Förfarande : 2016/2935(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1172/2016

Ingivna texter :

B8-1172/2016

Debatter :

PV 26/10/2016 - 15

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0423

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 169kWORD 62k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-1162/2016
24.10.2016
PE593.598v01-00
 
B8-1172/2016

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om situationen för journalister i Turkiet (2016/2935(RSP))


Rebecca Harms, Bodil Valero, Ernest Maragall, Ska Keller, Barbara Lochbihler, Benedek Jávor, Ulrike Lunacek, Ernest Urtasun för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen för journalister i Turkiet (2016/2935(RSP))  
B8-1172/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av uttalandet av den 1 september 2016 från Europaparlamentets talman efter hans besök i Turkiet,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 april 2016 om 2015 års rapport om Turkiet(1),

–  med beaktande av uttalandet av den 16 juli 2016 om situationen i Turkiet från Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande och EU:s höga representant å de EU-medlemsstaters vägnar som närvarar vid Asem-toppmötet,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 18 juli 2016,

–  med beaktande av uttalandena, särskilt av den 21 juli 2016 och den 21 augusti 2016, om Turkiet från Federica Mogherini, vice ordförande/hög representant, och kommissionär Johannes Hahn,

–  med beaktande av uttalandet av den 15 september 2016 av Federica Mogherini, vice ordförande/hög representant, i samband med den internationella dagen för demokrati,

–  med beaktande av sammanträdet den 23 september 2016 där representanter för EU:s delegation till Turkiet och EU:s medlemsstater träffade människorättsförsvarare inom ramen för den lokala EU-strategin om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av de rekommendationer som ingår i yttrandet om artiklarna 216, 299, 301 och 314 i Turkiets strafflag och som antogs av Venedigkommissionen vid dess 106:e plenarsammanträde (Venedig den 11–12 mars 2016),

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Efter det misslyckade kuppförsöket den 15 juli 2016 införde den turkiska regeringen ett undantagstillstånd som har förlängts till slutet av året.

B.  Redan före den misslyckade kuppen var inskränkningarna för medier och påtryckningarna mot journalister omfattande, särskilt efter 2009 då pressen började skriva om korruptionsanklagelser mot Erdogans regering och presidentens inre krets, vilket bland annat handlade om medieägande, ekonomiska påtryckningar, blockerade webbplatser, förbud att visa terroristattentat, åtal om förtal, stängning av kritiska medier och omfattande tillämpning av terroristlagar mot journalister.

  Sedan den 15 juli 2016 har dock myndigheternas tillslag mot mediearbetare och mediekanaler ökat dramatiskt, i de flesta fall har dessa byggt på anklagelser om samröre med Hizmet-rörelsen som är inspirerad av den religiöse filosofen Fethullah Gülen, och som regeringen har stämplat som en terroristorganisation (Fethullah Terrorist Organisation – FETÖ) och anklagat för att ligga bakom kuppen.

D.  Sedan dess är i princip alla mediekanaler som inte är regeringsvänliga måltavlor, inbegripet oberoende och oppositionella medier samt minoritetsmedier (särskilt kurdiska). Även den kurdiskspråkiga barnkanalen har stängts ned efter anklagelser om uppvigling till terrorism, och de turkiska myndigheterna har även utsatt turkiska och kurdiska medier utomlands för press. De allra flesta åtalen baseras i bästa fall på indicier, men är i värsta fall ursäkter för att hindra en legitim opposition och oliktänkande.

E.  Under undantagstillståndets första sex veckor stängdes enligt rapporter från Reportrar utan gränser över 100 mediekanaler ner och över 2 300 journalister och mediearbetare blev utan jobb. Minst 89 journalister har gripits, vilket betyder att totalt 121 mediearbetare frihetsberövats med hänvisning till officiella anklagelser som anses ha med utövandet av deras yttrandefrihet att göra.

F.  Till dessa siffror bör läggas otaliga andra journalister som för närvarande hålls i polisförvar eller som har frihetsberövats och släppts utan åtal i samband med undantagstillståndet, och de journalister för vilka häktningsorder utfärdats, men som ännu inte gripits. Journalister har suttit frihetsberövade långa perioder utan åtal och utan tillgång till något juridiskt ombud, och anklagelser om tortyr och misshandel är omfattande.

G.  Tusentals människor i Turkiet har nu belagts med reseförbud, många har fått sina pass beslagtagna, även familjemedlemmarna till dem som är föremål för ”antiterroriståtgärder”.

H.  Rapporter om nya trakasserier och gripanden fortsätter att komma in varje dag och förtrycket har gått så långt att såväl oberoende tryckta medier som oberoende radio och tv har upphört att existera i Turkiet.

I.  Hittills finns många obesvarade frågor om exakt vad som hände den 15 juli, och i tusentals fall när det gäller turkiska medborgare som är under utredningar har inga bevis kunnat presenteras som visar på inblandning i det misslyckade kuppförsöket.

J.  Det kan under en begränsad tid efter ett kuppförsök finnas skäl att införa undantagstillstånd för att säkra demokratiska institutioner, återupprätta stabilitet och säkerhet i landet och ställa kuppmakarna inför rätta.

K.  De inskränkningar som har införts i Turkiet överskrider vad som är tillåtet enligt internationell människorättslagslagstiftning och utgör ett uppenbart missbruk av undantagslagarna, framför allt förlängningen med 30 dagar av den period som en person får sitta frihetsberövad utan åtal och förlängningen med fem dagar av den period efter vilken en person måste få tillgång till advokat samt myndigheternas rätt att stänga en mediaorganisation, att stoppa och visitera människor utan tillstånd och att beslagta passet för en person som är under utredning.

L.  Turkiet ligger nu på plats 151 av 180 länder i det internationella pressfrihetsindexet från Reportrar utan gränser och befinner sig i en nedåtgående spiral.

M.  Mediesituationen i Turkiet är typisk för de utrensningar som har ägt rum i samhällets alla sektorer – omkring 100 000 poliser, soldater, domare och tjänstemän har sagts upp eller blivit avstängda, dussintals universitet och skolor har stängts, företag har beslagtagits och ägarna gripits och immuniteten för parlamentsledamöter har hävts.

1.  Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av kuppförsöket, framför sina kondoleanser till offren och uttrycker sitt fulla stöd för demokratiska institutioner i Turkiet.

2.  Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart och villkorslöst frigivande av samtliga journalister, mediearbetare och andra berörda personer mot vilka inga bevis på terroristverksamhet eller brottslig verksamhet kan presenteras.

3.  Europaparlamentet påminner Turkiet om att samma grundläggande normer bör gälla EU:s kandidatländer som EU:s medlemsstater, särskilt respekt för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna, inklusive rätten till en rättvis rättegång, och uppmanar med bestämdhet de turkiska myndigheterna att återgå till principen om oskuldspresumtion.

4.  Europaparlamentet understryker att undantag från vissa internationella åtaganden avseende mänskliga rättigheter endast får ske i nödsituationer då nationens existens står på spel, och att enligt artikel 19.3 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter måste inskränkningar av yttrandefriheten stå i proportion till och vara absolut nödvändiga under rådande omständigheter.

5.  Europaparlamentet fördömer den abrupta stängningen av nästan samtliga oberoende radiostationer, tv-kanaler och tidningar, och är bestört över det systematiska sätt på vilket myndigheterna avskaffar mediemångfalden i Turkiet. Parlamentet kräver att de mediekanaler som stängts på falska grunder får återuppta sin verksamhet.

6.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de godtyckliga beslut som rättsliga och verkställande myndigheter har fattat i fråga om journalister och andra yrkesutövare, och som har lett till massuppsägningar från offentliga institutioner och omfattande frihetsberövanden liksom kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive påstådda fall av tortyr och misshandel, problem med tillgång till advokat samt avsaknad av rättsmedel.

7.  Europaparlamentet kräver att utredningar om den påstådda inblandningen i kuppförsöket ska genomföras i vederbörlig ordning, vara opartiska och bygga på övertygande bevis och inte endast på samröre med rörelsen Hizmet/Gülen.

8.  Europaparlamentet understryker att utan ett oberoende och opartiskt rättsväsende kan inte en välfungerande rättsstatsprincip i landet garanteras. Parlamentet efterlyser snarast ett genomförande av Venedigkommissionens rekommendationer från mars 2016 och en reform av lagstiftningen mot terrorism.

9.  Europaparlamentet uppmanar parlamentet och alla enheter inom landets demokratiska institutioner att fullgöra sin konstitutionella roll.

10.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att fortsätta att noggrant bevaka de praktiska följderna av undantagstillståndet och att skicka så många observatörer som möjligt till rättegångar som rör journalister och andra fall av misstänkta kränkningar av yttrandefriheten enligt artiklarna 324 och 220 i strafflagen.

11.  Europaparlamentet uppmanar Europarådet att inleda en utredning om undantagstillståndet i Turkiet för att avgöra i vilken utsträckning situationen kräver inskränkta rättigheter.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar samt Turkiets regering och parlament.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0133.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy