningen än andra EU-medlemsstater.

47.  Europaparlamentet anser att den framtida utformningen av elmarknanden bör dra nytta av en rad olika komponenter för att utveckla ett fullt fungerande system. Parlamentet erkänner i detta sammanhang betydelsen av att maximera möjligheterna att lagra el i Europa och uppmanar kommissionen att underlätta en icke-snedvridande och investeringsvänlig ram för olika tekniker för att lagra el.

48.  Europaparlamentet känner oro för genomförandet av energieffektivitetsdirektivet och uppmanar kommissionen att arbeta med medlemsstaterna med konsekventa riktlinjer för att säkerställa ett effektivt genomförande. Parlamentet stöder principen om effektivitet först i lämpliga fall och anser att målen ska vara proportionerliga och realistiska. Kommissionen uppmanas att säkerställa att EU:s klimat- och energilagstiftning själv är effektiv och proportionerlig snarare än konkurrerande och överlappande.

49.  Europaparlamentet påminner om att växthusgasutsläppen från luftfarten införlivades i EU:s utsläppshandelssystem den 1 januari 2012 och tvingade alla luftfartygsoperatörer som omfattas av utsläppshandelssystemet att skaffa utsläppsrätter för sina koldioxidutsläpp. Parlamentet noterar antagandet av de båda besluten om att ”stanna klockan” 2013 respektive 2014, som tillfälligt begränsar tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem så att internationella flygningar undantas i syfte att ge Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) tid att ta fram en global marknadsbaserad åtgärd för att minska utsläppen från internationell flygtrafik. Detta undantag kommer att löpa ut 2017. Kommissionen uppmanas att i god tid ta fram en rapport och rekommendationer för att granska det beslut som tas vid Icaos 39:de församling i september/oktober 2016 om en global marknadsbaserad åtgärd, samt att anpassa kraven i direktivet genom ett nytt lagförslag.

”En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas”

50.  Europaparlamentet stödjer åtagandet i strategin för den inre marknaden om att säkerställa att EU förblir ledande globalt när det gäller utvecklandet av standarder. Parlamentet uppmuntrar standardisering som är förenlig med ett internationellt perspektiv, antingen genom utveckling av globala internationella standarder eller i förekommande fall erkännande av motsvarande internationella standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det gemensamma initiativet fortsättningsvis drivs nedifrån och upp av ett behov som har identifierats inom branschen och levererar sådana standarder som är relevanta för marknaden.

51.  Europaparlamentet anser att det krävs mer jobb för att säkerställa att en välpublicerad och tillgänglig överklagandeprocess gäller för utarbetandet av standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med nationella och europeiska standardiseringsorgan, bygga vidare på bästa praxis för att förbättra överklagandemekanismerna.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en årlig översyn av icke-tariffära hinder som påverkar den gemensamma marknaden internt, och en analys av olika sätt att ta itu med dessa för att kunna utnyttja den inre marknadens ännu outnyttjade potential.

53.  Europaparlamentet pekar på att bestämmelser som medför begränsningar för detaljhandeln och grossistverksamheter, som strider mot EU-lagstiftningen och som är oproportionerliga kan skapa avsevärda hinder för marknadstillträde, vilket leder till att färre nya försäljningsställen öppnar samtidigt som konkurrensen hämmas, något som medför högre priser för konsumenterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ingående analysera driftsbegränsningar för detaljhandel och grossistverksamhet på den inre marknaden.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta resoluta åtgärder för att förbättra tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande. Parlamentet förväntar sig i detta sammanhang att kommissionen planerar att öka medvetenheten bland behöriga myndigheter och se över förordningen om ömsesidigt erkännande och tillhörande vägledning för att lösa frågorna om genomförande och tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande, med hänsyn till behovet av att säkerställa konsumentskyddet.

55.  Europaparlamentet understryker att framtida åtgärder, såsom det föreslagna tjänstepasset, inte bör leda till ytterligare administrativa bördor utan att sådana åtgärder bör ta itu med icke-tariffära hinder och ömsesidigt erkännande i förväg.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tidigarelägga verktyget för att analysera data inom strategin för den inre marknaden, vilket skulle kunna leda till en förbättrad kontroll av genomförandet av lagstiftningen om den inre marknaden.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera följande principer i sin kommande översyn av telekommunikationsramen:

a.  Lagstiftningsåtgärder måste förbli principbaserade, snabba och framtidssäkrade, snarare än att syfta till att försöka förutspå branschens tekniska inriktning.

b.  Konkurrens stimulerar, snarare än underminerar, investeringar. Nationella tillsynsmyndigheter måste upprätthålla förmågan att stödja olika konkurrensmodeller utifrån deras nationella marknader, i synnerhet vad gäller geografiska områden.

c.  Telekommarknaden kommer att fortsätta att karaktäriseras av strukturellt och historiskt olika nationella marknader, därför kommer inte samma lösningar alltid att vara lämpliga för varje marknad.

d.  Spektrumeffektiviteten bör maximeras men harmonisering är en väg, snarare än ett mål i sig självt. Det behövs därför förutsättningar för att uppmuntra en kontinuerlig och industriledd utveckling inom spektrumanvändning hellre än att fördefiniera dess omfattning.

58.  Europaparlamentet väntar på förslag om etablering av ett Europeiskt innovationsråd som måste följas av en djupgående konsekvensbedömning och finansieras inom de nuvarande taken för den fleråriga budgetramen. Parlamentet tar del av de ursprungliga resultaten av Horisont 2020 och uppmanar kommissionen att i sin halvtidsöversyn dra lämpliga och evidensbaserade slutsatser som bygger på resultat, i synnerhet när det gäller framgångsnivåer och bidragsprocesser samt kostnadsmodellen.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en rymdstrategi för Europa, och därmed möta behovet av en globalt konkurrenskraftig rymdsektor för EU. Parlamentet understryker att Galileo- och Copernicusprogrammens marknadsgenomslag utgör en möjlighet att uppfylla potentialen i europeiska nystartsföretag och andra företag för att utveckla rymdbaserade tjänster och tillämpningar för innovationer, tillväxt och arbetstillfällen.

Rimliga och balanserade frihandelsavtal

60.  Europaparlamentet begär att kommissionen fortsätter med det uppdrag den har fått mandat att genomföra när det gäller återstående frågor som ska lösas till följd av resultaten av den tionde ministerkonferensen i Nairobi. Parlamentet konstaterar dock att Världshandelsorganisationen (WTO) måste fortsätta att utgöra ett flexibelt och dynamiskt forum för förhandlingar mellan dess medlemsstater om ytterligare handelsintegration mellan villiga länder. Parlamentet stöder WTO:s ansträngningar för att öka sin effektivitet och sitt ansvarstagande. Parlamentet begära att EU ska, efter en period med reflektion, påbörja arbetet med att lägga till specifika nya frågor i förhandlingarna i Genève, däribland, men inte enbart, frågor som rör investeringar, statligt ägda företag och tjänster.

61.  Europaparlamentet begär att man formellt inleder förhandlingar om ambitiösa och balanserade ekonomiska integrationsavtal med hög standard som täcker handel och investeringar med Australien och Nya Zeeland. Dessa avtal ska slutföras inom en ambitiös tidsram som inte bara gäller gemensamma intressen och värderingar mellan EU och Nya Zeeland respektive Australien, utan även gemensamma standarder rörande arbetsmarknadsrättigheter och sociala rättigheter samt miljöskydd.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra fördel av den nuvarande dynamiken i Mercosurländerna, i synnerhet i Argentina, och lösa upp blockeringen av handelsförhandlingarna mellan EU och Mercosur för att uppnå ett heltäckande, balanserat och ambitiöst avtal. Parlamentet stöder en modernisering av EU-avtalen med Mexiko och Chile, länder som har viktiga förbindelser i den latinamerikanska regionen, genom framför allt sitt medlemskap i den dynamiska regionala gruppen Stillahavsalliansen. Parlamentet kräver att efter att dessa förhandlingar har slutförts ska kommissionen undersöka möjligheten att nå ett regionbaserat avtal mellan EU och Stillahavsalliansen.

63.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av att öka handels- och investeringsförbindelserna med nyligen industrialiserade länder som Indien, Malaysia, Taiwan och Kina och ger kommissionen i uppdrag att se till att den gör allt den kan för att förhandla fram ett högkvalitativt handels- och investeringsavtal med dessa länder. Parlamentet begär vidare att när EU-domstolen har lagt fram sitt yttrande om frihandelsavtalet med Singapore, ska den se till att avtalet når medlemsstaterna och Europaparlamentet så snart som möjligt.

64.  Europaparlamentet erkänner det bidrag GSP+ gör för att stärka människorätts- och arbetsmarknadsnormerna och förbättra förutsättningarna för EU-investeringar i mottagarländer. Parlamentet insisterar på att GSP+, som ett instrument som kan främja mänskliga rättigheter, endast kommer att vara effektivt om det tillämpas ordentligt, och begär att kommissionen ska uppfylla sina åtaganden enligt förordning (EU) nr 978/2012 och tillhandahålla en heltäckande översyn till slutet av 2017, med svarsåtgärder vid behov, om en mottagare skulle misslyckas med att uppfylla sina åtaganden enligt GSP+. Parlamentet ser fram emot en möjlig framgångsrik begäran om GSP+-status från Sri Lanka, förutsatt att landet uppfyller de nödvändiga kraven.

65.  Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande finns problem med den långa period som kommissionen behöver för att granska och översätta juridiska texter efter att förhandlingar har avslutats, jämfört med andra överenskommelser runt om i världen. Parlamentet anser att med tanke på hur snabbt handeln i världen utvecklas och eftersom det finns ett akut behov av att öppna marknaderna för EU:s företag och konsumenter ytterligare, så behövs det ytterligare åtgärder för att förbättra och rationalisera den juridiska granskningen och översättningen i syfte att säkerställa att alla juridiska texter läggs fram för undertecknande och ratificering i medlemsstaterna och parlamentet inom kortast möjliga tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast den 31 mars 2017 lägga fram en rapport för parlamentet med specifika förslag på detta område.

66.  Europaparlamentet stödjer kommissionens fortsatta krav, vilka backas upp av medlemsstaterna och parlamentet, på att alla pågående förhandlingar om frihandelsavtal ska inkludera särskilda kapitel som syftar till att skapa specifika juridiska och tekniska åtgärder för att förbättra små och medelstora företags förmåga att bedriva handel och göra investeringar, vilket är av avgörande betydelse eftersom antalet integrerade globala leveranskedjor i handelsmönstren i världen ökar.

67.  Europaparlamentet framhåller fortsatt hur viktigt det är med inkommande och utgående investeringar för EU:s ekonomi och att EU:s företag av alla former och storlekar behöver vara fullständigt skyddade när de investerar på tredjeländers marknader. Parlamentet understryker att investerarskydd utgör en nödvändig del av EU:s handelspolitik, samtidigt som man erkänner principen om rätten att reglera, behovet av insyn i förfaranden och ett system som bygger på tydligt definierade regler. Parlamentet ber kommissionen att fortsätta att säkerställa investerarskyddet för EU:s investerare vid framtida förhandlingar.

68.  Europaparlamentet erkänner att frihandelsavtal bör övervakas och genomföras ordentligt efter att de tillämpas och därutöver för att säkerställa inte bara en ordentlig analys och utvärdering av deras handelseffekter utan även verklig respekt för överenskomna regler, discipliner och åtgärder. Parlamentet konstaterar att kommissionen för närvarande saknar fokus på genomförandet av handelsavtal och understryker att det är av yttersta vikt att se till att handelspartner uppfyller de löfte de har ingått i handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut inkludera parlamentet i hela processen.

69.  Utskottet är övertygat om att EU, till dess att handelspartner uppfyller alla fem EU-kriterier för att klassificeras som marknadsekonomi, bör använda en icke-standardiserad metod som till fullo följer Världshandelsorganisationens lagstiftning för att upprätthålla de europeiska företagens konkurrenskraft och fortsätta vår kamp mot alla former av orättvis konkurrens.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina offensiva handelsåtgärder i förhållande till öppnandet och upprätthållandet av nya marknader samt att fokusera på såväl tariffära som icke-tariffära frågor. Parlamentet konstaterar att EU:s höga standarder för livsmedelssäkerhet och hälso- och djurskydd, vilka är avgörande för att säkerställa EU-konsumenternas förtroende, inte bör kompromissas med eller förhandlas om på något sätt.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en rättvis konkurrens inom handelsavtal som EU planerar att ingå med tredjeländer, genom att ta fram en förteckning över känsliga produkter som kan vara särskilt sårbara för betydande påfrestningar av olika anledningar. Parlamentet begär att sådana produkter som kan vara känsliga för liberalisering ges lämplig särskild och differentierad behandling i handelsavtal.

”Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende”

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över befintlig lagstiftning på it-brottsområdet, samt att lägga fram förslag för att upprätta en tydlig rättslig ram för förhållandet mellan privata företag och brottsbekämpande myndigheter i kampen mot organiserad brottslighet och radikalisering på internet.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om gränsöverskridande samarbete rörande informationsutbyte om spårbarheten av finansiering av terrorism.

74.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av förslaget om smarta gränser för att hjälpa till att upprätta effektiva och externa gränskontroller i EU.

”Mot en ny migrationspolitik”

75.  Europaparlamentet anser att den viktigaste frågan för migrationspolitiken bör vara att säkerställa allmänhetens förtroende, upprätthålla integriteten i Schengenområdet och bevara den interna säkerheten.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera nuvarande förordningar och direktiv på migrationsområdet, i synnerhet direktivet om familjeåterförening, direktivet om asylförfaranden och skyddsdirektivet, vilka utgör oönskade pullfaktorer när det gäller asylsökningar i EU.

77.  Europaparlamentet understryker att översynen av Dublin III-förordningen måste innehålla de huvudsakliga principerna av förordningen, och uppmanar kommissionen att lägga fram specifika och konkreta förslag för att bemöta sekundära förflyttningar av asylsökande.

78.  Europaparlamentet understryker att eventuella framtida förslag om migration från länder utanför EU/EES bör tillhöra medlemsstaternas behörighet och bör även försöka att reglera kvantiteten och kvaliteten på den ekonomiska migrationen från länder utanför EU/EES.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka Turkiets genomförande av avtalet mellan EU och Turkiet.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta övervaknings- och genomföranderapporter om utbetalning och nationella utgifter när det gäller Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för inre säkerhet, och att fullt ut övervaka och utvärdera användningen av de EU-medel som beviljats tredjeländer på asylområdet.

81.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen regelbundet bör övervaka och utvärdera ett eventuellt avtal med Turkiet om viseringsliberalisering, i syfte att se till att det inte sker några drastiska ökningar av antalet personer som överskrider tiden för den tillåtna vistelsen enligt visumet och av antalet personer från Turkiet som söker internationellt skydd.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut övervaka genomförandet av EU:s gräns- och kustbevakning, när denna inrättas, så att man ser till att byrån inte bara hanterar inflödet vid den yttre gränsen, utan också spelar en aktiv roll i samband med återvändande och återtagande och när det gäller att minska det totala antalet asylsökande som fått avslag på sin ansökan men som ändå uppehåller sig i EU.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp sitt förslag om en återresehandling, med en ambitiös plan för återvändande till tredjeländer som Pakistan, Marocko och Algeriet.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en tydlig analys för varje enskilt land och att fastställa individuella strategier för tredjeländerna på grundval av strategierna ”mer för mer” och ”mindre för mindre” när det gäller EU:s ekonomiska stöd i kampen mot irreguljär migration och människohandel.

”En starkare global aktör”

85.  Europaparlamentet efterlyser en regelbunden översyn av den europeiska grannskapspolitiken för att se till att den tar itu med de ständigt föränderliga situationerna utmed EU:s östra och södra gränser. Parlamentet insisterar dessutom på att Europeiska utrikestjänstens arbete och budgetar ska granskas och redovisas på rätt sätt. Denna utvärdering bör fokusera inte bara på huruvida pengarna spenderas på rätt sätt, utan också på huruvida den europeiska grannskapspolitikens mål uppfylls.

86.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att, mot bakgrund av den senaste utvecklingen, löpande och kritiskt se över alla anslutningsförhandlingar och deras tillstånd och ändamålsenlighet och att vid behov justera hastigheten och strategin.

87.  Europaparlamentet erkänner att främjandet av mänskliga rättigheter hör till EU:s utrikespolitiska mål, med särskild tonvikt på områden som religionsfrihet, yttrandefrihet, politiska friheter, kvinnors och barns rättigheter samt minoritetsgruppers rättigheter.

88.  Europaparlamentet efterlyser fortsatta diplomatiska påtryckningar, inklusive användning av riktade påföljder mot enskilda individer, grupper och den ryska regeringen, för att få till stånd en fredlig lösning på konflikten i Ukraina. Parlamentet insisterar på strikt efterlevnad av politiken för icke-erkännande av det ryskockuperade Krim.

89.  Europaparlamentet erkänner att Nato är hörnpelaren i den europeiska försvars- och säkerhetspolitiken.

90.  Europaparlamentet uppmuntrar fortsatt internationellt samarbete när det gäller att hitta en förhandlingslösning på konflikten mellan Israel och Palestina och därigenom få till stånd ett tryggt och universellt erkänt Israel som existerar sida vid sida med en suverän och livskraftig palestinsk stat. Parlamentet uppmuntrar vidare ansträngningar för att gjuta nytt liv i fredsprocessen mellan Turkiet och kurderna, för att skapa tillit och förtroende mellan de båda parterna, och för att börja ta itu med de bredare regionala frågor som berör kurderna.

Utvecklingsfrågor

91.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta med medlemsstaterna för att uppfylla målet att 0,7 procent av BNP ska gå till offentligt utvecklingsbistånd.

92.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att ta fram en tydlig, strukturerad, transparent och ansvarsfull ram för partnerskap och allianser med den privata sektorn i utvecklingsländerna. Parlamentet begär dessutom att det på EU-nivå inrättas sektorsvisa flerpartsplattformar som samlar den privata sektorn, civilsamhällesorganisationer, icke-statliga organisationer, tankesmedjor, partnerländers regeringar, biståndsgivare och andra aktörer för att informera om möjligheterna att delta i offentlig-privata partnerskap, utbyta bästa praxis och tillhandahålla tekniskt stöd när det gäller regelverket och förväntade utmaningar som uppkommit som en följd av gemensamma insatser för utveckling.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram innovativa metoder för hjälp för att rädda liv och humanitärt bistånd och fokusera mer konsekvent på förebyggande av kriser och mekanismer för tidig varning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga möjliga partnerskap med den privata sektorn för att tillgodose nuvarande och framtida humanitära behov. Parlamentet framhåller hur viktigt det är att överbrygga klyftan mellan humanitärt katastrofbistånd och långsiktigt utvecklingsbistånd, och att involvera de ”nya” tillväxtekonomierna – som har fått en allt starkare profil, genomslagskraft och kapacitet – i förhandlingarna om humanitärt bistånd.

94.  Europaparlamentet vill att Europeiska investeringsbankens (EIB) aktuella mandat för extern utlåning ska utökas för att stärka dess bidrag till hållbar utveckling och framför allt för att delta mer aktivt i den nya strategin för den privata sektorn genom kombinerad finansiering, medfinansiering av projekt och lokal utveckling inom den privata sektorn. Parlamentet efterlyser dessutom ökad insyn och ökad ansvarighet i partnerskap och projekt som har anknytning till EIB. EIB och medlemsstaternas övriga institutioner för utvecklingsfinansiering uppmanas att se till att de företag som får stöd inte undandrar sig skatt.

95.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att arbeta med medlemsstaterna när det gäller att hjälpa tredjeländer att utrota seder och bruk som är skadliga för kvinnor och flickor, bland annat barnäktenskap och tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, hedersmord, påtvingad sterilisering, våldtäkt i konfliktsituationer, stening och alla andra former av brutalitet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta tillsammans med Europeiska utrikestjänsten för att förbättra det stöd som finns att tillgå för dem som fallit offer för sådan brutalitet.

”En union i demokratisk förändring”

Budgetfrågor

96.  Europaparlamentet anser att en av grundprinciperna för kommissionen när den förbereder beräkningen av EU-budgeten bör vara ”EU-mervärdet”. Kommissionen uppmanas med kraft att satsa på att finansiera åtgärder där bidraget från EU-budgeten ger mer påvisbara fördelar än ekonomiska medel från enskilda medlemsstater. EU‑budgeten har en viktig roll såtillvida att den avgör huruvida kommissionens föreslagna mekanism för bedömning av EU-rättens överensstämmelse med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna blir en framgång eller inte.

97.  Europaparlamentet påpekar att en attitydförändring krävs i förhållningssättet till EU:s utgifter, eftersom alltför stor vikt för närvarande läggs vid anslagsutnyttjande och efterlevnad av bestämmelser snarare än vid mervärde eller resultat. Kommissionen uppmanas med kraft att åta sig att göra en ny utvärdering av EU:s budgetprioriteringar på grundval av efterhandsutvärderingar och stabila resultatindikatorer. Användningen av resultatreserver, till exempel de resultatreserver som för närvarande används inom strukturfonderna, skulle kunna utökas och användas på andra områden med EU‑finansiering. Den resultatinriktade EU-budgeten är en lovande utveckling i detta hänseende, och kommissionen uppmanas med kraft att fullt ut införliva en resultatbaserad budgeteringsmetod i det årliga budgetförfarandet.

98.  Europaparlamentet har tagit del av den pågående halvtidsöversynen av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet framhåller att man måste vänta på denna översyn och ett eventuellt lagstiftningsförslag om översyn av den fleråriga budgetramen innan man ändrar Europaparlamentets åtaganden i fråga om de beloppsmässiga tak som fastställs i 2013 års förordning så länge den nuvarande fleråriga budgetramen varar för att skapa budgetmässig förutsebarhet.

99.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att använda halvtidsöversynen för att flytta över medel från politikområden med ett mindre europeiskt mervärde – såsom kultur, medborgarskap och media – och i stället återigen inrikta EU-budgeten mer på att skapa arbetstillfällen, tillväxt och konkurrenskraft. Även om unionen står inför nya och oförutsedda utmaningar får EU-budgeten inte förlora denna centrala prioritering ur sikte. Kommissionen uppmanas att utnyttja denna möjlighet att förenkla de tillämpliga reglerna för de befintliga programmen på detta område, såsom Horisont 2020-programmet, i linje med agendan för bättre lagstiftning.

100.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen avser att lägga fram ett förslag till nästa fleråriga budgetram före den 1 januari 2018. Parlamentet vädjar till kommissionen att besluta om prioriteringarna för den fleråriga budgeten i enlighet med principen om EU-mervärde, innan den lägger fram några förslag om EU-budgetens storlek. Kommissionen uppmanas med kraft att anpassa nästa fleråriga budgetram till kommissionens och parlamentets politiska cykler för att förbättra den demokratiska ansvarsskyldigheten och insynen i den fleråriga budgeten.

101.  Europaparlamentet noterar att kommissionen kommer att beakta förslag från högnivågruppen för egna medel, och även varje ny kandidat till egna medel. Parlamentet anser emellertid att systemet med egna medel riskerar att göra EU‑medborgarna apatiska. Parlamentet avvisar därför bestämt införandet av varje ny form av direkt europeisk skatt. I stället förordar parlamentet utveckling av ett enklare och mer transparent resurssystem baserat på medlemsstaternas BNI-baserade bidrag,

102.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta övervaknings- och genomföranderapporter om utbetalning och nationella utgifter när det gäller Amif och Fonden för inre säkerhet.

Miljöfrågor

103.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen har en rättslig skyldighet, i enlighet med artikel 117.4 i Reach-förordningen, att rapportera om förordningens genomförande och verkan senast den 1 juni 2017, och konstaterar att denna rapport också kommer att fungera som den utvärdering inom ramen för Refit-programmet som ska göras av förordningen. Parlamentet understryker att denna utvärdering bör undersöka lagstiftningens ändamålsenlighet och effektivitet, dess enhetlighet både internt och med andra EU-politikområden, huruvida den har tillfört ett EU-mervärde, dess konsekvenser för företagen – särskilt de små och medelstora företagen – och deras förmåga att göra långsiktiga investeringar samt dess inverkan på industrin och en eventuell omlokalisering av EU-baserad kemikalieproduktion. Kommissionen uppmanas att lägga fram bestämmelser som rationaliserar och förenklar godkännandeförfarandet för ansökningar när det gäller användning av ämnen i låga volymer (under 10 ton om året) och gamla reservdelar.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att definiera ”lätt bearbetade livsmedel”, särskilt i samband med mejeri- och köttprodukter, att undersöka möjligheten att begränsa räckvidden för obligatorisk ursprungsmärkning till fall där konsumentintresset står i proportion till kostnaderna, t.ex. för konsumtionsmjölk och lätt bearbetade mejeri- och köttprodukter, och att lägga fram lagförslag på dessa områden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att beakta de farhågor som nyligen framförts avseende märkning och konsekvent tillämpning av lagstiftning som är knuten till EU:s livsmedelskedja, och att samtidigt tillämpa de senaste vetenskapliga och tekniska rönen på detta område. Ursprungsmärkning krävs redan och fungerar effektivt för många andra livsmedel inklusive obearbetat kött, ägg, frukt och grönsaker, fisk, honung, extra jungfruolja, jungfruolja, vin och spritdrycker.

105.  Europaparlamentet konstaterar att viktiga bestämmelser i biocidförordningen när det gäller godkännande av leverantörer och registrering av aktiva substanser som används för behandlade varor har råkat ut för betydande efterlevnadsproblem på grund av låg medvetenhet bland de berörda företagen. Kommissionen uppmanar starkt kommissionen att ta med förordningen i sin Refit-agenda för 2017, och att ta särskild hänsyn till de ekonomiska och administrativa bördor som små och medelstora företag och mikroföretag ställs inför när de fyller i sina ansökningar om godkännande till Europeiska kemikaliemyndigheten i enlighet med denna lagstiftning.

106.  Europaparlamentet noterar de finansiella och regleringsmässiga utmaningarna för medlemsstaterna när det gäller att efterleva nitratdirektivet (91/676/EEG), som ofta betraktas som ett dåligt exempel på ändamålsenlig EU-lagstiftning, med åtskilliga överträdelseärenden som fortfarande inte har avgjorts. Parlamentet betonar hur viktigt det är att rapporteringscykeln harmoniseras med den som används för ramdirektivet för vatten, så att samma övervakningsuppgifter kan användas för översynerna av båda direktiven. Det är också angeläget att begränsa och förenkla nitratplaneringskraven, vilka har visat sig vara en onödig byråkratisk börda för jordbrukssektorn. Kommissionen uppmanas med kraft att inlemma en systematisk översyn av nitratdirektivet i sin Refit-agenda för 2017 för att rationalisera besvärliga krav och minska efterlevnadskostnaderna.

107.  Europaparlamentet vidhåller att investeringar i och främjande av en övergång till en cirkulär ekonomi som är fullt förenlig med kommissionens långsiktiga agenda för sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft och som kommer att minska EU:s beroende av importerade råvaror och eventuellt skapa en situation som gagnar alla berörda parter. Kommissionen uppmanas att säkerställa ett faktiskt genomförande av sin handlingsplan för den cirkulära ekonomin, med särskild hänsyn till de mål som fastställts för 2017.

108.  Europaparlamentet framhåller på nytt hur viktigt det är att fram till 2020 uppfylla de mål som anges i EU:s strategi för biologisk mångfald, och betonar denna strategis strategiska betydelse, även ur ett socioekonomiskt perspektiv. Parlamentet är mycket bekymrat över den fortsatta förlusten av biologisk mångfald, och konstaterar att 2020‑målen inte kommer att nås utan ytterligare betydande och kontinuerliga insatser. Parlamentet betonar att en ökad politisk vilja på högsta nivå är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och hejda förlusten av biologisk mångfald. Kommissionen uppmanas att tillsammans med de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och alla berörda parter prioritera genomförandet av den befintliga lagstiftningen och efterlevnadsåtgärderna samt ett fortsatt arbete för att skyddet av den biologiska mångfalden ska införlivas i andra politikområden. Parlamentet vidhåller att naturvårdsdirektiven bör genomföras fullt ut och inte ses över.

109.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta brådskande åtgärder för att stoppa den olagliga handeln med sällskapsdjur. Parlamentet påminner i detta sammanhang om betydelsen av identifierings- och registreringssystem, och påminner kommissionen om parlamentets uttryckliga begäran[3] om att öka dessa systems kompatibilitet i medlemsstaterna, i syfte att stärka djurskyddet.

110.  Europaparlamentet framhåller behovet av en omfattande bedömning av genomförandet av förordningarna (EG) nr 1107/2009 och (EG) nr 396/2005, och begär att kommissionen gör en detaljerad oberoende utvärdering 2017. Denna utvärdering bör ta upp de viktigaste inslagen i de båda förordningarna och även försöka förbättra effektiviteten och samordningen mellan de båda rättsakterna. Kommissionen uppmanas att se till att regelverket för växtskyddsprodukter överensstämmer med principer och praxis i samband med bättre lagstiftning, och att det utgör en stabil beslutsram som är enhetlig, effektiv, förutsägbar och vetenskapligt välgrundad.

Den gemensamma jordbrukspolitiken

111.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att – i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och de fortsatta kraven på de europeiska jordbrukarna att ”producera mer för mindre pengar”, uppfylla miljömässiga och välfärdsrelaterade krav och tillhandahålla kollektiva varor – behålla taken i jordbrukspolitiken under rubrik 2.

112.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, för att minska bördorna för producenterna och förbättra den gemensamma jordbrukspolitiken när det gäller effektivt tillhandahållande av kollektiva nyttigheter och miljömål, göra en fullständig halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken, genomföra en övergång till en mer marknadsinriktad politik med större utrymme för innovation och konkurrenskraft, jämna ut fördelningen av direkta utbetalningar mellan medlemsstaterna och se över bestämmelserna i den samlade marknadsordningen för att stärka producentorganisationerna, främja användningen av dessa åtgärder och förse jordbrukarna med nya finansiella verktyg och möjligheter för att hantera en fortsatt marknadsvolatilitet.

113.  Europaparlamentet betonar vikten av den gemensamma jordbrukspolitikens förenklingsagenda, och uppmanar kommissionen att noga bedöma miljöanpassningsåtgärdernas effektivitet. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att genomföra en halvtidsöversyn av området med ekologiskt fokus, men framhåller hur viktigt det är att denna översyn utvidgas till att omfatta alla de tre miljöanpassningsåtgärderna. Kommissionen uppmanas att vidareutveckla och genomföra åtgärder för att införa proportionalitet, flexibilitet och större toleransnivåer när det gäller förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, och att ta itu med den utbredda rädsla som finns bland jordbrukarna i samband med kontrollerna av tvärvillkor och tillämpningen av påföljder.

114.  Europaparlamentet framhåller att det finns ett behov av att ta itu med obalanserna i livsmedelsförsörjningskedjan, särskilt för att säkerställa rättvisa och transparens i förhållandet mellan primärproducenterna, förädlingsföretagen, leverantörerna och distributörerna, och uppmanar kommissionen att ta itu med farhågor i samband med anonyma rapporter och förstärkningen av primärproducentens ställning.

115.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja innovation inom jordbruket genom att skapa regleringsmässig enhetlighet och ta full hänsyn till innovation vid kommande översyner och reformer av den relevanta lagstiftningen. Parlamentet betonar att kommissionen måste prioritera forskning och innovation inom jordbruket om sektorn ska förbli konkurrenskraftig och möta aktuella och framtida utmaningar.

Den gemensamma fiskeripolitiken

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra det småskaliga fiskets ekonomiska och sociala bidrag till den lokala ekonomin som en prioriterad målsättning för att skydda kustbefolkningens utkomstmöjligheter och minska den höga arbetslösheten inom andra ekonomiska sektorer.

117.  Europaparlamentet påminner om att den gemensamma fiskeripolitiken syftar till att säkerställa att fisket är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart och erbjuder hälsosamma livsmedel för EU-medborgarna. Parlamentet påminner om att det är ett övergripande mål för den gemensamma fiskeripolitiken att undvika oönskade fångster, och konstaterar att en central prioritering i genomförandet av landningsskyldigheten är att minska oönskade bifångster och öka fiskets överlevnadsförmåga. Kommissionen uppmanas att genomföra en löpande bedömning och övervakning av framkomsten av potentiella begränsande arter (så kallade choke species) som en konsekvens av landningsskyldigheten, särskilt inom blandfisket. Kommissionen uppmanas att bedriva ett nära samarbete med fiskare och vetenskapsmän för att kartlägga och förutsäga var begränsande arter kan förekomma och att söka efter lösningar såsom innovativa fiskemetoder.

118.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att vetenskapen står i centrum för fiskepolitiken. Kommissionen påminns om att det är helt avgörande att i synnerhet fleråriga planer baserar sig på vetenskapliga bevis. Parlamentet välkomnar kommissionsledamot Vellas åtagande att föreslå en flerårig plan för Medelhavet 2016. Parlamentet noterar kommissionens oro över tillståndet för fiskebestånden i Medelhavet.

119.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen måste se över Medelhavsförordningen från 2006 för att se till att användning av fiskeredskap och fiskemetoder utformas regionalt och anpassas efter särdragen i Medelhavsområdet och det tillhörande fisket, med hänsyn till de särskilda hydrografiska förhållandena i Medelhavsområdet. Kommissionen uppmanas att säkerställa att en översyn av bedömningen av fiskbestånden inom kustfisket genomförs, och parlamentet betonar behovet av en analys av det småskaliga fisket och dess effekter på fiskbestånden, eftersom de arter som fiskas inom kustfisket har ett stort socioekonomiskt värde, även om det står för endast en liten del av de totala fångsterna.

120.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av vattenbruket och havsbruket kan vara viktig både för återhämtningen av artmångfalden och för tillväxten i den marina ekonomin. Kommissionen uppmanas att stödja medlemsstaterna när det gäller att främja en politik för att uppmuntra fiske och turism (fisketurism, havsbruk osv.) i enlighet med hållbarhetsprincipen.

121.  Europaparlamentet välkomnar den nya ramen för tekniska åtgärder på fiskeområdet som ett sätt att förenkla fiskeripolitiken. Parlamentet betonar att det inte är ändamålsenligt med en standardlösning för alla i förhållande till EU:s fiskeripolitik, och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att den nya regionaliseringsmetoden resulterar i ökad frihet för fisket och minskar den tungrodda byråkratin för fiskarna.

Regional utvecklingspolitik

122.  Europaparlamentet anser att ESI-fonderna, under perioden för kommissionens arbetsprogram, bör hjälpa medlemsstaterna att genomföra de tuffa men viktiga ekonomiska reformer som krävs för att åstadkomma större konkurrenskraft, och betonar att ESI-fonderna bör investeras där de tillför störst mervärde. Kommissionen uppmanas med detta i åtanke att använda slutsatserna från sitt projekt om ”eftersläpande regioner” för att identifiera faktorer kopplade till långsamma framsteg när det gäller att lyfta den låga ekonomiska utvecklingsnivån och förbereda relevanta handlingsplaner med åtgärder för att säkerställa en effektiv investeringspolitik.

123.  Europaparlamentet konstaterar att ESI-fonderna alltjämt är svåradministrerade och svåråtkomliga för små och medelstora företag och det civila samhällets grupper. Kommissionen uppmanas med kraft att vidareutveckla sina insatser för att förenkla ESI‑fondernas förfaranden och processer för alla berörda parter, i syfte att förbättra inflytandet, utnyttjandet och användningen av fonderna, och att samtidigt säkerställa effektiva finansiella kontroller och ett undanröjande av oegentligheter, till exempel bedrägerier. Parlamentet poängterar framför allt behovet av att ta itu med överregleringsmetoder, förenkla tillgången till finansieringsinstrument och anpassa systemen till företagen. Kommissionen uppmanas att fullt ut ta med ESI-fonderna i EU:s strategi för bättre lagstiftning, med det särskilda syftet att minska de byråkratiska bördorna för små och medelstora företag, och att fördubbla sina egna insatser för att agera som en enda enhet vid hanteringen av ESI-fonderna, med en effektivare samordning mellan de respektive generaldirektoraten.

124.  Europaparlamentet understryker värdet av en platsbaserad nedifrån-och-upp-strategi för regional utveckling. Denna strategi bör stödja strategier för lokal utveckling, skapa arbetstillfällen och uppmuntra hållbar jordbruksutveckling, samt en bredare användning av territoriella konsekvensbedömningar. Parlamentet anser att nya territoriella utvecklingsinstrument (integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling samt gemensamma handlingsplaner) har potential att mer effektivt tillgodose lokala behov i såväl tätorter som landsbygdsområden. Kommissionen uppmanas därför med kraft att genomföra regler som avser deras finansiering från ESI-fonder som helhet, för att stärka synergier, och att se över deras begränsade utnyttjande.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att möjliggöra ökad flexibilitet i fråga om utgifter inom ESI-fondprogram för att säkerställa investeringar i regionernas prioriterade områden och att samtidigt respektera behovet av att minska de regionala skillnaderna och uppnå det övergripande målet med territoriell sammanhållning i syfte att förbättra konkurrenskraften.

126.  Europaparlamentet medger att viss omprioritering av medel för programperioden 2014–2020 kan vara lämpligt i syfte att göra det möjligt för lokala och regionala myndigheter att effektivt tillgodose behoven på plats, men uppmanar kommissionen att undvika en toppstyrd överföring av programplanerade medel för att mildra effekterna av migration. Parlamentet betonar att ESI-fonderna finns till för att främja en stabil, långsiktig regional utveckling i syfte att öka konkurrenskraften och inte för att finansiera akuta åtgärder.

127.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så tidigt som möjligt samråda med parlamentet och medlemsstaterna om framtiden för ESI-fonderna efter 2020, med ett tydligt fokus på riktade investeringar som skapar ett mervärde för skattebetalarna. Parlamentet ser ett värde i nytänkande kring resultatinriktning och integrerade finansieringsinstrument som kombinerar EU:s många stöd- och låneprogram på området för territoriell utveckling och i en ökning av det administrativa stödet till länder som är nettomottagare av medel från ESI-fonderna, parallellt med större flexibilitet för och mindre ingripande i investeringar från nettobidragsgivare.

Transportfrågor

128.  Europaparlamentet betonar behovet att gå vidare med det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och stomnätskorridorerna som en prioritet i syfte att sammanlänka samtliga EU-regioners transportnät och lösa sådana problem som brist på lämplig infrastruktur, tillgänglighet och låg driftskompatibilitet mellan EU:s östra och västra delar. Parlamentet understryker behovet av synergieffekter mellan de finansiella medlen från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) samt ESI-fonderna, i syfte att säkerställa bästa utnyttjande av all tillgänglig EU-finansiering. Trots vad som sägs i vitboken om transporter från 2011 har EU fortfarande ett synsätt som utgår från indelning i kategorier och behandlar varje transportsätt alltför isolerat. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en strategi för att utveckla intermodala och multimodala transporter.

129.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med att tydliggöra och förenkla den befintliga lagstiftningen om kör- och vilotider, särskilt förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och förordning (EU) nr 165/2014 om färdskrivare vid vägtransporter, i syfte att öka den rättsliga klarheten för medlemsstaterna och vägtransportörerna samt underlätta friheten att tillhandahålla transporttjänster i hela EU, samtidigt som en konsekvent och enhetlig tillämpning av bestämmelserna säkerställs.

130.  Europaparlamentet noterar den överenskommelse som nåtts om en förordning om ändring av förordning (EG) nr 1365/2006 om statistik över godstransporter på inre vattenvägar vad gäller tilldelningen av delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter till kommissionen för antagande av vissa åtgärder. Parlamentet betonar att tendensen att utvidga räckvidden för de olika statistiska uppgifter som ska samlas in (till exempel, som i detta fall, ett nytt system för insamling av statistiska uppgifter om persontransporter) kommer att leda till mer byråkrati och inte har något mervärde.

131.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för effektivare åtgärder än dem som anges i förordning (EG) nr 868/2004 för att stävja illojal konkurrens från statsunderstödda flygtrafikföretag utanför EU på den europeiska luftfartsmarknaden, i syfte att slå vakt om rättvis konkurrens och lika villkor för alla marknadsaktörer.

132.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att intensifiera sitt samarbete med Euro Contrôle Route i syfte att säkerställa ett effektivare genomförande av befintlig EU-lagstiftning om dokumentation och tillståndsbedrägerier inom vägsektorn.

133.  Europaparlamentet noterar allmänhetens oro över buller från godstransporter på järnväg som en av bieffekterna av järnvägstransporter, med miljö- och hälsokonsekvenser. Parlamentet betonar dock att buller är en ”per definition lokal fråga” som bör hanteras på medlemsstatsnivå, och att målet att minska bullret måste vägas mot att bevara järnvägens konkurrenskraft och undvika snedvridning av marknaden och en ofördelaktig situation för järnvägsföretagen, som skulle behöva lägga stora ytterligare resurser på eftermodifiering av vagnar.

Socialpolitik

134.  Europaparlamentet konstaterar att de fem centrala åtgärdsområden som fastställdes i kommissionens strategi för lika möjligheter för kvinnor och män 2010–2015 fortfarande utgör giltiga prioriteringar för den Junckerledda kommissionen (2014–2019) och att kommissionen har publicerat det 40 sidor långa arbetsdokumentet Strategic engagement for gender equality 2016–2019. När kommissionen ägnar sig åt politik på området för lika möjligheter för män och kvinnor bör den koncentrera sig på medlemsstaternas genomförande av befintlig lagstiftning, och parlamentet betonar vikten av utbyte av bästa praxis, särskilt på områden där medlemsstaterna har exklusiv behörighet, innan den överväger att lägga fram nya lagstiftningsförslag och politiska verktyg avseende lika möjligheter.

135.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt övervaka genomförandet av direktiv 2014/67/EU i alla medlemsstater. Parlamentet är fast övertygat om att alla de invändningar som framförts av parlamenten i elva medlemsstater via förfarandet med gult kort måste värderas noga av kommissionen. Kommissionen uppmanas starkt att invänta ett fullständigt genomförande av direktiv 2014/67/EU i medlemsstaterna innan den går vidare med sitt förslag till en översyn av direktiv 96/71/EG.

136.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att lönesättning enligt artikel 153 i EUF-fördraget är en behörighet för medlemsstaterna.

137.  Europaparlamentet stöder kommissionens insatser för att ändra och se över förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen för att ta hänsyn till förändrade omständigheter och strukturell mångfald inom och mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar dock att tillhandahållandet och förvaltningen av sociala trygghetssystem är en medlemsstatsbehörighet som unionen samordnar men inte harmoniserar.

138.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillbakadragande av direktivet om mammaledighet (92/85/EEG). Parlamentet anser att misslyckandet med att nå enighet om förslaget visar på svårigheterna med att förhandla fram avtal på EU-nivå på området sysselsättning och sociala frågor.

139.  Europaparlamentet betonar att ett eventuellt nytt förslag måste vara fullt förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, mot bakgrund av kommissionens färdplan New start to address the challenges of work-life balance faced by working families.

140.  Europaparlamentet påminner kommissionen om de fem ordförandenas rapport, som i samband med den sociala konvergensen erkänner att det inte finns någon standardmall som passar alla. Parlamentet är i detta sammanhang av den bestämda uppfattningen att förslaget om en EU-pelare för sociala rättigheter först och främst måste inriktas på att öka användningen av riktmärken och utbyte av bästa praxis.

141.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har för avsikt att se över unionens regelverk på det sociala området. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera regelverkets relevans mot bakgrund av nya tendenser och att identifiera utrymme för förenkling och bördeminskning, bland annat genom tillbakadragande eller upphävande av lagstiftning när så är lämpligt.

142.  Europaparlamentet erkänner ungdomsgarantins breda målsättningar med avseende på dess potentiella värde att rikta medlemsstaternas uppmärksamhet på behovet av åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet betonar dock, mot bakgrund av revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2015, vikten av att utvärdera effektiviteten av programmets resultat i syfte att ta fram mer målinriktade strategier och instrument. Eventuella framtida betydande ökningar av finansieringen bör godkännas först efter det att slutsatserna och rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport om ungdomsgarantin har åtgärdats.

143.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att förslag till lagstiftning och finansieringsprogram från EU överensstämmer med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet välkomnar åtagandet att säkerställa tillgänglighet till varor och tjänster, inklusive byggnader, tillsammans med verksamma genomförande- och klagomålsmekanismer. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av framtida lagstiftningsakter på relevanta områden, till exempel när det gäller den digitala agendan, ta hänsyn till att tillgänglighet är lika viktigt i den fysiska miljön som på IKT-området.

Kultur- och utbildningspolitik

144.  Europaparlamentet framhåller det tillfälle som halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen ger för att bedöma effektiviteten och mervärdet av EU:s kultur- och utbildningsprogram under innevarande finansieringsperiod och att se till att de förvaltas på ett effektivt sätt. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att bedöma mervärdet av programmen Ett Europa för medborgarna och Kreativa Europa, i linje med subsidiaritetsprincipen och agendan för bättre lagstiftning.

145.  Europaparlamentet välkomnar tillämpningen av kommissionens Refit-program på översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt tillämpa slutsatserna från Refit-processen och resultaten av samråden med berörda parter på en eventuell översyn av direktivet. Parlamentet understryker behovet att säkerställa fortsatta investeringar i den kreativa cykeln och tillgång till högkvalitativt innehåll för konsumenterna, samtidigt som skyddet för minderåriga från skadligt innehåll förbättras och produktion och distribution av europeiska audiovisuella verk får stöd.

146.  Europaparlamentet påminner om att den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) bör komplettera de nationella åtgärderna och stödja medlemsstaterna i deras insatser för att utveckla utbildningssystem. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se till att medlemsstaternas och, i förekommande fall, regionernas behörighet på detta område, liksom på alla andra kultur- och utbildningspolitiska områden, respekteras fullt ut och att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna iakttas. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att experter och berörda parter, särskilt föräldraföreningar, görs tillräckligt delaktiga i arbetet med Utbildning 2020.

147.  Europaparlamentet stöder kommissionens insatser för att främja öppenhet och insyn inom högre utbildning genom Bolognaprocessen. Parlamentet förespråkar att mer uppmärksamhet ägnas åt att hantera sidoeffekterna av både Bolognaprocessen och programmen för rörlighet och att öka flexibiliteten för utbildningsanstalter när dessa organiserar sina undervisningsprogram. Parlamentet vill att man ytterligare överväger samarbete och utbyte av bästa praxis inom vidareutbildning samt länkar till företag och högre utbildningsinstitutioner, så att yrkesutbildningen för personer över 16 år i hela EU utvecklar de färdigheter som behövs för tillväxt och sysselsättning.

148.  Europaparlamentet uttrycker oro över att Europaskolorna inte har tagit itu med de problem som påtalats av revisionsrätten. Parlamentet välkomnar antagandet 2014 av Europaskolornas nya budgetförordning, som ett sätt att hantera några av de frågor som tagits upp, men uppmanar kommissionen att under 2017 genomföra en lämplig och omfattande översyn av styrningen, förvaltningen och organisationen av systemet med Europaskolor, med tanke på att 60 procent av Europaskolornas budget kommer från EU-budgeten.

Institutionella frågor

149.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att folkvalda regionala och lokala myndigheter och de sammanslutningar som företräder dem utgör en fullvärdig del av den europeiska lagstiftningsprocessen, medan ”intressenter” och ”lobbyister” inte är det. Parlamentet begär särskilt att de undantas från öppenhetsregistret skyldigheter, så som redan är fallet för de enskilda regionerna.

150.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda ett ordinarie fördragsändringsförfarande i enlighet med artikel 48 i EU-fördraget i syfte att lägga fram de ändringsförslag till artikel 341 i EUF-fördraget och protokoll 6 som är nödvändiga för att ge parlamentet beslutanderätt över sitt säte och sin interna organisation.

151.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändring av domstolens stadga så att ”varje domare som har deltagit i behandlingen av målet till domen kan bifoga antingen ett separat yttrande, med instämmande i eller anmälande av avvikande mening från domen, eller ett enkelt uttalande om skiljaktig mening”.

152.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa principerna om tilldelade befogenheter, subsidiaritet och proportionalitet och att respektera befintliga och framtida undantag, dispenser och rättsliga garantier som beviljas vissa medlemsstater genom fördragen och de bifogade protokollen och förklaringarna.

153.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att respektera den nationella suveräniteten, bland annat på områdena yttre gränskontroll, selektiv invandring, sociala bestämmelser och socialpolitik, lagstiftning om medborgarskap, straffrätt, familjerätt, vallagar, kultur- och utbildningspolitik samt, mer allmänt, när det gäller medlemsstaternas författningars absoluta företräde.

154.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tydligt visa att alla initiativ som den vidtar mot medlemsstater, såsom förfarandet för undersökning av rättsstaten, har en solid rättslig grund och baseras på väl underbyggda fakta och en tillförlitlig analys av situationen.

155.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skärpa uppmärksamheten när det gäller respekten för öppenhet och maktdelning genom en striktare efterlevnad av bestämmelserna i artikel 290 i EUF-fördraget, och därmed inte använda delegerade akter för att få igenom rena lagstiftningsåtgärder, som bör antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

o

o o

156.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, Europeiska rådet samt medlemsstaternas regeringar och parlament.