Förfarande : 2016/2891(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1058/2016

Ingivna texter :

B8-1058/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/10/2016 - 8.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0377

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 253kWORD 72k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-1051/2016
PE589.647v01-00
 
B8-1058/2016

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom (2016/2891(RSP))


Gérard Deprez, Marielle de Sarnez för ALDE-gruppen

Europaparlamentets resolution om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom (2016/2891(RSP))  
B8-1058/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt den av den 9 juni 2016 om konkurrenskraften för de europeiska underleverantörerna inom järnvägsindustri,(1)

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014,(2)

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla - Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter,

–  med beaktande av kommissionens vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Caterpillar meddelade den 2 september 2016 att man skulle stänga sitt belgiska huvudkontor i Gosselies (Vallonien) i april 2017, vilket skulle medföra över 2 000 uppsägningar. Detta beslut kommer att få konsekvenser för hela Vallonien eftersom Caterpillar är den största arbetsgivaren i den regionen.

B.  Företaget hävdade att tillverkningen av byggutrustning vid anläggningen i Gosselies kommer att flyttas till företagets anläggning i Grenoble (Frankrike) och till andra platser i Europa. Produktionen av komponenter kan omfördelas till externa leverantörer och andra Caterpillar-anläggningar, och stödfunktioner kan koncentreras till andra platser.

C.  Caterpillars arbetsstyrka har fallit med 20 % sedan i slutet av 2012, vilket har berört mer än 30 000 arbetstillfällen, och företaget har sagt att man planerar att stänga eller konsolidera upp till 20 anläggningar före utgången av 2018. För kvartalet som avslutades den 30 juni 2016 rapporterade företaget en vinst på 550 miljoner USD, en nedgång från 802 miljoner USD ett år tidigare.

D.  I april 2016 sänkte Caterpillar sin försäljnings- och vinstprognos för 2016 eftersom kraftiga fall i intäkterna från segmenten byggnation, olja och gas och järnvägar minskade företagets kvartalsvinst.

E.  Alstom meddelade den 7 september 2016 att man skulle flytta tillverkningen av tåg i Frankrike från Belfort till Reichshoffen, till följd av en nedgång i orderingången.

F.  Företaget kommer att fortsätta att erbjuda underhåll och service av lokomotiv i Belfort, vilket motsvarar cirka 80 av dagens 480 arbetstillfällen. De övriga 400 anställda kommer att erbjudas förflyttning till Reichshoffen eller till en av Alstoms 10 andra franska anläggningar.

G.  Järnvägssektorns särdrag, särskilt i Alstoms fall, består i produktion av produkter med en livslängd på upp till 50 år, med hög kapitalintensitet och ett betydande beroende av offentlig upphandling.

H.  Dessa två situationer är mycket olika men tyvärr inte isolerade fall i Europa, då de är en följd av att Europeiska unionen och dess medlemsstater saknar en vision för den europeiska industrin som helhet.

I.  Den akuta behovet är nu att hantera förlusten av jobb för de anställda och också för alla underleverantörer, varav de flesta är små och medelstora företag, för vilka multinationella företag som är etablerade i deras regioner utgör deras enda affärspartner.

J.  Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter (EGF) inrättades för att hantera akuta situationer genom att erbjuda snabba insatser och kortfristigt stöd för att ta itu med de oförutsedda svårigheterna på arbetsmarknaden till följd stora uppsägningar. Europaparlamentet påminner om att EGF också har samfinansierat individanpassade tjänster för uppsagda arbetstagare, bland annat handledning och rådgivning, skyddad och subventionerad sysselsättning och rehabiliteringsåtgärder, utbildning och jobbsökarbidrag.

K.  Den europeiska industriproduktionen stod för 36 % av världsproduktionen under 1990-talet men står idag bara för 24 %, med en fortsatt sjunkande procentandel.

L.  Trots att 75 % av det mervärde som den digitala ekonomin tillför kommer från den traditionella industrin har den senare endast integrerat digital teknik i begränsad omfattning. Endast 1,7 % av europeiska företag använder avancerad digital teknik fullt ut, och endast 14 % av de små och medelstora företagen använder internet som försäljningskanal. Europa måste ta vara på den stora potentialen i IKT-sektorn för att digitalisera ekonomin och upprätthålla sin globala konkurrenskraft.

M.  Energipriserna är högre i Europa än i vissa andra ekonomier, huvudsakligen på grund av den otillräckliga integrationen av energimarknaden, vilket avsevärt begränsar den europeiska industrin konkurrenskraft på världsmarknaden.

N.  Kommissionen reagerade prompt i Caterpillarfallet och inrättade en särskild arbetsgrupp som sammanför olika generaldirektorat på olika områden för att fungera som samtalspartner och underlätta genomförandet av stödåtgärder genom särskilda fonder såsom EGF, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF).

1.  Europaparlamentet uttrycker solidaritet med de uppsagda arbetstagarna och underleverantörerna till dessa företag med sina många arbetstagare.

2.  Europaparlamentet påminner om EIB:s potential att uppnå EU-politikens mål, särskilt när det gäller moderniseringen av industrin. Parlamentet anser att EU-medel ska avsättas till tillämpad forskning för avancerade tillverkningsprodukter, dvs. produktutvecklingsverksamhet inbegripet pilotprojekt, prototyper och demonstrationsverksamhet. Parlamentet välkomnar de utmärkta resultat som Efsi levererat ett år efter lanseringen, med 166 miljarder euro i investeringar. Parlamentet stöder kommissionens initiativ att öka och utvidga medlen i fråga. Kommissionen uppmanas dock enträget att stärka detta instrument så att investeringarna inriktas på sektorer som driver på tillväxten, såsom forskning, utveckling och innovation.

3.  Europaparlamentet noterar att de stora europeiska tillverkarna huvudsakligen använder sig av en leveranskedja som inbegriper små och medelstora företag, som ofta inte är lika välorganiserade för att hantera denna situation och därför befinner sig i underläge. Parlamentet efterlyser djupgående analyser av situationen och dessa företags sårbarhet i EU:s industripolitik och deras beroende av arbete som utkontrakterats av stora industrikoncerner.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta små och medelstora företags särdrag i samband medlemsstaternas ansökningar om ekonomiskt stöd från EGF och att påskynda behandlingen. Parlamentet insisterar dock på att EGF inte är tänkt att vara ett substitut för en seriös förebyggandepolitik eller för föregripande av omstrukturering.

5.  Europaparlamentet begär att man särskilt uppmärksammar små och medelstora företag och stärker samarbetet mellan etablerade företag och nya företag, eftersom detta skulle kunna bidra till att skapa en mer hållbar och konkurrenskraftig affärsmodell och till att världsledande företag uppstår.

6.  Europaparlamentet påminner om att återindustrialiseringspolitiken måste gå hand i hand med arbetsmarknadspolitik.

7.  Europaparlamentet betonar att en faktor som påverkar europeiska företags konkurrenskraft är arbetskraftskostnaderna. Parlamentet betonar i detta sammanhang att skattebördan bör skiftas från arbetskraften till andra skattekällor som har en mindre negativ inverkan på sysselsättning och tillväxt, samtidigt som en tillräcklig social trygghet säkerställs.

8.  Europaparlamentet bekräftar vikten av en konstant social dialog mellan arbetsmarknadens parter på grundval av ömsesidigt förtroende och delat ansvar som det bästa verktyget för att finna samförståndslösningar och gemensamma infallsvinklar i fråga om att föregripa, förebygga och hantera omstruktureringsprocesser.

9.  Europaparlamentet efterlyser en reform av EU-direktivet om arbetstagarnas rätt till information och samråd för att förbättra den sociala dialogen i stora europeiska koncerner och utveckla kapaciteten i de europeiska företagsråden.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av en framtidsinriktad industripolitik för hela EU så att kommissionen bättre kan förutse dessa socioekonomiska situationer och säkerställa konkurrenskraften i vårt industrinätverk. Parlamentet begär att det sammanträde i rådet (konkurrenskraft) som hålls den 29 september 2016 ska fatta konkreta beslut för att stärka den europeiska industrin som helhet så att den blir hållbar och inkluderande.

11.  Europaparlamentet välkomnar här strategin för stöd till digitaliseringen av industrin som bör mobilisera 50 miljarder euro fram till 2021 och som är avgörande för den europeiska ekonomins konkurrenskraft, särskilt i fordons-, flygteknik-, rymdteknik-, läkemedels- och varvssektorerna. Parlamentet betonar att utnyttjande av lämpliga investeringsinstrument inom FoU och infrastruktur är avgörande för att stödja digitaliseringen av alla industrisektorer, inbegripet tillverkning, energi, transport och distribution.

12.  Europaparlamentet betonar att konkurrenskraftskluster och deras särskilda organisation är en mycket användbar lösning för att sammanföra relevanta aktörer. Parlamentet begär att kommissionen stöder dessa kluster och deras samarbete på europeisk nivå och säkerställer att små och medelstora företag, forskningscentra och universitet på regional och lokal nivå kommer med. Kommissionen uppmanas att utveckla smarta specialiseringsplattformar som uppmuntrar till kopplingar mellan sektorer och olika verksamhetsområden. Parlamentet betonar behovet av att stärka samarbetet mellan regioner för att utveckla möjligheter över nationsgränserna.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fokusera på innovation och att stärka värdekedjorna för alla ekonomiska aktörer. Parlamentet begär att det skapas nya verktyg för att analysera europeiska industriella värdekedjor i ett sammanhang med global konkurrens.

14.  Europaparlamentet påminner om behovet av konsekvens i all politik som rör forskning, internationell handel, miljö och sysselsättning. Parlamentet betonar hur viktig energiunionen är för att utveckla den europeiska industripolitiken. Rådet uppmanas att så snart som möjligt anta en ambitiös ståndpunkt när det gäller att stärka de handelspolitiska skyddsinstrument som kan ge EU effektiva verktyg att hantera dumpning från tredjeländer.

15.  Europaparlamentet påminner om behovet av att främja tekniska färdigheter i skolorna genom väl utformade lärlingssystem som grundas på både akademiskt lärande och arbetspraktik i fabriker.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utveckla en unionsstrategi för en konsekvent och heltäckande industripolitik som syftar till en återindustrialisering av Europa och som grundas bland annat på digitalisering (i synnerhet integrering av smart teknik och robotteknik i de industriella värdekedjorna), hållbarhet, energieffektivitet och adekvata resurser. I detta syfte efterlyser parlamentet ökad konvergens mellan medlemsstaterna när det gäller finanspolitiska, sociala och budgetära frågor så att framväxten av gemensamma industriprojekt kan underlättas. Parlamentet anser att det europeiska regelverket bör möjliggöra för industrier att anpassa sig till förändringarna och vidta föregripande åtgärder för att bidra till jobbskapande, tillväxt och regional konvergens.

17.  Europaparlamentet efterlyser en omstrukturering av stora europeiska tillverkare så att det på lång sikt kan växa fram aktörer med den kritiska massan för att klara den internationella konkurrensen. Parlamentet anser att denna utveckling inte kan uppnås utan att kommissionen ser över tillämpningen av konkurrenspolitiken, särskilt de kriterier som den använder för att definiera den relevanta marknaden.

18.  Instructs its President to forward this resolution to the Council and the Commission.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0280.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0361.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy