Förfarande : 2016/2936(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1130/2016

Ingivna texter :

B8-1130/2016

Debatter :

PV 26/10/2016 - 17
CRE 26/10/2016 - 17

Omröstningar :

PV 27/10/2016 - 8.7
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 176kWORD 68k
19.10.2016
PE589.730v01-00
 
B8-1130/2016

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning (2016/2936(RSP))


Rolandas Paksas, Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao, Isabella Adinolfi för EFDD-gruppen

Europaparlamentets resolution om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning (2016/2936(RSP))  
B8-1130/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av slutkommunikén från toppmötet om nukleärt säkerhetsskydd i Washington i april 2016,

–  med beaktande av konventionen om fysiskt skydd av kärnämne och 2005 års ändringar av denna,

–  med beaktande av den internationella konventionen om bekämpande av användningen av kärnämnen i terroristattacker,

–  med beaktande av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar,

–  med beaktande av fördraget om icke-spridning av kärnvapen,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2310 (2016),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2013 om rekommendationerna från konferensen om utvärdering av icke-spridningsfördraget avseende upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern(1),

–  med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin Ett säkert Europa i en bättre värld, antagen den 12 december 2003, och av strategin mot spridning av massförstörelsevapen från 2003, samt de nya handlingslinjerna från 2008,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner till följd av de senaste kärnvapenproven i Nordkorea,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Mer än 25 år efter det kalla krigets slut uppgår världens totala kända kärnvapenlager fortfarande till över 15 000 enheter. En enda kärnvapenspets har kapacitet, särskilt om den detoneras över en storstad, att döda miljoner människor och ge upphov till långvariga miljökatastrofer.

B.  Hotet från nukleär och radiologisk terrorism förblir en av de största utmaningarna för den internationella säkerheten. Enligt Internationella atomenergiorganet (IAEA) har miljoner radioaktiva källor spridits över världen under de senaste 50 åren, och dessa källor är utspridda över mer än 100 länder och många av dem är dåligt säkrade och sårbara för stöld. I 2016 års utgåva av Nuclear Threat Initiative (NTI) fann Nuclear Security Index att många utvecklingsländer som överväger att inleda kärnkraftsprogram inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att ordentligt skydda kärnanläggningar från sabotage.

C.  Terrorister har sedan länge visat intresse för radiologiska stridsmedel, och säkerhetsexperter utesluter inte möjligheten att terroristgrupper eller icke-statliga aktörer har förmågan att skaffa kärnvapen.

D.  Kärnvapennedrustningen står stilla i ett klimat med ökande spänningar mellan kärnvapenstaterna, och det finns inga pågående eller planerade förhandlingar om ytterligare reglering eller minskning av kärnvapenstaternas lager.

E.  Förenta staterna stod värd för det fjärde toppmötet om nukleärt säkerhetsskydd i april 2016. Fler än 50 länder och internationella organisationer deltog i toppmötet, vars mål var att uppnå konkreta förbättringar kring hur vi hanterar det nukleära säkerhetsskyddet och stärkta strukturer för nukleärt säkerhetsskydd globalt. Ryssland deltog inte i detta toppmöte.

F.  20 år efter antagandet har fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar ännu inte vunnit laga kraft, eftersom de kvarvarande åtta så kallade bilaga 2-länderna inte har ratificerat det.

G.  Risken för kärnvapenspridning (både vertikalt och horisontellt) är fortfarande relevant i många av världens regioner och kan utlösa en vidare upptrappning när det gäller utvecklingen av kärnteknik för militära ändamål.

H.  Nordkorea är den enda staten i världen som under 2000-talet upprepade gånger har genomfört kärnvapentester och fortsätter att ignorera resolutionerna från FN:s säkerhetsråd på området. Den 9 september 2016 registrerades en ovanlig seismisk händelse av det internationella övervakningssystemet, då Nordkorea meddelade att landets femte kärnvapenprov hade genomförts med framgång. Nordkorea har fem gånger varit föremål för FN:s sanktioner sedan landet inledde proven 2006, men har inte visat någon vilja att avsluta sitt militära kärntekniska program.

I.  Tre sammanträdesperioder i den öppna arbetsgruppen om kärnvapennedrustning, inrättad genom en resolution från december 2015 av FN:s generalförsamling, har ägt rum under 2016 i Genève. Den öppna arbetsgruppen försäkrade på nytt sin beslutsamhet att uppnå och upprätthålla en värld utan kärnvapen. Den öppna arbetsgruppens slutrekommendation antogs med massivt stöd, och generalförsamlingen uppmanas därför att under 2017 sammankalla en konferens där man skulle förhandla om ett rättsligt bindande instrument med förbud mot kärnvapen, så att dessa vapen slutligen avskaffas.

J.  Många internationella fördrag har framgångsrikt inrättat kärnvapenfria zoner, även i områden där det råder betydande politiska spänningar. I dag finns det sju kärnvapenfria zoner där de stater som är parter har enats om att avstå från att inneha, utveckla och utplacera kärnvapen. Ansträngningarna för att inrätta en zon fri från massförstörelsevapen i Mellanöstern har visat sig oerhört svåra.

K.  EU har spelat en viktig roll i kärnavtalet med Iran. EU är part i den gemensamma övergripande handlingsplanen och fortsätter att arbeta med E3+3-länderna om ett fullt genomförande av planen. IAEA har bekräftat att Iran har vidtagit alla åtgärder som krävts av landet när det gäller kärntekniska frågor.

L.  Vid 2015 års översynskonferens om icke-spridningsfördraget lyckades inte parterna enas om en konkret slutdeklaration, utan erbjöd bara minimala framsteg jämfört med rekommendationerna från 2010. Detta misslyckande har tillskrivits kontroversen kring inrättandet av en zon fri från massförstörelsevapen i Mellanöstern. Det finns fortfarande omfattande luckor i olika delar i fördraget, däribland vad avser åtgärder för kärnvapennedrustning, humanitära aspekter på användning av kärnvapen samt rapportering från de erkända kärnvapenstaterna. Trots detta bakslag förblir icke-spridningsfördraget hörnstenen i systemet för icke-spridning.

M.  Nordkorea drog sig 2003 ur icke-spridningsfördraget och har därefter aldrig anslutit sig på nytt. Nordkoreas beteende har skapat ett negativt och relevant prejudikat och utgör ett allvarligt bakslag på vägen mot kärnvapennedrustning.

N.  Kritik mot bristen på framsteg inom nedrustningspelaren har lett till lanseringen av det humanitära initiativet, som nådde sin kulmen med det humanitära åtagandet, med målet att identifiera och eftersträva effektiva åtgärder för att täppa till luckan i lagstiftningen om förbud för och avskaffande av kärnvapen. 127 länder stöder detta initiativ.

O.  Den europeiska säkerhetsstrategin Ett säkert Europa i en bättre värld definierar spridningen av massförstörelsevapen som det potentiellt största hotet mot europeisk säkerhet. Syftet med EU:s vägledande princip och övergripande mål om icke-spridning och nedrustning är att upprätthålla och stärka alla relevanta internationella instrument.

1.  Europaparlamentet tror starkt på en värld utan kärnvapen. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner och medlemsstaterna att arbeta tillsammans och i internationella forum för att uppnå resultat på detta område, med målet att till slut minska antalet kärnvapen, både globalt och på sitt territorium, till noll. Parlamentet avfärdar föreställningen om att kärnvapenavskräckning behövs, och föredrar multilaterala diplomatiska insatser och medling i stället.

2.  Europaparlamentet välkomnar resultaten från 2016 års toppmöte om nukleärt säkerhetsskydd, däribland inrättandet av en kontaktgrupp för nukleärt säkerhetsskydd som ska bidra till att man inte tappar styrfart efter toppmötet. Parlamentet välkomnar det avtal som uppnåtts om en handlingsplan till stöd för att fem internationella enheter ska genomföra sitt arbete, samt de 137 åtaganden om särskilda insatser som gjorts för att främja nukleärt säkerhetsskydd. Parlamentet välkomnar det gemensamma uttalandet om ett fullständigt och allmängiltigt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004). Parlamentet beklagar att en internationell nyckelspelare som Ryssland inte deltog i toppmötet.

3.  Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av 2005 års tillägg till konventionen om fysiskt skydd av kärnämne där skyldigheterna fastslogs för de stater som är parter om att säkra sitt civila kärnmaterial på ett sätt som är förenligt med IAEA:s riktlinjer samt att underlätta vidare kriminalisering och lagföring av smuggling av kärnmaterial. Parlamentet uppmanar till universell ratificering och genomförande av denna konvention och manar alla länder som ännu inte har ratificerad fördraget att utan dröjsmål göra så.

4.  Europaparlamentet beklagar att fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT) efter 20 år ännu inte vunnit laga kraft. Parlamentet menar att CTBT spelar en central roll som grund för det internationella systemet för icke-spridning. Parlamentet uppmanar alla stater som ännu inte har undertecknat eller ratificerat detta fördrag att göra så utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet bekräftar på nytt unionens stöd för fördragets snara ikraftträdande och universalisering. Parlamentet uppmanar den höga representanten att fortsatt försöka nå ut till stater vilkas medgivande krävs för att fördraget ska kunna träda i kraft.

5.  Europaparlamentet beklagar det senaste kärnvapenprovet i Nordkorea, vilket sände ut en extremt negativ signal för världsfreden, den regionala stabiliteten och situationen för de mänskliga rättigheterna i Nordkorea. Parlamentet påminner om att FN har förbjudit Nordkorea att genomföra någon som helst form av kärn- eller missilteknikprov. Parlamentet bekräftar att alla dessa överträdelser från Nordkoreas sida utgör en allvarlig utmaning för det internationella samfundet, och uppmanar landet att avhålla sig från vidare kärnvapenprov och att undvika att trappa upp spänningarna i den redan så instabila regionen. Parlamentet noterar antagandet av en ny uppsättning kraftfulla sanktioner mot Nordkorea och uppmanar alla parter att grundligt genomföra dem. Parlamentet understryker emellertid att tidigare sanktioner inte uppnådde önskat resultat vad gäller att stoppa Nordkoreas kärnprogram. Parlamentet bekräftar ånyo att sanktionerna bör innebära så små konsekvenser som möjligt för civilbefolkningen och bör ses som ett sätt att uppnå en politisk överenskommelse i kärnvapenfrågan på Koreahalvön, särskilt genom ett återupptagande av sexpartssamtalen.

6.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt varje form av forskning, utveckling, utnyttjande eller införande av tekniker, forskning och kapaciteter med direkt eller indirekt koppling till Nordkoreas militära kärnvapenprogram. Parlamentet fördömer eftertryckligt framtagandet av Nordkoreas ballistiska missilteknik (både landbaserade missiler och ubåtsbaserade ballistiska robotar) och ser den som ett hot mot världsfreden och i synnerhet Asiens säkerhet och stabilitet.

7.  Europaparlamentet beklagar Nordkoreas ständiga provokationer och fördömer samtliga landets missil- och kärnvapenprover, samt dess aggressiva retorik och hatpropaganda mot Förenta staterna, Sydkorea och Japan. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att avbryta varje form av samarbete med Nordkorea på området kärnteknik och kärnfysik tills landet lägger ned sina militära kärntekniska program.

8.  Europaparlamentet uppmanar till fortsatt engagemang med regeringarna i Förenta staterna, Ryssland, Kina, Sydkorea och Japan för att få till stånd bättre samordning när det gäller Nordkoreas kärnvapen, genom att utnyttja både bilaterala kanaler och multilaterala forum. Parlamentet understryker risken för kärnvapenspridning till följd av den senaste utvecklingen i Nordkorea.

9.  Europaparlamentet uppmanar unionsmyndigheterna och medlemsstaterna att nära övervaka varje möjlig överföring av civil kärnteknik i Nordkorea eller genom nordkoreanska mellanhänder.

10.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av och verksamheten i den öppna arbetsgruppen. Parlamentet välkomnar förslaget till FN:s generalförsamling om att sammankalla en internationell konferens om olika möjligheter att driva på för en global kärnvapennedrustning, däribland att förhandla fram ett bindande rättsligt instrument. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja ett sådant förslag, och den höga representanten Federica Mogherini och utrikestjänsten att ge en positiv impuls för anordnandet av en sådan konferens.

11.  Europaparlamentet stöder kärnvapenfria zoner som ett viktigt bidrag på väg mot en kärnvapenfri värld. Parlamentet anser att inrättandet av en sådan zon i Mellanöstern skulle förbättra utsikterna för fred i regionen.

12.  Europaparlamentet välkomnar EU:s roll i att förverkliga den gemensamma övergripande handlingsplanen, och det fortlöpande åtagande som den höga representanten har uttryckt i frågan. Parlamentet menar att denna positiva erfarenhet skulle kunna tjäna som exempel på hur EU kan vara ledande när det gäller att finna lösningar på större kriser i världen. Parlamentet uppmanar alla sidor att främja den alltjämt sköra överenskommelsen och att vidmakthålla alla dess krav.

13.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att visa öppenhet och åtagande vad gäller deras civila kärnprogram, däribland utbyte av information med internationella organisationer som IAEA.

14.  Europaparlamentet menar, trots bakslaget vid 2015 års utvärderingskonferens om icke-spridningsfördraget, att icke-spridning och kärnvapennedrustning måste stå kvar högst upp på den internationella dagordningen, och vidhåller att icke-spridningsfördraget förblir grundbulten i systemet för icke-spridning och basen för strävan efter kärnvapennedrustning. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att fortsätta att arbeta mot detta mål genom att engagera sig på realistiska och vettiga sätt inför nästa utvärderingscykel om icke-spridningsfördraget. Parlamentet anser att EU bör spela en aktiv roll på detta område genom att höja sin profil som en betydande aktör i de globala insatserna för att begränsa spridningen av massförstörelsevapen.

15.  Europaparlamentet anser att nya framväxande hot och utmaningar, samt förändringar i den internationella miljön, kräver en uppdatering av 2003 års strategi mot spridning av massförstörelsevapen och av 2008 års nya handlingslinjer.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar samt FN:s generalsekreterare.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2013)0028.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy