Förfarande : 2016/2898(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1060/2016

Ingivna texter :

B8-1060/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 06/10/2016 - 5.4
CRE 06/10/2016 - 5.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0381

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 179kWORD 73k
30.9.2016
PE589.649v01-00
 
B8-1060/2016

till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0721/2016

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9 (2016/2898(RSP))


Roberto Gualtieri för utskottet för ekonomi och valutafrågor
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards): IFRS 9 (2016/2898(RSP))  
B8-1060/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder(1),

–  med beaktande av det slutgiltiga utkastet till kommissionens förordning (EU) .../... om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 med avseende på IFRS (International Financial Reporting Standard) 9,

–  med beaktande av den internationella redovisningsstandarden IFRS 9 för finansiella instrument som utfärdades av International Accounting Standards Board (IASB) den 24 juli 2014, rekommendationerna avseende godkännande av IFRS 9 från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG)(2), EFRAG:s bedömning av IFRS 9 i förhållande till principen om att förmedla en rättvisande bild och kommentarerna från Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) om godkännandet av IFRS 9,

–  med beaktande av ändringarna av IFRS 4 angående tillämpningen av IFRS 9 – Finansiella instrument tillsammans med IFRS 4 – Försäkringsavtal, som offentliggjordes av IASB den 12 september 2016,

–  med beaktande av Philippe Maystadts rapport från oktober 2013 Should IFRS standards be more European?

–  med beaktande av G 20-ledarnas uttalande av den 2 april 2009,

–  med beaktande av rapporten av den 25 februari 2009 från högnivågruppen för finansiell tillsyn i EU, med Jacques de Larosière som ordförande,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om utvärdering av de internationella redovisningsstandarderna (IAS) och verksamheten i International Financial Reporting Standards Foundation (IFRS Foundation), European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) och Public Interest Oversight Board (Piob)(3),

–  med beaktande av skrivelsen av den 8 januari 2016 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till ESRB:s ordförande om konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av införandet av IFRS 9 – begäran om en analys och svarsskrivelsen av den 29 februari 2016,

–  med beaktande av skrivelsen av den 16 juni 2016 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till kommissionsledamoten med ansvar för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen om godkännandet av IFRS 9 och svarsskrivelsen av den 15 juli 2016,

–  med beaktande av de studier som gjorts för parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor om IFRS 9 (IFRS Endorsement Criteria in Relation to IFRS 9, The Significance of IFRS 9 for Financial Stability and Supervisory Rules, Impairments of Greek Government Bonds under IAS 39 and IFRS 9: A Case Study och Expected-Loss-Based Accounting for the Impairment of Financial Instruments: the FASB and IASB IFRS 9 Approaches),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om den internationella redovisningsstandarden IFRS 9 (O-000000/2016 – B8-0721/2016),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den globala finanskrisen har gjort att IFRS roll för finansiell stabilitet och tillväxt hamnade på dagordningen hos både G20 och EU, särskilt bestämmelserna om redovisning av förluster inom banksystemet. G20 och De Larosière-rapporten betonade redan före krisen viktiga frågor i samband med redovisningsstandarder, bland annat konjunkturförstärkning i samband med marknadsvärderingsprincipen och erkännandet av vinster och förluster, undervärdering av riskackumulering under konjunkturuppgångar samt avsaknad av en gemensam och transparent metod för värderingen av illikvida och osäkra tillgångar.

B.  International Accounting Standards Board (IASB) utfärdade IFRS 9 – Finansiella instrument som en mycket viktig reaktion på vissa aspekter av finanskrisen och dess konsekvenser för banksektorn. IFRS 9 kommer att gälla från den 1 januari 2018 och ersätter IAS 39.

C.  EFRAG utfärdade ett positivt utlåtande om IFRS 9 med ett antal observationer avseende användandet av ”verkligt värde” när det gäller pressade marknadsvillkor, avsaknaden av en begreppsmässig grund när det gäller faciliteten för avsättningar för förluster under en tolvmånadersperiod samt de otillräckliga bestämmelserna för långsiktiga investeringar. På grund av de olika datumen för ikraftträdandet av IFRS 9 och den kommande nya försäkringsstandarden IFRS 17, innehöll utlåtandet en reservation avseende hur tillämpbar standarden är på försäkringsbranschen.

D.  Polemiken och debatten om effekterna för de långsiktiga investeringarna av att använda redovisning till verkligt värde förstärks av att det saknas en kvantitativ konsekvensbedömning av ämnet i fråga.

E.  Erkännandet av redovisning till verkligt värde när det gäller orealiserade vinster kan betraktas som en överträdelse av kapitalförsörjningsdirektivet och redovisningsdirektivet. Kommissionen håller för närvarande på att göra en jämförelse av medlemsstaternas praxis när det gäller aktieutdelningar.

F.  Försiktighetsprincipen måste vara den centrala vägledande principen för alla redovisningsstandarder.

G.  Den nya standarden verkar vara lika komplicerad, eller till och med mer komplicerad, än dess föregångare IAS 39. Det ursprungliga målet var att minska komplexiteten.

H.  Den kommande nya försäkringsstandarden IFRS 17, som ersätter IFRS 4, kommer troligen att träda i kraft efter 2020. Det har framförts farhågor om de olika datumen för ikraftträdandet av IFRS 9 och IFRS 17. IASB offentliggjorde de slutliga ändringarna av IFRS 4 i september 2016 och erbjöd två alternativa lösningar: övertäckningsstrategin (overlay approach) och ett tillfälligt undantag på den rapporterande enhetens nivå.

I.  Utskottet för ekonomi och valutafrågor har granskat IFRS 9 – Finansiella instrument genom att hålla en offentlig utfrågning, ta initiativ till fyra studier om IFRS 9, organisera granskningsverksamhet i utskottet och genom verksamheten i utskottets permanenta IFRS-grupp.

1.  Europaparlamentet noterar att IFRS 9 – Finansiella instrument är en av IASB:s främsta reaktioner på finanskrisen och att insatserna för genomförandet redan pågår.

2.  Europaparlamentet konstaterar att IFRS 9 är en förbättring jämfört med IAS 39 eftersom övergången från en modell enligt vilken reservering sker när en händelse inträffat (”incurred loss”) till en modell som i stället utgår från förväntad förlust (”expected loss”) innebär att man uppmärksammar problemet med ”för lite och för sent” i förfarandet för att erkänna kreditförluster. Parlamentet noterar dock att IFRS 9 innebär en hel del bedömningar i redovisningsprocessen. Parlamentet understryker att det finns enorma meningsskiljaktigheter och begränsad konkret vägledning från revisorer i detta avseende. Parlamentet efterlyser därför vägledning från de europeiska tillsynsmyndigheterna i samarbete med kommissionen och EFRAG för att förhindra att utrymmet för skönsmässig bedömning missbrukas.

3.  Europaparlamentet motsätter sig inte kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 1126/2008 om antagande av vissa internationella redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002, med avseende på den internationella redovisningsstandarden IFRS 9, men påminner om de önskemål parlamentet framfört angående IFRS 9 i sin ovannämnda resolution av den 7 juni 2016.

4.  Europaparlamentet påminner om att strategin för bättre lagstiftning kräver en konsekvensbedömning. Parlamentet noterar att det saknas en ordentlig kvantitativ konsekvensbedömning för IFRS 9 vilket delvis beror på en brist på tillförlitliga uppgifter. Parlamentet understryker att det behövs en bättre förståelse av konsekvenserna av IFRS 9 för banksektorn, försäkringssektorn och finansmarknaderna i allmänhet, men även för finanssektorn som helhet. Parlamentet upprepar därför sin begäran till IASB och EFRAG om att de ska förstärka sin kapacitet att göra konsekvensbedömningar, i synnerhet på det makroekonomiska området.

5.  Europaparlamentet upprepar begäran från utskottet för ekonomi och valutafrågor till ESRB om en analys av konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av införandet av IFRS 9. Parlamentet påminner om ESRB:s åtagande att tillmötesgå denna begäran under 2017. Parlamentet välkomnar att ESRB har inrättat en ny arbetsgrupp för IFRS 9. Parlamentet påminner om Maystadts rekommendationer om att utvidga kriteriet avseende ”samhällsnyttan”, dvs. att redovisningsstandarder varken bör äventyra den finansiella stabiliteten i EU eller hindra EU:s ekonomiska utveckling.

6.  Europaparlamentet noterar vikten av att till fullo förstå hur IFRS 9 samverkar med andra lagstadgade krav. Parlamentet välkomnar EBA:s pågående konsekvensbedömning av IFRS 9 för banker i EU som syftar till en bättre förståelse av dess konsekvenser för bankers lagstadgade egna medel, dess samverkan med andra tillsynskrav och det sätt på vilket bankerna förbereder sig inför tillämpningen av IFRS 9. Parlamentet noterar att banker som tillämpar schablonmetoden eventuellt kan bli de som drabbas hårdast av en minskning av sitt kärnprimärkapital (Core Equity Tier 1). Parlamentet uppmanar därför kommissionen att senast i slutet av 2017 föreslå lämpliga åtgärder i tillsynsregelverket, till exempel att införa en progressiv infasning av reglerna som mildrar konsekvenserna av den nya modellen under en treårsperiod eller tills en lämplig internationell lösning finns på plats, och att undvika att plötsligt och oberättigat påverka bankernas kapitaltäckningskrav och utlåning.

7.  Europaparlamentet noterar den bristande överensstämmelsen mellan de olika datumen för ikraftträdandet av IFRS 9 och den kommande nya försäkringsstandarden IFRS 17. Parlamentet noterar att IASB har offentliggjort ändringar av IFRS 4 för att ta itu med några av farhågorna, särskilt när det gäller användningen av alternativet att skjuta upp genomförandet (deferral approach). Parlamentet uppmanar kommissionen att med stöd av EFRAG noggrant behandla denna fråga på ett tillfredsställande och tillräckligt sätt, som garanterar likvärdiga konkurrensvillkor i EU.

8.  Europaparlamentet understryker betydelsen av långsiktiga investeringar för ekonomisk tillväxt. Parlamentet är bekymrat över att redovisningen enligt IFRS 9 av vissa finansiella instrument som innehas direkt eller indirekt som långsiktiga investeringar, särskilt eget kapital, kan vara oförenlig med det övergripande målet att främja långsiktiga investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att IFRS 9 gagnar EU:s långsiktiga investeringsstrategi och minskar procyklikalitet och minimerar incitamenten för överdrivet risktagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i december 2017 presentera en utvärdering.

9.   Kommissionen håller för närvarande på att göra en jämförelse av medlemsstaternas praxis när det gäller aktieutdelningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att IFRS 9 är förenlig med kapitalförsörjningsdirektivet och redovisningsdirektivet och att vid behov samarbeta med IASB, nationella standardiseringsorgan och standardiseringsorgan i tredjeländer, för att få bredare stöd för ändringar eller, om något sådant stöd inte finns, göra lämpliga ändringar av EU-lagstiftningen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med de europeiska tillsynsmyndigheterna, ECB, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och EFRAG noga övervaka genomförandet av IFRS 9 i EU, att senast i juni 2019 utarbeta en konsekvensbedömning i efterhand och lägga fram denna bedömning för Europaparlamentet och att agera i enlighet med dess synpunkter.

11.  Europaparlamentet uppmanar IASB att göra en översyn av IFRS 9 efter genomförandet för att fastställa och bedöma oavsiktliga konsekvenser av standarden, särskilt för långsiktiga investeringar.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.

(1)

EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(2)

http://www.efrag.org/Assets/Download?assetUrl=%2Fsites%2Fwebpublishing%2FSiteAssets%2FEndorsement%2520Advice%2520on%2520IFRS%25209.pdf.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0248.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy