Förfarande : 2016/2936(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1129/2016

Ingivna texter :

B8-1129/2016

Debatter :

PV 26/10/2016 - 17
CRE 26/10/2016 - 17

Omröstningar :

PV 27/10/2016 - 8.7
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 178kWORD 70k
19.10.2016
PE589.729v01-00
 
B8-1129/2016

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning (2016/2936(RSP))


Sabine Lösing, Javier Couso Permuy, Takis Hadjigeorgiou, Marie‑Christine Vergiat, Paloma López Bermejo, Marina Albiol Guzmán, Neoklis Sylikiotis, Stelios Kouloglou, Kostadinka Kuneva, Tania González Peñas, Xabier Benito Ziluaga, Estefanía Torres Martínez, Miguel Urbán Crespo, Lola Sánchez Caldentey för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning (2016/2936(RSP))  
B8-1129/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2013 om rekommendationerna från konferensen om utvärdering av icke-spridningsfördraget avseende upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om fördraget om icke-spridning av kärnvapen(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser om den 9:e översynskonferensen mellan parterna i fördraget om icke-spridning av kärnvapen (8079/2015),

–  med beaktande av toppmötet om nukleärt säkerhetsskydd, som hölls i Washington DC den 31 mars–1 april 2016,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 13 december 2011 om upprättande av en kärnvapenfri zon i Mellanösternregionen (A/RES/66/61),

–  med beaktande av rådets beslut 2012/422/Gusp av den 23 juli 2012 till stöd för en process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen(3),

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings beslut (A/RES/70/33), som inrättade en öppen arbetsgrupp för att driva på de multilaterala förhandlingarna om kärnvapennedrustning i Genève 2016, och arbetsgruppens rapport till FN:s generalförsamling, som antogs den 19 augusti 2016 (A/71/371),

–  med beaktande av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar, Internationella atomenergiorganets (IAEA) övergripande avtal om skyddsåtgärder och tilläggsprotokoll, konventionen om fysiskt skydd av kärnämne, den internationella konventionen om bekämpande av nukleär terrorism, den internationella uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler (Haag-uppförandekoden), fördraget om minskning av strategiska vapen (Start I), fördraget om minskning av strategiska offensiva vapen (Sort) och förlängningen av Start-avtalet från 2010 (nytt Start-avtal),

–  med beaktande av slutdokumentet från icke-spridningsfördragets översynskonferens 2010, särskilt handlingsplanen med 64 konkreta övervakningsåtgärder,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Innehavet och användningen av kärnvapen spelar tyvärr fortfarande en framträdande roll i kärnvapenstaternas militärpolitik, både för erkända och inte erkända kärnvapenstater. Innehavet och spridningen av massförstörelsevapen, såsom nukleära, kemiska och biologiska vapen, utgör ett av de allvarligaste hoten mot internationell fred och säkerhet.

B.  Det blev ett avbrott i den multilaterala nedrustningen i flera år och det har saknats politisk vilja att få i gång den på nytt. Några av de mest akuta säkerhetsprioriteringarna är att hindra terrorister eller ytterligare stater från att skaffa eller använda kärnvapen, att minska de globala lagren, stoppa modernisering på detta område och att gå mot en kärnvapenfri värld.

C.  Slutsatserna och handlingsplanen från icke-spridningsfördragets översynskonferens 2010 var viktiga överenskommelser för att få igång en verklig kärnvapennedrustningsprocess. Det har inte gjorts några tydliga framsteg och det har saknats politisk vilja att uppfylla icke-spridningsfördragets konkreta genomförandemål, såsom de 64 konkreta åtgärderna som man kom överens om i handlingsplanen.

D.  Samtliga tre pelare i icke-spridningsfördraget, det vill säga icke-spridning, nedrustning och rätt till samarbete kring civil användning av kärnenergi, måste stärkas ytterligare.

E.  EU har åtagit sig att förebygga, avskräcka, stoppa och om möjligt avskaffa spridningsprogram som inger oro på global nivå. Det är viktigt att EU intensifierar sina ansträngningar när det gäller att bekämpa spridningsflöden och finansieringen av dessa, sanktionsbelägga spridning och utveckla åtgärder som syftar till att förhindra immateriell kunskapsöverföring genom multilaterala fördrag, kontrollmekanismer, nationellt och internationellt samordnade exportkontroller och samarbetsprogram för hotminskning.

F.  I år är det 20 år sedan man inledde undertecknandet av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar den 24 september 1996. Fördraget har inte trätt i kraft eftersom vissa icke-parter och parter i icke-spridningsfördraget inte har undertecknat eller ratificerat det.

G.  Fyra av de nio kärnvapenstaterna är inte medlemmar av icke-spridningsfördraget och andra, som Nordkorea, har dragit tillbaka sitt medlemskap. Europeiska unionens råd och FN:s säkerhetsråd fördömde vad Nordkorea ansåg var ett lyckat vätebombsprov, som genomfördes den 6 januari 2016. Den 9 september 2016 genomförde Nordkorea sitt femte kärnvapenprov, som innebar en uppenbar överträdelse av landets internationella skyldigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner.

H.  EU har varit involverat i E3/EU+3-gruppens internationella förhandlingar och medlingsprocess och Iranförhandlingarna i syfte att finna en diplomatisk och fredlig lösning för det iranska kärnvapenprogrammet. EU spelar en viktig roll som part i den gemensamma övergripande handlingsplanen som man enades om med Iran, vid övervakningen av genomförandet av avtalet.

I.  Till följd av Natos arrangemang för kärnvapendelning, jämte bilaterala arrangemang, finns det fortfarande uppskattningsvis 150–200 taktiska kärnvapen i fem kärnvapenfria Natostater (Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland), utan demokratisk debatt och diskussion i dessa länder, för att inte tala om bekräftelse av närvaro eller frånvaro av massförstörelsevapen på deras territorium.

J.  Natos strategiska koncept från 2010 och dess översyn av sin inställning till försvar och avskräckning från 2012 (Deterrence and Defense Posture Review) innebär ett åtagande från Natos sida att skapa förutsättningar för kärnvapenfri värld.

K.  Ryssland och USA fortsätter att genomföra det nya Start-avtalet, som kommer att löpa ut 2021, om det inte förlängs av båda parterna.

L.  Det behövs en nära samordning och ett nära samarbete mellan EU och dess grannar, särskilt mellan Förenta staterna och Ryssland, för att på nytt börja och fortsätta minska kärnstridsspetsar och systemet för icke-spridning.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över risken för en återupptagen kapprustning med kärnvapen. Det är därför mycket viktigt och brådskande att stärka icke-spridningsfördraget som grundval för systemet för icke-spridning och nedrustning för att bekräfta den stora uppgörelsens giltighet i icke-spridningsfördraget. Man bör därför göra allt man kan för att genomföra icke-spridningsfördraget i alla dess aspekter och stärka de överenskommelser, fördrag och organ som bär upp det befintliga systemet med icke-spridning, i synnerhet fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar och IAEA:s övergripande avtal om skyddsåtgärder. Parlamentet framhåller att om multilaterala insatser ska bli effektiva måste de ingå i en framsynt vision om att åstadkomma en kärnvapenfri värld så fort som möjligt.

2.  Europaparlamentet påminner EU och medlemsstaterna om att kärnvapennedrustning och icke-spridning av kärnvapen i sak hör ihop och ömsesidigt förstärker varandra. Parlamentet anser att det behövs en färdplan med utstakade etapper och tidsplaner för kärnvapennedrustning för att icke-spridningsfördraget ska kunna överleva och bli starkare och uppmanar med eftertryck kärnvapenstaterna att fullgöra sitt åtagande enligt artikel 6 i icke-spridningsfördraget om att seriöst förhandla om effektiva åtgärder för att snabbt få slut på kärnvapenkapprustningen och få till stånd en kärnvapennedrustning. Kärnvapenstaterna har inte gjort tillräckligt för att fullgöra detta åtagande, trots att det är av oerhörd vikt för att hela systemet med icke-spridning ska fortsätta att vara relevant.

3.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra kärnvapennedrustningen till en prioriterad fråga i sin utrikes- och säkerhetspolitik och bryta dödläget i förhandlingarna om kärnvapennedrustningen på bilateral och global nivå.

4.  Europaparlamentet välkomnar införandet av klausuler om icke-spridning av massförstörelsevapen i EU:s avtal med tredjeländer och i handlingsplaner sedan 2003. Parlamentet påpekar att sådana åtgärder måste genomföras av EU:s samtliga partnerländer utan undantag och också infogas i EU:s alla avtal, även blandade avtal.

5.  Europaparlamentet välkomnar den ökade medvetenheten bland allmänheten och politiker. Parlamentet stöder Borgmästare för fred-kampanjen för kärnvapennedrustning och en kärnvapenfri värld till 2020 samt Global zero-initiativet. Parlamentet understryker att parlamenten och parlamentsledamöterna har ett ansvar för att motarbeta kärnvapenspridningen och främja kärnvapennedrustningen och välkomnar de insatser som gjorts av det världsomfattande parlamentsnätverket för kärnvapennedrustning (Parliamentary Network on Nuclear Disarmament (PNND)).

6.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck de EU-medlemsstater som har kärnvapen att omedelbart sluta med att förbättra kvaliteten på kärnstridsspetsarna och de system som används för att avfyra dem, liksom också med att utveckla, producera och lagra kärnstridsspetsar och sådana system. Parlamentet uppmanar dessa stater att ta nya initiativ för att få i gång förhandlingar mellan kärnvapenstaterna om ytterligare kraftiga minskningar av kärnvapnen, varvid slutmålet ska vara att dessa vapen avskaffas.

7.  Europaparlamentet menar att moratoriet för kärnvapenprov måste följas strikt i avvaktan på att fördraget för fullständigt förbud mot kärnsprängningar träder i kraft, eftersom det fortfarande saknas ratificeringar. Parlamentet uppmanar med kraft de återstående staterna som finns förtecknade i bilaga II till fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar och vilkas ratificering behövs för att fördraget ska träda i kraft att snabbt underteckna/ratificera fördraget, eftersom detta universella och internationellt kontrollerbara fördrag om förbud mot sprängningar är det effektivaste sättet att förbjuda kärnvapenprovsprängningar och övriga kärnsprängningar.

8.  Europaparlamentet stöder ytterligare åtgärder för att stärka IAEA:s mandat, däribland att tilläggsprotokollen till IAEA:s avtal om skyddsåtgärder görs allmänt giltiga och andra steg för att utveckla förtroendeskapande åtgärder. Parlamentet vill se till att denna organisation får de resurser som krävs för att den ska kunna fullgöra sitt mycket viktiga uppdrag att göra kärnenergiverksamhet säker.

9.  Europaparlamentet beklagar att kärnvapenstater som har undertecknat icke‑spridningsfördraget moderniserar sina kärnvapenarsenaler och skjuter upp åtgärder för att reducera eller avskaffa dem och för att gå ifrån en militär strategi som bygger på kärnvapenavskräckning.

10.  Europaparlamentet uppmanar alla kärnvapenstater att ge negativa säkerhetsgarantier och att avstå från all användning eller hot om användning av kärnvapen.

11.  Europaparlamentet stöder starkt de åtgärder som vidtas av Ryssland och Förenta staterna för att avsevärt minska sina kärnvapen, såsom överenskommet i Start- och Sort‑avtalen. Parlamentet beklagar i detta avseende att det inte, sedan ikraftträdande av det nya Start-avtalet 2011, förts några fler förhandlingar om en angelägen minskning av utplacerade och icke-utplacerade kärnstridsspetsar, inbegripet för första gången taktiska kärnvapen. Parlamentet menar därför att det är mycket viktigt att fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar ratificeras och att det nya Startavtalet fortsätter.

12.  Europaparlamentet fördömer Nordkoreas senaste kärnvapenprov, inklusive en vätebombsprovning, som utgör ett allvarligt hot mot freden och stabiliteten på Koreahalvön och i nordöstra Asien. Parlamentet stöder dock sexpartssamtalen och menar att de bör återupptas för en kärnvapennedrustning av Koreahalvön. Parlamentet noterar att Kina spelar en viktig roll i detta avseende och stöder också den senaste tidens initiativ för att få till stånd de första bilaterala samtalen mellan de båda stater som delar Koreahalvön. Parlamentet bekräftar sitt stöd och sitt engagemang för en fredlig och diplomatisk lösning på den nordkoreanska kärnvapenfrågan. Parlamentet uppmanar Nordkorea att återuppta konstruktiva kontakter med världssamfundet, särskilt deltagarna i sexpartssamtalen, för att verka för varaktig fred och säkerhet på en kärnvapenfri Koreahalvö. Parlamentet betonar att det skulle vara till enorm nytta för nedrustningssamtalen om de skulle åtföljas av diskussioner om att ersätta vapenstilleståndet i Korea från 1953 med stadigvarande arrangemang för fred, något som föreslagits av Nordkorea men tillbakavisats flera gånger.

13.  Europaparlamentet välkomnar FN:s generalförsamlings resolutioner från december 2011 och 2012 om en kärnvapenfri zon i Mellanöstern och rådets slutsats från juli 2012 till stöd för denna process. Parlamentet anser att förhandlingarna om att inrätta en kärnvapenfri zon i Mellanöstern, Medelhavsområdet och nordöstra Asien är ett avgörande steg för att bemöta de farhågor för säkerheten som råder bland länderna i regionen. Det är beklagligt att 2012 års konferens om inrättande av en massförstörelsevapenfri zon har skjutits upp. Den bör omedelbart inledas.

14.  Europaparlamentet uppmanar alla länder i regionen att i väntan på upprättandet av en kärnvapenfri zon avstå från att utveckla, tillverka, testa eller på annat sätt förvärva kärnvapen eller tillåta stationering på sina territorier, eller territorier under deras kontroll, av kärnvapen eller kärnladdningar.

15.  Europaparlamentet efterlyser upprättandet av en massförstörelsevapenfri zon i Europa och uppmanar särskilt de franska och brittiska regeringarna att avskaffa sina kärnvapen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Förenta staternas regering att dra tillbaka sina taktiska kärnvapen från Europa, och uppmanar Rysslands regering att inte placera ut sina kärnvapen eller att dra tillbaka dem från den västra delen av sitt territorium. Parlamentet efterlyser en annullering av alla arrangemang om inbördes delande av kärnvapenteknik mellan EU-medlemsstater och Förenta staterna/Nato.

16.  Europaparlamentet välkomnar slutförandet av arbetet i FN:s öppna arbetsgrupp enligt FN:s generalförsamlings resolution A/RES/70/33 och den rekommendation till FN:s generalförsamling som ingick i slutrapporten från den öppna arbetsgruppen (A/71/371) och antogs med massivt stöd den 19 augusti 2016. Rekommendationen handlade om att under 2017 sammankalla en konferens, där alla stater skulle få delta och där man skulle förhandla om ett rättsligt bindande instrument med förbud mot kärnvapen, så att dessa vapen totalt skulle avskaffas. Parlamentet är medvetet om att detta kommer att stärka de mål och skyldigheter avseende icke-spridning och nedrustning som föreskrivs i icke-spridningsfördraget, och bidra till att skapa förutsättningarna för global säkerhet och en värld utan kärnvapen.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja och väsentligt bidra till arbetsgruppens rekommendationer, framför allt till målet om ett rättsligt bindande instrument för kärnvapenförbud, i en process som vägleds av principerna öppenhet och insyn, oåterkallelighet och kontrollerbarhet, med vederbörlig hänsyn till både säkerhetsaspekten och den humanitära aspekten av kärnvapen.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till medlemsstaterna, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, FN:s generalsekreterare, FN:s högkommissarie för nedrustningsfrågor, ordföranden för icke-spridningsfördragets översynskonferens 2015 och IAEA:s generaldirektör.

(1)

EUT C 440, 30.12.2015, s. 97.

(2)

EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 77.

(3)

EUT L 196, 24.7.2012, s. 67.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy