Förslag till resolution - B8-1056/2016Förslag till resolution
B8-1056/2016
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom

28.9.2016 - (2016/2891(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Maria Arena, Edouard Martin, Maria João Rodrigues, Kathleen Van Brempt, Dan Nica, Jutta Steinruck, Martina Werner, Sergio Gaetano Cofferati, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Hugues Bayet, Eric Andrieu, Nikos Androulakis, Guillaume Balas, Pervenche Berès, José Blanco López, Vilija Blinkevičiūtė, Enrico Gasbarra, Elena Gentile, Sergio Gutiérrez Prieto, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Georgi Pirinski, Evelyn Regner, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Marc Tarabella, Isabelle Thomas, Flavio Zanonato, Nicola Caputo för S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-1051/2016

Förfarande : 2016/2891(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-1056/2016
Ingivna texter :
B8-1056/2016
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B8-1056/2016

Europaparlamentets resolution om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom

(2016/2891(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 9, 147, 151, 153.2, 173, 174, 192, 225 och 345,

–  med beaktande av artiklarna 14, 27 och 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen[1],

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 597/2009 av den 11 juni 2009 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen[2],

–  med beaktande av den bedömning av det europeiska mervärdet av en unionsåtgärd om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar som genomfördes av Europaparlamentets enhet för europeiskt mervärde och som överlämnades till utskottet för sysselsättning och sociala frågor den 19 november 2012,

–  med beaktande av slutrapporten Att hantera förändringar från högnivågruppen om ekonomiska och sociala konsekvenser av industriella förändringar, som inrättades av det luxemburgska toppmötet om sysselsättning i november 1997,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag[3],

–  med beaktande av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar[4],

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet[5],

–  med beaktande av rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter[6],

–  med beaktande av rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande[7],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen[8],

–  med beaktande av rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande[9],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden[10],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar[11],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare[12],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2005 Omstruktureringar och sysselsättning: Att förutse omstruktureringar och ge stöd i samband med dem i syfte att utveckla sysselsättningen: Europeiska unionens roll (COM(2005)0120) och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 december 2005,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 februari 2005 om den socialpolitiska agendan (COM(2005)0033),

–  med beaktande av rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik[13],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2010 En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum (COM(2010)0614),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 oktober 2010 På väg mot en inre marknadsakt (COM(2010)0608),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning (COM2010)0682),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 17 januari 2012 Omstruktureringar och planering för förändringar: Vilka lärdomar kan vi dra av de senaste årens erfarenheter? (COM(2012)0007),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011 om översynen efter halva tiden av den europeiska strategin 2007−2012 för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen[14],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2005 om den sociala agendan för perioden 2006–2010[15],

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande på eget initiativ av den 25 april 2012 om kooperativ och omstrukturering,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2007 om förstärkning av gemenskapsrätten beträffande information och samråd med arbetstagare[16],

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om industripolitik för en globaliserad tid[17],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2011 Färdplan för ett resurseffektivt Europa (COM(2011)0571),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

–  med beaktande av den forskning och de undersökningar som har genomförts av Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006[18],

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar[19],

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om att ta till vara den gröna tillväxtens sysselsättningspotential,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om stålsektorn i EU: skydd av arbetstagarna och företagen[20],

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 18 april 2012 om att ta till vara den gröna tillväxtens sysselsättningspotential (SWD(2012)0092),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 med titeln En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582) och av målet att ha 20 % återindustrialisering,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2016 om konkurrenskraften för de europeiska underleverantörerna inom järnvägsindustrin[21],

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den europeiska industrin har spelat en avgörande roll för den europeiska integrationen och utgör en pelare i skapandet av nya värderingar och kanaler i Europa.

B.  Järnvägsindustrin är ryggraden i Europas industrialisering, med en mer än 175 år lång historia. Den årliga tillväxttakten på de tillgängliga marknaderna för underleverantörer inom järnvägsindustrin beräknas vara 2,8 % fram till 2019.

C.  Tillverkningsindustrin representerar 65 % av företagens utgifter för forskning och utveckling och det krävs därför en förstärkning av industribasen för att behålla expertis och know-how i EU.

D.  Underleverantörerna inom järnvägsindustrin sysselsätter direkt 400 000 människor i EU, varav många arbetar i små och medelstora företag.

E.  En stark och innovativ europeisk underleverantörsbransch inom järnvägsindustrin är nödvändig för att nå en övergång till järnväg, vilket i sin tur är en förutsättning för att nå EU:s klimat- och energimål.

F.  Alstoms produktionsfabrik i Belfort har ett högt mervärde och erkänd expertis inom dragkraft.

G.  Digital utveckling, vilket är en prioritering i Junckerplanen, behöver en stark industribas för att förverkligas.

H.  För närvarande utsätts denna centrala och strategiska EU-bransch för stor konkurrens från tredjeländer som exporterar lågkostnadsprodukter till den europeiska marknaden genom att bedriva en aggressiv och starkt expansionistisk verksamhet i alla världsdelar, ofta med politiskt och ekonomiskt stöd från sina regeringar.

I.  Den europeiska industrin står inför en kamp mot klockan för att återvinna sin konkurrenskraft och kapacitet att investera i Europa, och den står även inför sociala och miljömässiga utmaningar som den måste övervinna, men samtidigt förbli en förebild när det gäller socialt och miljömässigt ansvar.

J.  Endast med en ambitiös innovationspolitik som gynnar produktionen av högkvalitativa, innovativa och energieffektiva produkter och främjar nya produktionsprocesser kommer EU att kunna stå på egna ben i en alltmer konkurrensutsatt global omgivning.

K.  Bristen på europeisk samordning inom skattefrågor och ekonomiska frågor gör det möjligt för stora företag att skapa juridiska strukturer som gör att de kan undvika skatter, bland annat genom att överföra materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar eller tjänster mellan företag till otillräckliga priser.

L.  Idag är det absolut nödvändigt att skapa samstämmighet mellan de olika politiska initiativ som Europeiska unionen har vidtagit för att bedriva en modern industripolitik. Denna förnyelse kan till stor del förklaras av de situationer som uppstod i Caterpillars och Alstoms fabriker.

M.  Det beslut som styrelsen för Alstom tog om att flytta sin tågproduktion (400 arbetstillfällen) från fabriken i Belfort till Reichshoffen, kommer i praktiken att innebära att Belfortfabriken stängs (eftersom den enda verksamhet som kommer att finnas kvar där inte kommer att vara tillräcklig för att motivera en fortsatt drift).

N.  General Electric förvarnade redan i januari om att man skulle behöva avskaffa 6 500 arbetstillfällen inom de europeiska enheterna av det som tidigare var Alstom, och 236 uppsägningar (bland cirka 400 anställda) planerades även i Sesto San Giovanni-fabriken i Italien, till följd av att produktionen skulle upphöra och antalet tjänster minska kraftigt. Företaget har visat sig fullständigt likgiltigt inför den italienska regeringens, regionens och kommunens krav, och bekräftat 99 uppsägningar i Sesto San Giovanni, samt erbjudit frivilligpension och förflyttning till andra anläggningar i Apulien och Kampanien.

O.  Den 2 september 2016 meddelade Caterpillars holdingbolag att man tänkte genomföra en stor omstruktureringsplan i hela världen, vilket även omfattade fabriken i Gosselies, som tvingas stänga. Därmed sägs 2 500 direkt anställda upp och jobben för cirka 4 000 underleverantörer äventyras.

P.  Den 28 februari 2013 var Caterpillar Belgium SA föremål för en omstruktureringsplan som syftade till att säga upp cirka 1 400 anställda, varav 85 % fick möjlighet att gå i förtidspension. Tre år senare verkar cirka hälften av de 15 % av de anställda som inte fick möjlighet att gå i förtidspension ha hittat ett fast jobb, men med sämre arbetsvillkor.

Q.  Caterpillars rättsliga struktur i Europa visar den skatteplanering som ligger bakom det skatteundandragande företaget bedriver: Caterpillar Belgium SA är ett aktiebolag enligt belgisk lag och ett dotterbolag till Caterpillar Overseas SARL som har sitt huvudkontor i Genève. Caterpillar Belgium har ett serviceavtal med Caterpillar Overseas SARL om att förädla råvaror till färdiga varor, och får därför varken tillgång till det mervärde som den belgiska arbetskraften tillför eller till den direkta ledningen för den belgiska fabriken, som sitter i Schweiz där de belgiska arbetstagarna saknar representation.

R.  Detta upplägg finns inte bara hos Caterpillar och kan inte på något sätt vara till fördel för EU. Det är därför mycket viktigt att EU ifrågasätter dessa rättsliga konstruktioner genom en utredning som syftar till att kartlägga de rättsliga strukturer som Caterpillars holdingbolag har upprättat, men som framför allt syftar till att analysera transferöverföringarna mellan Caterpillar Overseas SARL och dess olika dotterbolag på EU:s territorium, för att kunna bedöma om kostnaderna för dessa överföringar är rimliga och inte bara ett sätt att undvika skatt.

S.  Handeln med byggmaskiner i EU har utsatts för kraftiga störningar under senare år, vilket delvis är en följd av minskade offentliga och privata investeringar men också beror på ökade produktionskostnader på grund av prisökningar för råvaror. Tillverkningen av byggnadsmaskiner i Europa rasade med 45,1 % mellan 2007 och 2014, vilket ledde till att de europeiska producenterna tappade stora marknadsandelar och att arbetstillfällen försvann inom branschen.

T.  Rättvis handel med industriprodukter kan endast fungera om grundläggande rättigheter för arbetstagare och miljöbestämmelser respekteras. Investeringar i förnybar energi och energieffektivitet är en viktig drivkraft för investeringar i industriprodukter som kan skapa positiva cirklar.

U.  Innovation inom produktionen har en positiv effekt på sysselsättningstillväxten i alla delar av den ekonomiska cykeln. Arbetstagares deltagande i innovationsåtgärder och i utarbetandet av strategier är fortsatt den bästa garantin för ekonomisk framgång.

V.  I fallen med Alstom och Caterpillar tog man inte tillräcklig hänsyn till arbetstagarrepresentanternas expertis. Den enighet och solidaritet som alla fackföreningar har visat upp i detta läge har varit anmärkningsvärd, i synnerhet från arbetstagarna i Reichshoffen gentemot sina kollegor i Belfort och från Caterpillaranställda vid anläggningen i Grenoble, som blockerade entrén till fabriken efter att företaget hade lämnat besked om stängningen och som även var närvarande vid demonstrationen den 16 september 2016 för att visa sitt stöd för sina belgiska kollegor.

W.  Trots allt detta har vissa företag, såsom Caterpillar, infört strategier som bygger på kortsiktig ekonomisk vinst istället för innovation, investeringar i forskning och utveckling, arbetstillfällen och kompetensutveckling. År 2015 delades 70 % av driftsöverskottet ut till aktieägarna, vilket förstärker finansialiseringen av ekonomin istället för att öka investeringarna i produktionskapacitet, forskning och utveckling.

X.  Enligt ledningen var beslutet att lägga ner Caterpillar-fabriken nödvändigt för att säkra anläggningens konkurrenskraft. Fackföreningarna var stora motståndare till stängningen. Regeringen och fackföreningarna ifrågasatte argumenten rörande anläggningens konkurrenskraft och uttryckte sin oro över att dessa uppsägningar var ett första steg mot en fullständig nedläggning av anläggningen.

Y.  Caterpillaranläggningen i Gosselies har varit lönsam. De minskade produktionskostnaderna mellan 2013 och 2015 har gjort det möjligt att göra anläggningens produkter mer attraktiva än produkter som kommer från länder utanför EU. Holdingbolaget beslutade dock att stänga anläggningen för att flytta produktionen till andra anläggningar i Asien och Latinamerika. Detta visar att beslutet om uppsägningarna endast fattades för att öka vinsterna och inte av verkliga ekonomiska skäl, samt att EU bör bekämpa detta orättmätiga agerande.

Z.  Företagets representanter motiverade den planerade nedläggningen med det överdimensionerade produktionsområdet i Gosselies, vilket gav upphov till högre produktionskostnader, och att det var möjligt att producera till lägre kostnad på en annan plats. Fackföreningarna har kritiserat Caterpillars ledning för att gynna aktieägarnas intressen och samtidigt ignorera de anställdas intressen. Det verkar som om nästan alla uppsägningar kommer att äga rum mellan april och juli 2017.

Aa.  Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett europeiskt instrument som ger direkt stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av förändrade handelsmönster och globalisering. Fonden har vid ett flertal tillfällen använts för att hjälpa arbetstagare i Europa som har blivit uppsagda från Caterpillar eller dess dotterbolag.

Ab.  Med tanke på betydelsen och den europeiska dimensionen i detta fall har kommissionen beslutat att inrätta en arbetsgrupp som ska samla de behöriga enheterna och agera som medlare i stängningsprocessen hos Caterpillar.

Ac.  Stängningen av Caterpillarfabriken i Gosselies görs till förmån för tredjeländer som inte respekterar samma standarder när det gäller sociala rättigheter och miljöskydd som de som gäller inom den europeiska industrin, och skapar därmed en orättvis konkurrens.

Ad.  Alstom har förklarat att det kommer att ske en beställningsminskning på cirka 30 % i dess franska fabriker fram till 2018, men att beställningarna i Belfortfabriken kommer att börja minska först från och med 2018 och den sista beställningen kommer att levereras 2021. Alstoms Belfortfabrik är livskraftig och man kan söka nya lösningar, och därför bör industriellt know-how och en kvalificerad arbetskraft tas med i beräkningen när man utvärderar produktionsmöjligheterna i företaget som helhet.

Ae.  Om arbetstagarnas know-how och kompetens går förlorad vid Alstoms Belfortfabrik är detta en källa till oro, eftersom detta kommer att göra det svårare att återuppliva fabrikens ekonomiska verksamhet om beställningarna skulle öka. De europeiska tågen (i synnerhet höghastighetstågen) är på väg att bli föråldrade och många länder kommer att behöva beställa nya tåg snart. Europa måste därför upprätthålla sin industriella kapacitet för att kunna möta dessa behov utan att vara beroende av producenter från tredjeländer; Alstomfabriken skulle kunna vara en lösning på detta.

Af.  Den allvarliga krisen för den europeiska industrin leder till att EU:s tillverkningssektor blir allt mer beroende av importer från tredjeländer och att industriellt know-how och investeringar går förlorade, vilket direkt påverkar miljontals arbetstillfällen. Att stänga ner fabriker leder ofta till oåterkalleliga förluster när det gäller teknik, industriellt know-how och kunskaper hos industriarbetarna.

Ag.  Industrin spelar en nyckelroll för utvecklingen av ekonomin som helhet, både när det gäller teknik och tillgång till produkter.

1.  Europaparlamentet är övertygat om att europeisk industri bör ses som en strategisk tillgång för EU:s konkurrenskraft. Parlamentet upprepar att enbart med en stark industri kommer EU att kunna leva upp till de utmaningar som väntar, det vill säga att respektera och uppfylla sina åtaganden från klimatkonferensen i Paris.

2.  Europaparlamentet påminner om att den ekonomiska krisen i Europa har visat att de industrier som investerar mest är de som uppvisar störst motståndskraft, och understryker i detta sammanhang de negativa effekter som en åtstramningspolitik får på offentliga investeringar och inhemsk konsumtion, vilka egentligen bör vara faktorer som stimulerar tillväxt.

3.  Europaparlamentet betonar att den europeiska industrin möter en global konkurrens och uppmanar därför med kraft kommissionen att omedelbart använda denna globala marknad som referens när den definierar geografiska marknader i sina undersökningar och jämförelser inom konkurrenslagstiftningen, istället för att begränsa sin analys till den inre marknaden, och att därmed tillåta den europeiska industrin att bilda FoU-partnerskap och strategiska allianser.

4.  Europaparlamentet begär en översyn av konkurrenspolitiken och reglerna för statligt stöd i syfte att underlätta offentliga ingrepp för att upprätthålla social och regional sammanhållning. Parlamentet vill se en konsekvensbedömning av utvecklingen av produktionskapaciteten, inklusive för fabriker och arbetstillfällen, innan GD konkurrens fattar något beslut.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en prognosstudie för 15 år (2030) om utvecklingen av järnvägssektorn i Europa, där man inkluderar olika scenarier för miljömålen i EU:s medlemsstater. Parlamentet ber kommissionen att genomföra ytterligare en kompletterande undersökning av effekterna av de olika scenarierna för arbetstillfällen, yrken och kunskaper. Kommissionen bör snabbt följa upp rekommendationerna i parlamentets resolution om underleverantörerna inom järnvägsindustrin i EU för att säkra arbetstillfällen och tillväxt. Parlamentet påpekar att uppföljningen måste underlättas genom en ständig dialog med intressenter och omfatta samtliga kapitel i resolutionen.

6.  Europaparlamentet uppmanar rådet att snabbt genomföra moderniseringen av försvarsmekanismerna inom handeln så at man äntligen kan vidta vederbörliga insatser mot tredjeländer och skydda EU:s industri från dumpning på den europeiska marknaden, och därigenom säkerställa en rättvis konkurrens för alla.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s handelspolitik är mer förenlig med industripolitiken, så att handelspolitiken tar hänsyn till behovet av att säkra europeiska arbetstillfällen inom industrin och inte leder till nya förflyttningar och ytterligare avindustrialisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att handelsavtal innehåller specifika bestämmelser som förbättrar marknadstillträdet för den europeiska industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa lika villkor för marknadsaktörer inom och utanför Europa.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s bestämmelser om offentlig upphandling efterlevs, det vill säga bestämmelser om nationellt företräde, onormalt låga anbud och illojal konkurrens. Parlamentet påpekar också att EU:s bestämmelser tillåter att man avslår anbud där mer än 50 % av värdet förverkligas utanför EU.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med de olika industribranscherna för att säkerställa bästa möjliga användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, närmare bestämt av den Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), för att stödja forsknings- och utvecklingsprojekt på regional nivå.

10.  Europaparlamentet välkomnar de initiativ som vissa lokala myndigheter har vidtagit tillsammans med arbetsmarknadens parter för att främja försöksprojekt för arbetstagare och företag som har drabbats av den ekonomiska krisen, i syfte att använda yrkesutbildning och yrkesåtgärder för att säkerställa yrkeskarriärer i stället för deltidsarbetslöshet.

11.  Europaparlamentet är övertygat om att skyddet av arbetstagare inom ramen för genomförandet av unionens industristrategi bör förstärkas genom ett lagförslag om information för och samråd med arbetstagare, vilket stärker systemet för kollektiva uppsägningar men även bemöter de negativa effekterna av globaliseringen.

12.  Europaparlamentet understryker arbetstagarrepresentanternas erkända expertis när det gäller strategiska val och beslutsfattande i företag. Parlamentet förespråkar lokala informations- och förlikningskommittéer bestående av alla intressenter som har kontroll- eller varningsbefogenhet, för att motverka industriella risker.

13.  Europaparlamentet vill se ett pilotprojekt med en lokal informations- och förlikningskommitté vid Alstomfabriken för att förhindra industririsker. Den ska bestå av intressenter som har befogenhet att kontrollera och analysera sådana risker och ha ansvar för att undersöka framtiden för Alstomfabriken samt lägga fram förslag för verksamheten efter 2018.

14.  Europaparlamentet understryker att vid omstruktureringar är det den omedelbara och konkreta inverkan på sysselsättningen som uppmärksammas mest, medan den negativa effekten på arbetsvillkoren och arbetstagarnas hälsa inte erkänns och hanteras i tillräcklig omfattning.

15.  Europaparlamentet begär att kommissionen, efter samråd med arbetsmarknadens parter, snarast möjligt ska lägga fram ett lagförslag om information till och samråd med de anställda, planering och hantering av omstruktureringar, i enlighet med de utförliga rekommendationer som ges i parlamentets resolution av den 15 januari 2013 om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar.

16.  Europaparlamentet konstaterar att räckvidden av de omstruktureringsbeslut som fattas av stora europeiska företag sträcker sig långt utanför företaget självt och i praktiken påverkar hela den ekonomiska omgivningen, inklusive underleverantörer, samt äventyrar framtiden för hela industrier.

17.  Europaparlamentet är djupt oroat över att vissa industrifabriker lämnas att dö, vilket förhindrar en ekonomisk omstrukturering, och kräver att man skapar möjligheter för att återta fabriker och hjälpa myndigheterna att göra detta.

18.  Europaparlamentet kräver att underleverantörer ska inkluderas i den förhandlingsfas som följer av en kollektiv uppsägningsplan i ett stort företag.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, efter samråd med arbetsmarknadens parter, snarast möjligt lägga fram ett reviderat förslag för tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning rörande kollektiva uppsägningar (rådets direktiv 98/59/EG), vilket ska inkludera följande principer:

–  Garanti för att alla arbetstagare som drabbas av effekterna av en omstrukturering och verkar inom samman företag, men på olika platser, kommer att kunna genomföra det kollektiva uppsägningsförfarandet gemensamt.

–  Inkludering av företagets alla underleverantörer i det gemensamma uppsägningsförfarandet, så att de kan förhandla fram ersättning från företaget för de skador som uppstår till följd av att verksamheten läggs ner, inklusive för effekterna på underleverantörernas anställda.

–  Krav på företaget att utse en företrädare med beslutsbefogenhet för förhandlingarna genom hela det kollektiva uppsägningsförfarandet.

–  Fastställande av sanktionsmekanismer mot företag som genomgår omstruktureringsförfaranden som är orättvisa och inte bygger på rättvisa fall (”licenciement boursier”). Exempel på sådana sanktioner kan vara att neka sådana företag tillträde till den inre marknaden och europeiska finansieringsprogram och/eller ålägga dem att återbetala allt offentligt stöd som de har tilldelats under åren före de kollektiva uppsägningarna.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt, efter samråd med arbetsmarknadens parter, lägga fram ett lagförslag som motsvarar den franska Florangelagen på europeisk nivå, där målet är att företaget, vid en eventuell nedläggning, ska genomföra ett särskilt informationsförfarande med företagsrådet i syfte att organisera jakten på en köpare eller genomföra försäljningen av fabriken.

21.  Europaparlamentet anser att företag som vill dra nytta av de möjligheter som europeisk företagslagstiftning erbjuder även måste respektera gemensamma europeiska värderingar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om införande av ett nytt och integrerat system för arbetstagares medverkan i europeiska företagsformer, vilket bör ge en hög standard på information och samråd, samt införa ambitiösa minimistandarder för arbetstagares representation i styrelser. Parlamentet understryker att denna nya ram bör bli den enda referenspunkten för information, samråd och representation på styrelsenivå för alla europeiska företagsformer (dvs. Europabolag (SE-bolag), europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) och en framtida stadga för små och medelstora företag), samt att ramen bör innehålla krav på att införa ett system för arbetstagarrepresentation i styrelsen (för monistiska system) respektive i tillsynsrådet (för dualistiska system).

22.  Europaparlamentet beklagar att Caterpillar bara en dag efter att ha tillkännagett sina omstruktureringsplaner informerade den särskilda kommittén inom det europeiska företagsrådet vid Gosseliesfabriken i Belgien genom att läsa upp det officiella pressmeddelandet under en telefonkonferens. Parlamentet framhåller att Caterpillarfallet återigen visar att vissa företag inte respekterar EU-lagstiftningen då de inte informerar och rådfrågar det europeiska företagsrådet innan de offentliggör omstruktureringar. Bland annat massuppsägningarna i Belgien, Storbritannien och Nordirland bevisar detta. Parlamentet anser att detta korta uttalande entydigt bröt mot det europeiska direktiv där det anges att europeiska företagsråd måste informeras och rådfrågas innan förändringar görs, och inte efteråt. Parlamentet kräver därför att kommissionen lägger fram ett förslag till översyn av direktivet om europeiska företagsråd och inför en rätt att skjuta upp omstruktureringsplaner och stängningar av anläggningar till dess att ett ordentligt samrådsförfarande, i enlighet med europeisk lagstiftning, har genomförts och arbetstagare har getts en rättvis chans att påverka beslutsprocessen i företaget.

23.  Europaparlamentet konstaterar att trots Caterpillars offentliga åtaganden om hållbarhet, inklusive socialt ansvar, så visar företagets hantering av de omstruktureringsbeslut som påverkar tusentals arbetstagare utan att respektera deras rättigheter, att det inte tar sitt sociala ansvar (CSR). Parlamentet understryker att den första punkten inom CSR måste vara kvaliteten på förbindelserna mellan arbetsgivare och arbetstagare inom företaget, inklusive sätt för parterna att samarbeta, i synnerhet när det gäller att förbättra den sociala dialogen, förutspå och hantera förändringar och omstruktureringar, respektera arbetstagares mänskliga rättigheter, däribland rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar, förhandlingsrätten och strejkrätten, samt främjande av arbetstagarnas deltagande genom ”verkliga” samråds- och informationsförfaranden, bland annat inom europeiska företagsråd och styrelser för Europabolag. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag för harmonisering av CSR-krav, inklusive en obligatorisk ram för social rapportering och för företag och chefer att ta ansvar för effekterna av överträdelser och förseelser, samt för en ram för europeiska överenskommelser om företagens sociala ansvar.

24.   Europaparlamentet konstaterar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett mycket viktigt EU-verktyg i globaliseringen för att kunna stödja medlemsstaterna i deras åtgärder för yrkesmässig omskolning av arbetstagare och ändring av det ekonomiska systemet i en region när det gäller arbetstagare som drabbas av de negativa effekterna av globalisering eller ekonomisk kris. Parlamentet beklagar att fonden ibland används som ett instrument i samband med förhandlingarna om kollektiva uppsägningar och därmed gör det möjligt för företaget att minska sin finansiering av åtgärder för att omskola och/eller kompensera arbetstagare. Parlamentet insisterar på att fondens finansiella stöd inte får beaktas inom ramen för förhandlingarna om kollektiva uppsägningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om översyn av förordning 1309/2014 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter så att underleverantörer som påverkas av omstruktureringen, och även personer som varken arbetar eller studerar, ska omfattas av fonden, samt att även garantera att när kraven från en medlemsstat framförs i en specifik NUTS 2-region, ska medfinansieringsandelen från medlemsstaten för finansiering av åtgärderna minskas till 20 %.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra undersökningar av effekterna av kommersiella förhandlingar med länder och regioner utanför EU.

26.  Europaparlamentet betonar att dessa undersökningar bör genomföras utifrån ett regionalt och branschbaserat synsätt, men att de också bör bidra till att förstå de positiva och negativa effekterna på sysselsättningen och den europeiska industri som drar nytta av dessa upplägg.

27.  Europaparlamentet vidhåller att EU måste beakta de negativa effekterna av frihandelsavtal för sysselsättningen och industrin i EU, och att europeiska medel måste användas för att stödja de regioner och branscher som påverkas negativt av avtalen. Parlamentet anser att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan användas för detta syfte om de medel som den för närvarande har tillgång till ökas, samt att Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan tillskrivas denna behörighet.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om sin strategi för att skapa en mer gynnsam marknadsmiljö för de viktigaste industribranscherna i Europa, däribland underleverantörsbranschen inom järnvägsindustrin och maskinindustrin, och om vad den planerar att göra för att bevara sysselsättning, know-how och investeringar i Europa.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en enhetlig strategi för industripolitiken för återindustrialisering, som inte får stanna vid tomma ord, så att vi kan uppnå våra mål.

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy