FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Mosul/norra Irak
24.10.2016 - (2016/2956(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Bodil Valero, Barbara Lochbihler, Alyn Smith, Ernest Maragall, Jean Lambert, Rebecca Harms för Verts/ALE-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner, framför allt av den 12 februari 2015[1], den 27 november 2014[2], den 18 september 2014[3] och den 17 juli 2014[4],
– med beaktande av kommentarerna från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, vid den gemensamma presskonferens som hölls efter det andra mötet i samarbetsrådet EU–Irak inom partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak med Iraks utrikesminister İbrahim al-Jafaari, den 18 oktober 2016,
– med beaktande av uttalandet från FN:s särskilda rapportör om internflyktingars mänskliga rättigheter, Chaloka Beyani, av den 19 oktober 2016,
– med beaktande av Amnesty Internationals rapport Punished for Daesh’s crimes: Displaced Iraqis abused by militias and government forces från den 18 oktober 2016,
– med beaktande av FN:s vägledande principer om internflyktingar från 1948,
– med beaktande av FN:s internationella konventioner, däribland, i synnerhet, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid (andra delen), tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna av den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter (protokoll I), tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna av den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i icke-internationella väpnade konflikter (protokoll II) och konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,
– med beaktande av det ministermöte för en stabilisering av Mosul, med deltagande av 22 länder, FN, EU, Arabförbundet och med Frankrike och Irak som medordförande, som hölls i Paris den 20 oktober 2016 och som hade som mål att utarbeta en plan för att skydda civila, ge bistånd och ta itu med frågor om styrningen av områden som nyligen befriats från Islamiska staten (IS),
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 17 oktober 2016 inleddes den militära insatsen för att återta staden Mosul från IS styrkor, som har haft kontroll över den sedan 2014, med uppskattningsvis en miljon civila fortfarande fast i staden. Mosul är den sista stora staden i Irak som är belägrad av IS, runt fem gånger större än någon annan stad som IS har belägrat. Kampen för att återta staden förväntas bli det största slaget i Irak sedan den USA-ledda invasionen 2003.
B. Befriandet av Mosul är en viktig milstolpe för framtiden för många ursprungsinvånare i regionen, framför allt grupper såsom kristna (kaldéer/syrianer/assyrier), yazidier, turkmener, shabaker, kakaer och shiiter.
C. EU är en del av den koalition som ger humanitärt bistånd och stabiliseringsbistånd, och har hittills bidragit med 134 miljoner euro i humanitärt bistånd till Irak, varav 50 miljoner euro till Mosul.
D. IS har skurit av Mosul, Iraks näst största stad och en gång den med störst mångfald, från övriga världen och har stängt av satellit-tv, förbjudit internet, musik, filmer, böcker och allt som går emot den officiella militanta linjen och begränsat användningen av bilar till militanta, och nu senast, försökt konfiskera invånarnas mobiltelefoner. Invånare som lyckats fly nyligen rapporterar att människorna svälter och desperat vill bli befriade.
E. FN, som verkar genom kontoret för samordning av humanitära frågor (Ocha), har hittills registrerat över 5 000 internflyktingar men har varnat för att så många som en miljon människor kan vara på flykt inom de kommande dagarna, vilket skulle innebära en allvarlig humanitär kris.
F. Tiotusentals soldater är förenade i fronten mot IS, och det tros finnas nästan 6 000 IS-krigare i och runt Mosul. Den militära alliansen består av irakiska regeringstrupper, kurdiska peshmerga, soldater från den internationella koalitionen (amerikanska och en del franska) och shiamuslimska milisgrupper, lokala sunniklanmedlemmar och ett dussintal andra små milisgrupper som delvis tränats av turkarna. Det förväntas ta veckor om inte månader innan Mosul intas.
G. De turkiska truppernas närvaro i norra Irak och president Erdogans insisterande på att Turkiet bör ha en roll i återtagandet av Mosul har bidragit till spänningarna mellan etniska och religiösa grupper i regionen.
H. De shiitiska Hashd al-Shaabi-milisgrupperna och kurdiska peshmerga har enats om att hålla sig i utkanterna av staden, eftersom inblandningen av så många olika aktörer hotar att göra det extremt svårt att genomföra befälsordningen och stabiliseringsplaner efter konflikten. Avsaknaden av en politisk överenskommelse mellan alla parter i fråga om styret efter konflikten och återuppbyggnaden av staden skulle kunna visa sig bli en stor källa till spänningar i de omedelbara efterdyningarna av striden, och kommer att sätta den irakiska centralregeringens styrka på prov.
I. Den väpnade konflikten i Irak har haft en förödande inverkan på civilbefolkningen. IS har begått brott mot folkrätten, däribland krigsbrott och brott mot mänskligheten, i IS-kontrollerade territorier och har utfört dödliga bombningar och andra attacker på andra håll i Irak.
J. Tiotusentals irakier har också tvångsförflyttats av de irakiska regeringsstyrkorna och peshmerga, liksom av milisgrupper, sedan mitten av 2014, och många hindras från att återvända till sina hem, av påstådda säkerhetsskäl, eller har råkat ut för godtyckliga och diskriminerande begränsningar av sin rörelsefrihet. De förpassas ofta till läger där de har dåliga möjligheter att försörja sig eller tillgå grundläggande tjänster.
K. Tusentals män och pojkar på flykt från IS territorier har gripits av säkerhetsstyrkor eller milisgrupper, misstänka för kopplingar till IS. Vissa har avrättats utan rättegång, och anhöriga svävar i ovisshet om vad som har hänt andra och oroar sig för deras liv och säkerhet.
L. Framför allt shiamuslimska milisgrupper som varit inblandade i övergrepp har länge backats upp av de irakiska myndigheterna, som gav dem ekonomiskt stöd och vapen tills de officiellt utsågs som en del av de irakiska styrkorna i februari 2016.
M. Regeringens ansvar för dessa övergrepp kan inte förbises. Dessutom har de irakiska domstolarna en historia av att förlita sig på framtvingade ”erkännanden” för att fälla tilltalade för allvarliga anklagelser i uppenbart orättvisa rättegångar och har ofta utdömt dödsstraff. Under 2016 har hittills runt 90 avrättningar genomförts, framför allt av personer anklagade för brott med anknytning till terrorism. Ett dussintals dödsdomar har avkunnats, och runt 3 000 människor sitter fortfarande i dödscell.
N. Enligt rapporter har IS, sedan striden om Mosul inleddes, fångat in och dödat 284 män och pojkar. FN utreder för närvarande rapporter om att 40 personer skjutits ihjäl av IS-krigare i en by.
O. I ett uppenbart försök att dra uppmärksamheten från Mosul har IS-krigare inlett en attack på regeringsbyggnader i den irakiska staden Kirkuk, och ska enligt rapporter ha trängt in i bostäder och moskéer i staden och tagit civila som gisslan.
1. Europaparlamentet inser att återtagandet av Mosul har planerats noggrant i flera månader. Parlamentet understryker dock att man måste göra allt i sin makt för att förhindra sådana grova övergrepp som dem det vittnades om i Fallujah och andra delar av Irak under konfrontationerna mellan regeringsstyrkorna och IS.
2. Europaparlamentet förväntar sig att de irakiska myndigheterna utövar ett effektivt befäl och en effektiv kontroll över milisgrupperna, att personal som varit inblandad i tidigare kränkningar inte deltar i Mosuloperationerna och att samtliga parter i konflikten vidtar försiktighetsåtgärder för att undvika att civila dödas under attackerna i Mosul, även med tanke på risken att IS använder civila som mänskliga sköldar.
3. Europaparlamentet uppmanar de irakiska och kurdiska myndigheter som är med och planerar militäroperationen att se till att civila som flyr stridigheterna har en säker väg ut.
4. Europaparlamentet noterar den akuta signalen från FN:s humanitära samordnare om bristen på adekvat finansiering inför en möjlig humanitär katastrof av en helt ny omfattning till följd av Mosuloffensiven. Parlamentet välkomnar EU:s engagemang i Irak, framför allt dess tidigare insatser när det gäller humanitärt bistånd och avlägsnandet av improviserade sprängladdningar, som kommer att vara viktigt för att flyktingar och internflyktingar ska kunna återvända så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar trots detta enträget EU och dess medlemsstater att öka insatserna för stabilisering av de befriade områdena.
5. Europaparlamentet är uppriktigt oroat över inte bara de omedelbara konsekvenserna av striden om Mosul för civilbefolkningen, utan även över den situation som följer, med tanke på de långvariga konflikterna med interna splittringar i Iraks regioner mellan den irakiska regeringen, Kurdistans regionala regering och minoritetsgrupperna.
6. Europaparlamentet uppmanar samtliga aktörer som medverkar i koalitionen mot IS att samarbeta för att upprätthålla och stärka statens kapacitet att upprätthålla rättsstaten och den allmänna ordningen, och att avstå från att försöka hämnas gamla oförrätter, blåsa liv i religiösa eller etniska fientligheter eller genomföra geopolitiska förändringar.
7. Europaparlamentet ställer sig helt och hållet bakom kravet från Pariskonferensen på ”en övergripande politisk överenskommelse mellan de irakiska nationella myndigheterna och de lokala aktörerna, så att man garanterar ett förstärkt styre i Mosul och omkringliggande områden som är inkluderande, respekterar befolkningens mångfald och garanterar en fredlig samexistens”. Parlamentet understryker i synnerhet hur viktigt det är att alla etniska minoriteter – som alla, oavsett religiös tillhörighet, står inför samma utmaningar i fråga om säkerhet och erkännande av rättigheter – deltar i förhandlingarna och att en ny styresstruktur upprättas. Parlamentet anser att den nya förvaltningens stabilitet kommer att vara avgörande för hur framtiden ser ut för dessa minoriteter och för om flyktingarna och internflyktingarna kan återvända.
8. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den irakiska regeringen att underlätta för flyktingarna och internflyktingarna att återvända och att helt och hållet återupprätta deras grundläggande rättigheter, inbegripet deras egendomsrätt.
9. Europaparlamentet ser positivt på den irakiska regeringens planer att genomföra styrelsereformer och en nationell försoningsprocess, som är viktiga för att uppfylla förhoppningarna hos det irakiska folket som helhet och behålla enighet i Irak.
10. Europaparlamentet uppmanar de irakiska myndigheterna att se till att frihetsberövade personer, bland annat personer som tagits i förvar för säkerhetskontroll efter det att de flytt från IS-kontrollerade territorier, som är skäligen misstänka för en klart straffbar handling, skyndsamt hänvisas till de civila rättsliga myndigheterna för att utredas och åtalas i enlighet med folkrätten och normer om rättvisa prövningar, eller släpps fria.
11. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de irakiska myndigheterna att sätta stopp för påtvingade försvinnanden, tortyr, utomrättsliga avrättningar och godtyckliga gripanden, att ställa de ansvariga inför rätta och att vidta åtgärder för att säkerställa att den irakiska försvarsmakten har ett effektivt befäl och en effektiv kontroll över paramilitära milisgrupper och att upprätta mekanismer för effektiv övervakning och ansvarsskyldighet som inbegriper civila organ.
12. Europaparlamentet uppmanar den irakiska regeringen att offentliggöra slutsatserna från den kommitté som premiärministern satte samman den 5 juni 2016 för att utreda övergreppen i samband med militäroperationerna för att återta Fallujah och omkringliggande områden. Parlamentet uppmanar också regeringen att se till att alla bevis som hittas av denna kommitté samt av den kommitté som upprättats av guvernören av Anbar, som offentliggjorde sina slutsatser den 11 juni 2016, kommer de rättsliga myndigheterna tillhanda så att de skyldiga kan ställas inför rätta.
13. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de kurdiska myndigheterna att upphöra med godtyckliga gripanden, att garantera rätten till en rättvis prövning för alla som hålls i förvar anklagade för brott med anknytning till terrorism och att häva de godtyckliga och diskriminerande begränsningarna av sunniarabiska internflyktingars rörelsefrihet.
14. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de irakiska och kurdiska myndigheterna att garantera oberoende internationella observatörer tillträde till tillfälliga förvarsplatser eller provisoriska fängelser där internflyktingar som flytt från IS-kontrollerade territorier undersöks.
15. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att upprätta en mekanism för effektiv uppföljning och kontroll för att övervaka och utvärdera genomförandet och konsekvenserna av befintliga och framtida utbildnings- och kapacitetsuppbyggnadsprogram för personal som arbetar med säkerhet och inom rättsväsendet, för att säkerställa att dessa program leder till mätbara förbättringar på plats och inte bidrar till människorättskränkningar.
16. Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater som ger militärt bistånd eller överför eller säljer vapen eller anknytande utrustning till Iraks centrala regering eller Kurdistans regionala regering att kontrollera att alla mottagare konsekvent agerar på grundval av full respekt för internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, och att upphöra med överföringen av vapen, ammunition eller annan militär utrustning eller teknik eller annat militärt bistånd till enheter som anklagas för att ha begått allvarliga kränkningar av internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt.
17. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna och det internationella samfundet att ge praktiskt och diplomatiskt stöd till en hållbar och inkluderande struktur för regionen efter konflikten, med särskild hänvisning till möjligheten till en autonom provins som omfattar Nineveslätten, Sinjar och Tall Afar och som ska presenteras politiskt av ursprungsinvånarna i regionen.
18. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att erbjuda sin bona officia i förhandlingarna med Kurdistans regionala regering och den irakiska regeringen efter befrielsen, för att se till att de etniska minoritetsgrupperna i regionen, framför allt de kristna grupperna (kaldéer/syrianer/assyrier) och yazidierna, turkmenerna, shabakerna och kakaerna, kan åtnjuta sina legitima rättigheter och inkluderas i en ny förvaltningsstruktur, i förhoppningen om att förhindra att nya interna konflikter blossar upp mellan dessa grupper.
19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, Iraks regering och representantråd, Kurdistans regionala regering, Turkiets regering, FN:s generalsekreterare samt FN:s råd för mänskliga rättigheter.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2015)0040.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2014)0066.
- [3] Antagna texter, P8_TA(2014)0027.
- [4] Antagna texter, P8_TA(2014)0011.