Förfarande : 2016/2891(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1057/2016

Ingivna texter :

B8-1057/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/10/2016 - 8.6
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 185kWORD 73k
28.9.2016
PE589.646v01-00
 
B8-1057/2016

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om behovet av en återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av de senaste fallen Caterpillar och Alstom (2016/2891(RSP))


David Borrelli, Laura Agea, Rolandas Paksas för EFDD-gruppen

Europaparlamentets resolution om behovet av en återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av de senaste fallen Caterpillar och Alstom (2016/2891(RSP))  
B8-1057/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar(2),

–  med beaktande av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, särskilt artiklarna 22 och 23 om ekonomiska och sociala rättigheter samt rätten till arbete,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel IV om solidaritet,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 6 och 147,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som innehåller krav på att såväl medlemsstaterna som Europeiska unionen ska säkra den europeiska industrins konkurrenskraft, särskilt artikel 173,

–  med beaktande av artikel 174 i EUF-fördraget om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, särskilt i områden som påverkas av strukturomvandlingar,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om stålindustrin samt om omstrukturering, utflyttning och nedläggning av företag inom EU,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om handlingsplanen för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om regionala strategier för industriområden i Europeiska unionen(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2012 om en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050(6),

–  med beaktande av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar(7),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen(9),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2005 Omstruktureringar och sysselsättning: Att förutse omstruktureringar och ge stöd i samband med dem i syfte att utveckla sysselsättningen: Europeiska unionens roll (COM(2005)0120) och yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 14 december 2005(10),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM (2012)0582),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2013 Handlingsplan för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa (COM(2013)0407),

–  med beaktande av rekommendationerna av den 12 februari 2013 från rundabordskonferensen på hög nivå om den europeiska stålindustrins framtid,

–  med beaktande av konkurrenskraftsrådets möte den 18–19 februari 2013, som uppmanade kommissionen att lägga fram en handlingsplan,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Caterpillar annonserade den 2 september 2016 nedläggningen av sitt belgiska huvudkontor i Gosselies i april 2017, vilket kommer att leda till att över 2 000 anställda förlorar sitt arbete i samband med den allmänna omstrukturerings- och nedskärningsplan som aviserades i september 2015, förvärra de oavsiktliga skadorna på företagets leveranskedja och innebära att eventuellt över 5 000 arbetstillfällen i EU under de närmaste åren går förlorade och upp till 10 000 arbetstillfällen över hela världen.

B.  Caterpillar har aviserat att man också överväger att lägga ned sin anläggning i Nordirland som en del av företagets omstrukturering i landet, vilket skulle kunna betyda att ytterligare 250 arbetstillfällen går förlorade.

C.  Mellan 2009 och 2015 ökade företaget utdelningen till aktieägarna med 50 % samtidigt som man minskade antalet anställda med 15 %. Med en omsättning på 47 miljarder US-dollar 2015, är företaget i dag världens ledande tillverkare av bygg- och gruvutrustning, diesel- och naturgasmotorer, industriella gasturbiner samt dieselelektriska lok.

D.  Den franska gruppen Alstom meddelade den 7 september 2016 att man planerade att lägga ned industriproduktionen i Belfort i regionen Franche Comté senast 2018, och att man skulle flytta sin tågproduktion till en plats i Reichshoffen i Alsace eftersom den nuvarande beställningen av lok avsedda för godstrafik och höghastighetståg, vilka nu monteras i Belfort, enligt företaget inte räcker för att hålla fabriken öppen. Detta är ett beslut som skulle innebära en förlust av 400 arbetstillfällen.

E.  Företaget gick i maj 2016 ut med ett meddelande om en 23-procentig ökning i sitt justerade rörelseresultat före räntor och skatt för räkenskapsåret fram till mars 2016.

F.  Den europeiska industriella sektorn har historiskt sett spelat en viktig roll för den europeiska integrationsprocessen, och det välstånd och den kunskap som den har medfört har varit mycket betydelsefull och legitimerat det europeiska projektet.

G.  Andelen direktanställningar inom industrin har tyvärr stadigt minskat i hela Europa, från omkring en femtedel av arbetskraften 2000 till en sjättedel 2015.

H.  De företag som levererar till de europeiska järnvägarna, med en stor andel små och medelstora företag, sysselsätter 400 000 människor, återinvesterar 2,7 % av sin årsomsättning i FoU och står för 46 % av världens järnvägsmarknad.

I.  Järnvägssektorn totalt står för mer än 1 miljon direkta och 1,2 miljoner indirekta arbetstillfällen i EU och tillhandahåller dessutom viktig teknik för att säkra hållbara transporter.

J.  Den ökade internationella handeln i kombination med en rekordstor minskad sysselsättning inom industrin i EU har inte lett till någon minskad materialförbrukning i EU utan istället till en ökad import av energiintensiva produkter.

K.  De senaste årtiondena har den genomsnittliga arbetsproduktiviteten i industrisektorn utvecklats mycket snabbare än resursproduktiviteten. Arbetskostnaden uppskattas stå för mindre än 20 % av produktionskostnaderna, medan resurskostnaderna utgör 40 %. Trots detta har löneökningarna i EU ständigt halkat efter produktivitetsökningarna.

L.  Den mer avancerade och hållbara delen av stålindustrin som producerar högkvalitativa teknikvaror, respekterar de anställdas och lokalbefolkningens hälsa och garanterar strikta miljönormer, spelar en viktig roll för den europeiska näringslivsstrategin.

M.  De stabilitetsinriktade åtstramningsåtgärderna hämmar hela Europas ekonomi och förvärrar de svåra sociala problemen bland de arbetstagare och regioner som berörs av industrinedläggningar. De höga arbetslöshetssiffrorna i EU hänger samman med den minskande produktionsbasen inom industri och tillverkning, som är en följd av en ojämlik globalisering.

N.  Icke-strategiska utlokaliseringar inom EU som endast styrs av kortsiktiga ekonomiska vinster och görs av besparingsskäl leder till social nedgång, förstör systemvärden och är inte förenliga med någon form av effektiv industripolitik, sammanhållning, innovation och utveckling.

O.  De företag som omstrukturerar och skär ned har ett ansvar att sätta den sociala dialogen i centrum för sådana processer, och bör agera på ett socialt ansvarsfullt sätt eftersom erfarenheten gång på gång har visat att en socialt och ekonomiskt hållbar omstrukturering/nedskärning aldrig kan lyckas utan en lämplig dialog, med särskilt fokus på information och rådgivning till arbetstagarna, och med så mycket socialt stöd som möjligt för att underlätta deras övergång samt flera möjligheter till omställning, utbildning och omskolning.

P.  Flera sektorer i den europeiska industrin upplever en investeringskris som hotar dess framtid, samtidigt som hållbara stålmaterial från produktionsprocesser som respekterar stränga miljö- och hälsostandarder förväntas spela en avgörande roll när det gäller att erbjuda lika hållbara industrilösningar för urbanisering och rörlighet, bland övriga strategiska prioriteringar.

Q.  Skillnader mellan insolvensordningar både inom och utanför EU skapar kryphål som utnyttjas av multinationella företag för att de ska kunna minimera sina kostnader i samband med omstrukturering/nedskärningar, samtidigt som samhällskostnaderna för deras utlokaliseringsbeslut maximeras när tillgångar överförs från ett land till ett annat. Sådana beslut fattas ofta utifrån opportunistiska kriterier. Denna för hela samhällen orättvisa överföring av externa effekter ökar de negativa konsekvenserna av andra socialt och miljömässigt negativa externa effekter och av skillnader i skattesystem som allvarligt snedvrider den inre marknaden.

R.  De gånger de anställda och arbetstagare har köpt upp och själva förvaltat krisande företag har det ofta visat sig vara en kreativ och fungerande lösning på insolvensförfaranden, genom att verksamhet, investeringar, know-how och arbeten tryggas.

1.  Europaparlamentet uttrycker stark solidaritet med de tusentals arbetstagare som riskerar att förlora sina jobb, med deras familjer, med alla aktörer inom industrins och tjänstesektorns leverantörskedja, särskilt små och medelstora företag, och med alla dem som är direkt berörda.

2.  Europaparlamentet understryker att industriella omstruktureringsplaner inte endast bör bedömas utifrån ett kortsiktigt ägarperspektiv, utan att man också bör beakta deras systemeffekter på det europeiska samhället och ekonomin i stort, inklusive respekten för miljö- och hälsostandarder.

3.  Europaparlamentet fördömer den fortsatta nedmonteringen av strategiska sektorer i Europas industri och efterlyser en kollektiv utveckling av alternativa strategier, som samtliga arbetsmarknadsparter enats om och som bidrar till EU:s viktigaste mål om återindustrialisering, en cirkulär ekonomi och energiomställning samtidigt som strikta miljö- och hälsostandarder iakttas.

4.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera tillräcklig och grundläggande social trygghet, adekvata arbetsvillkor och skäliga löner, genom antingen lagstiftning eller kollektivavtal, samt ett effektivt skydd mot oskäliga uppsägningar.

5.  Europaparlamentet beklagar att det saknas en konkret europeisk industripolitik som kan skydda EU:s arbetstagare och leverantörskedjor från kortsiktiga spekulativa beslut som ofta fattas på andra kontinenter. Parlamentet efterlyser en europeisk industripolitik som låter allmänheten påverka strategiska industrier för att bevara motsvarande know-how, produktion och arbetstillfällen i EU.

6.  Europaparlamentet betonar att ingen framgångsrik industripolitik kan utformas, ännu mindre genomföras, utan en översyn av ”vanliga” internationella handelsavtal.

7.  Europaparlamentet kräver omgående sociala åtgärder för att hjälpa arbetstagare och deras familjer, underleverantörer och den lokala ekonomin i de berörda områdena för att på så sätt garantera att ingen glöms bort, och för att stödja och hjälpa de berörda regionerna att ta sig igenom denna svåra ekonomiska och sociala situation.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta behovet av att införa ett europeiskt minimiinkomstsystem för att hantera den akuta sociala situation som utlösts av globalisering, utlokalisering och avindustrialisering.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av arbetstagarnas kompetens och kvalifikationer i basmetallsektorn och relaterad industri. Parlamentet efterlyser en aktiv sysselsättnings- och industripolitik som säkerställer att denna kunskap utvecklas och erkänns som en viktig tillgång för den europeiska basmetallindustrin. Parlamentet vill att upprätthållandet av industriellt know-how och kvalificerad arbetskraft beaktas vid bedömningen av produktionens lönsamhet vid en viss anläggning.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en europeisk ram för insolvensförfaranden som sätter inte endast kreditgivarna utan också berörda parter, särskilt arbetstagare, i centrum, med fokus på att trygga så många arbetstillfällen som möjligt. Parlamentet vill därför att det exempelvis ska bli lättare för anställda att köpa upp och själva förvalta företag för att hålla fabriker i drift trots att de ursprungliga ägarna är insolventa.

11.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av konkurrenspolitiken och reglerna för statligt stöd för att underlätta offentliga insatser som syftar till att bevara den sociala och regionala sammanhållningen, förbättra arbetsnormer och miljöstandarder och ta itu med hot mot folkhälsan.

12.  Europaparlamentet efterlyser en kritisk översyn av de ekonomiska steg som lett fram till den kris som Caterpillarkoncernen befinner sig i, inklusive redovisade vinster och utdelningar som betalats till banker och kreditgivare, samt en översyn av den åtstramningspolitik som förs i Europa och som har minskat den sammantagna ekonomiska verksamheten och som därför har minskat efterfrågan för privata och offentliga företag.

13.  Europaparlamentet fördömer det faktum att transnationella företag, utan en effektiv landsspecifik rapportering, kan överföra vinster till ett annat land samtidigt som de redovisar en förlust och till och med förklarar sig insolventa i ett annat land. Parlamentet begär att skyldigheten att lämna in landsspecifik rapportering ska förlängas och gälla alla jurisdiktioner, och att företag som lägger ned eller drar ned på verksamheten i en fabrik eller förklarar sig insolventa i en medlemsstat ska ha en förstärkt informationsskyldighet.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att återkräva alla medel som tidigare avsatts till stöd för företag i tron att dessa företag skulle planera strategiskt för en långsiktig industriell närvaro, i form av subsidier, olika skattelättnader, sänkta markpriser osv. när ett företag enhälligt beslutar att utlokalisera, dra ned på verksamheten eller stänga sina produktionsanläggningar.

15.  Europaparlamentet påminner om att eventuellt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inte kan användas för att underlätta för företaget att flytta från en industrianläggning, och insisterar på att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter istället ska användas för att hjälpa anställda och arbetstagare att ta över företaget i syfte att bevara verksamheten, know-how och arbetstillfällen.

16.  Europaparlamentet beklagar att Efsi föreslogs som en möjlighet att få fram investeringar eftersom det inte kunde stödja små och medelstora företag och deras småskaliga projekt utan istället gynnade större infrastrukturprojekt som inte har förmåga att skapa långvarig sysselsättning.

17.  Europaparlamentet rekommenderar att EU-medel används för att subventionera det specifika hos små och medelstora företag samt mikroföretag.

18.  Europaparlamentet betonar behovet av att använda Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter även när företag som lagts ned till följd av globalisering har sagt upp färre än 500 anställda, eftersom den europeiska tillverkningsbasen huvudsakligen består av företag med färre än 500 anställda.

19.  Europaparlamentet uppmanar både EU och dess medlemsstater att se till att det finns tillräcklig finansiering för omställning, inklusive stöd till anställda och arbetstagare som planerar att starta eget, och för utbildnings-, omskolnings- och återhämtningsåtgärder som stöd under svåra övergångsperioder i den europeiska industrin.

20.  Europaparlamentet efterlyser en förändrad europeisk industri- och socialpolitik som inte längre grundar sig på tveksam praxis på det sociala området och på miljö- och skatteområdet, och uppmanar med kraft kommissionen att bemöta de omfattande negativa konsekvenser som uppstår vid utlokalisering till tredjeländer, bland annat genom en översyn av konkurrensreglerna, i syfte att starkt avskräcka från utlokalisering och undvika förvärrade effekter av krisen.

21.  Europaparlamentet betonar att begränsad efterfrågan inte får leda till illojal konkurrens mellan medlemsstaterna när det gäller arbetstillfällen. Parlamentet efterlyser därför en utveckling av långsiktiga lösningar som tryggar och skapar bra arbetstillfällen och industriverksamhet i Europas regioner, med strikt respekt för icke-förhandlingsbara miljö- och hälsostandarder, och som tar särskild hänsyn till små och medelstora företag.

22.  Europaparlamentet betonar behovet av att frigöra offentliga investeringar i strategiska sektorer inom den europeiska industrin från de begränsningar som en balanserad budget innebär, under förutsättning att icke-förhandlingsbara miljö- och hälsostandarder strikt respekteras, för att trygga och till och med skapa sysselsättning inom de industrisektorer som är särskilt drabbade av globalisering, utlokalisering och avindustrialisering.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att subventionera offentliga investeringar i FoU samt teknik, under förutsättning att icke-förhandlingsbara miljö- och hälsostandarder strikt respekteras, för att stödja kompetens och know-how som är en grundläggande förutsättning för att konkurrenskraften och hållbarheten i de strategiska sektorerna ska öka.

24.  Europaparlamentet uppmanar både EU och dess medlemsstater

•  att hitta sätt att trygga de jobb som för närvarande hotas, under förutsättning att icke-förhandlingsbara miljö- och hälsostandarder strikt respekteras, med alla till buds stående medel, inklusive genom att sprida sin produktion över olika anläggningar som uppfyller samma krav och begränsar aktieägarnas utdelning,

•  att säkerställa insyn i finansiella överföringar från europeiska dotterbolag till moderbolaget utanför EU, särskilt när det är beläget i skatteparadis,

•  att bedöma huruvida sanktioner bör vidtas mot industriföretag som tvingar värdländerna att genomföra omstrukturerings- eller nedskärningsplaner utan att först undersöka alla alternativa möjligheter, däribland omfattande dialog med samtliga arbetsmarknadsparter.

25.  Europaparlamentet betonar att EU:s standarder för företagens sociala ansvar hårdnackat måste försvaras när ett företag avser att utlokalisera sin produktion utan att beakta de sociala och territoriella konsekvenserna av sina kortsiktiga beslut.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT C 289, 9.8.2016, s. 19.

(2)

EUT C 440, 30.12.2015, s. 23.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0069.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2014)0032.

(5)

EUT C 55, 12.2.2016, s. 6.

(6)

EUT C 251E, 31.8.2013, s. 75.

(7)

EGT L 225, 12.8.1998, s. 16.

(8)

EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(9)

EGT L 80, 23.3.2002, s. 29.

(10)

EUT C 65, 17.3.2006, s. 58.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy