FÖRSLAG TILL RESOLUTION om halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020
24.10.2016 - (2016/2931(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Jan Olbrycht, Isabelle Thomas för budgetutskottet
B8-1173/2016
Europaparlamentets resolution om halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[1], särskilt artikel 2,
– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2015/623 av den 21 april 2015 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[2],
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet (IIA) av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[3],
– med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag[4],
– med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och åtföljande handlingar[5],
– med beaktande av kommissionens förslag till ändring av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[6],
– med beaktande av kommissionens uttalande av den 25 oktober 2016 om halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen,
– med beaktande av budgetutskottets förslag till resolution,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
1. Europaparlamentet understryker att man hela tiden varit orolig för att de medel som finns tillgängliga i den nuvarande fleråriga budgetramen (budgetramen) är otillräckliga. Parlamentet pekar på alla nya kriser och prioriteringar som har uppstått under de senaste åren, särskilt migrations- och flyktingkrisen, nödsituationer utanför EU, problem med inre säkerhet, jordbrukskrisen, finansieringen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), och den fortsatt höga arbetslöshetsnivån, särskilt bland ungdomar. Parlamentet framhåller även ratificeringen nyligen av klimatförändringsavtalet.
2. Efter att ha gjort en genomgång av hur budgetramen fungerat under första hälften av programperioden och presenterat denna genomgång i en resolution den 6 juli 2016, understryker Europaparlamentet att en adekvat reaktion på dessa utmaningar kräver en ordentlig extra finansiering från EU-budgeten med ett belopp som inte har kunnat anslås i sin helhet under de första åren av budgetramen på grund av de knappa resurserna i den nuvarande budgetramen. EU-budgeten måste matcha Europeiska unionens politiska åtaganden och strategiska mål. Parlamentet påminner om att det i artikel 311 i EUF‑fördraget sägs att ”unionen ska se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik”.
3. Europaparlamentet anser att revideringen av den fleråriga budgetramen innebär en unik möjlighet att få bukt med de budgetproblem som för närvarande äventyrar Europeiska unionens trovärdighet. Därför uppmanas rådet att ta sitt ansvar och låta ord följas av handling, och att se till att det under de resterande åren av den nuvarande budgetramen tas fram en realistisk, trovärdig konsekvent och hållbar EU-budget. Revideringen måste syfta till en balans mellan att uppfylla unionens långsiktiga politiska prioriteringar och att reagera på de nya utmaningar som uppstår. Parlamentet upprepar sin principiella ståndpunkt att nya politiska initiativ inte bör finansieras på bekostnad av befintliga program och politik. Det krävs en EU-budget som är mer transparent och tillgänglig för Europas medborgare, så att de kan återfå förtroendet för det europeiska projektet.
Ramar för omedelbara förhandlingar om en revidering av budgetramen
4. Europaparlamentet påminner om att en obligatorisk eftervalsrevidering av budgetramen var ett av parlamentets viktigaste krav vid förhandlingarna när den nuvarande budgetramen skulle fastställas. Parlamentet välkomnar därför kommissionens beslut att efter en översyn av hur budgetramen för 2014–2020 fungerar, i enlighet med vad som fastställs i artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, föreslå en revidering av denna förordning och av IIA. Parlamentet anser att detta förslag utgör en god utgångspunkt för förhandlingar.
5. Europaparlamentet bekräftar än en gång att dess resolution om budgetramen av den 6 juli 2016 utgör dess mandat för de kommande budgetramförhandlingarna, inklusive alla aspekter av halvtidsrevideringen av budgetramen samt viktiga element i samband med budgetramen för tiden efter 2020.
6. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att alla ändringar som man kommer överens om under denna revidering genomförs snarast och integreras redan i 2017 års EU-budget. Rådet uppmanas att reagera konstruktivt och snabbt på kommissionens förslag och utan ytterligare dröjsmål ge sitt ordförandeskap ett förhandlingsmandat. Parlamentet är berett att direkt engagera sig i meningsfulla förhandlingar med rådet om halvtidsrevideringen av budgetramen i samband med förlikningsförfarandet avseende budgeten för 2017, grundat på en gemensamt överenskommen tidsplan och specifika förhandlingsförutsättningar. Det är beklagligt att rådet ännu inte är berett att inleda förhandlingar om budgetramen, trots att budgetförlikningen just ska starta. Parlamentet bekräftar på nytt sin avsikt att nå en överenskommelse om båda ärendena före slutet av 2016.
Parlamentets reaktion på kommissionens förslag: mot en ambitiös överenskommelse om revideringen av budgetramen
7. Europaparlamentet ser positivt på de föreslagna förändringarna av budgetrampaketet, särskilt de som rör flexibilitet. Tyvärr har kommissionen inte föreslagit någon uppjustering av de nuvarande taken i budgetramen, vilket skulle ha utgjort en tydlig och hållbar lösning för att kunna finansiera de beräknade behoven inom EU:s politikområden fram till slutet av innevarande period. Parlamentet understryker sin uppfattning att taken för rubrikerna 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning), 1b (Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning), 3 (Säkerhet och medborgarskap) och 4 (Europa i världen) är otillräckliga och bör revideras uppåt om unionen ska kunna möta utmaningarna och nå sina politiska mål.
8. Europaparlamentet påminner särskilt om sitt krav att man helt ska kompensera Efsi‑relaterade nedskärningar som påverkar Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, fortsätta ungdomssysselsättningsinitiativet på samma årliga anslagsnivå som 2014 och 2015, och väsentligt öka de medel i rubrikerna 3 och 4 som kan användas för att tackla migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet ser positivt på det övergripande paketet med ytterligare målinriktade förstärkningar som kommissionens föreslår, vilket kan finansieras inom de tillgängliga marginalerna fram till slutet av innevarande period, men betonar att detta förslag inte når upp till parlamentets förväntningar avseende de berörda områdena.
9. Europaparlamentet noterar att kommissionens kvantitativa förslag är beräknat till 12,8 miljarder EUR, och innehåller olika komponenter. Särskilt värt att framhålla är ökningen för Horisont 2020 och FSE-Transport (0,4 miljarder EUR vardera), Erasmus+ och Cosme (0,2 miljarder EUR vardera) och Ungdomssysselsättningsinitiativet (1 miljard EUR) vilket tillsammans blir 2,2 miljarder EUR i nya anslag. Parlamentet noterar att ett antal lagförslag som kommissionen har presenterat parallellt med halvtidsrevideringen av budgetramen (förlängning av Efsi, den externa investeringsplanen inklusive ramen för migrationspartnerskap samt Wifi4EU) uppgår till ytterligare 1,6 miljarder EUR. Parlamentet påminner om att kommissionen, när den presenterade budgetförslaget för 2017, redan hade tagit med en förstärkning på 1,8 miljarder EUR för migration och uppdaterat sin ekonomiska planering genom ytterligare 2,55 miljarder EUR i rubrik 3, som resultat av pågående lagstiftningsförfaranden. Dessutom ingick delar av de föreslagna finansiella förstärkningarna av rubrik 1a och rubrik 4 redan i ändringsskrivelsen 1/2017. Parlamentet noterar slutligen att de tekniska justeringarna avseende sammanhållningspolitiken som uppgår till 4,6 miljarder EUR beror på att kommissionen har gjort en teknisk omräkning, och att dessa pengar redan har beviljats som en del av de tekniska justeringarna av budgetramen för 2017.
10. Europaparlamentet anser att ungdomars rörlighet är grundläggande för att den europeiska medvetenheten och identiteten ska kunna förstärkas, särskilt mot bakgrund av hoten från populistiska rörelser och spridningen av desinformation. Det är en politisk nödvändighet att satsa ytterligare medel på Europas ungdomar via EU-budgeten. Parlamentet förespråkar införandet av nya initiativ, såsom det nyligen föreslagna programmet ”Europeiskt interrailkort på 18-årsdagen”, som skulle innebära att varje EU-medborgare skulle få ett gratis interrailkort på 18-årsdagen. Parlamentet begär att lämplig finansiering ska anslås för detta förslag inom ramen för halvtidsrevideringen av budgetramen.
11. Europaparlamentet är fast beslutet att på ett entydigt sätt lösa frågan om budgetering av betalningar för de särskilda instrumenten inom budgetramen. Parlamentet påminner om den olösta tolkningskonflikten mellan kommissionen och parlamentet å ena sidan, och rådet å andra sidan, som har stått i fokus vid alla årliga budgetförhandlingar inom den nuvarande budgetramen. Parlamentet upprepar sin övertygelse att betalningsbemyndiganden som har uppstått till följd av utnyttjandet av särskilda instrument vid åtagandebemyndiganden också ska räknas utöver budgetramens årliga betalningstak. Enligt kommissionens analys och prognos kan taken för betalningar i den nuvarande budgetramen behållas endast om frågan kan lösas på detta sätt.
12. Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över att EU-program med delad förvaltning har blivit försenade, vilket särskilt visas i förslaget till ändringsbudget 4/2016, som minskar de budgeterade betalningarna för 2016 med 7,3 miljarder EUR. Man kan förvänta sig att sådana förseningar kommer att medföra en allvarlig ackumulering av betalningskrav mot slutet av den nuvarande budgetramens löptid. Parlamentet påminner om att utestående åtaganden under budgetåret 2015 åter har ökat till sina tidigare höga nivåer och att de belopp som ska finansieras från framtida budgetar har ökat till 339 miljarder EUR. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att man måste göra allt man kan för att undvika en eftersläpning av obetalda räkningar och en ny betalningskris, liknande den som uppstod under föregående period. Därför rekommenderar parlamentet starkt en ny, bindande betalningsplan för perioden 2016–2020, som ska utvecklas av de tre institutionerna och godkännas av dem. Dessutom är det ett ofrånkomligt villkor att den samlade marginalen för betalningar används fullt ut utan några årliga tak, om man ska kunna möta denna utmaning.
13. Europaparlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att eventuella överskott från underutnyttjande av EU:s budget eller från bötesbelopp bör budgeteras som extra inkomst i EU:s budget, utan motsvarande justering av bidragen från bruttonationalinkomsten (BNI). Tyvärr tog kommissionen inte med denna aspekt i sitt förslag till halvtidsrevidering av budgetramen.
14. Europaparlamentet betonar att flexibilitetsbestämmelser visade sig vara mycket viktiga under de första åren av den nuvarande budgetramen för att finansiera migrations- och flyktingkrisen och de nya politiska initiativen, utöver det som de strikta taken i budgetramen tillät. Därför välkomnas kommissionens förslag att ytterligare förlänga dessa bestämmelser. Parlamentet stöder särskilt att begränsningarna för den samlade marginalen för åtaganden har tagits bort, både vad avser storlek och räckvidd, vilket även parlamentet har begärt. De nya belopp som föreslås för flexibilitetsinstrumentet och reserven för katastrofbistånd ligger nära de nivåer som uppnåddes 2016 som resultat av överföringar, medan parlamentet begärde dubbelt så mycket (2 miljarder EUR respektive 1 miljard EUR).
15. Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av EU-budgeten är dess högsta prioritet. Parlamentet välkomnar särskilt kommissionens förslag att åter göra anslag tillgängliga i EU-budgeten vilka dragits tillbaka på grund av att de åtgärder som de öronmärkts för inte har genomförts, och betonar att detta var ett av parlamentets huvudkrav i dess resolution om budgetramen av den 6 juli 2016. Parlamentet understryker att dessa tillbakadragna anslag faktiskt är anslag som redan har godkänts av budgetmyndigheten med avsikten att de skulle utnyttjas helt och hållet, och därför inte kan ses som nya eller extra bördor för de nationella statskassorna.
16. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att inrätta en krisreserv för EU, som ett instrument som gör det möjligt för unionen att reagera snabbt vid kriser och vid händelser med allvarliga humanitära och säkerhetsrelaterade konsekvenser. Utnyttjandet av detta särskilda instrument vid en eventuell kris kommer att innebära en tydlig och effektiv lösning på den extra finansiering som behövs. Parlamentet instämmer i kommissionens förslag att använda tillbakadragna anslag, men hävdar att detta inte kan utgöra den enda finansieringskällan för detta instrument.
17. Europaparlamentet påminner om den grundläggande principen om budgetens enhetlighet som undermineras av de allt fler multinationella fonderna. Parlamentet begär därför att denna princip ska tillämpas snarast möjligt och att parlamentet under tiden ska kunna delta i den nödvändiga parlamentariska kontrollen över dessa fonder.
18. Europaparlamentet anser att den pågående revideringen av IIA erbjuder en fantastisk möjlighet att se till att kraven på röstmajoritet för att kunna utnyttja budgetramens särskilda instrument harmoniseras och samordnas med de krav som gäller för antagandet av unionens allmänna budget. Parlamentet begär att de berörda bestämmelserna ändras i enlighet med ovanstående.
Parallella lagstiftningsförslag
19. Europaparlamentet stödjer helt och hållet kommissionens avsikt att förenkla finansieringsbestämmelserna, och anser att detta är ett viktigt element i halvtidsrevideringen av budgetramen. Parlamentet noterar i detta sammanhang kommissionens förslag till en fullständig revidering av budgetförordningen och till ändring av 15 sektorsspecifika förordningar. Förenklingarna bör syfta till att förbättra och rationalisera genomförandemiljön för stödmottagarna. Parlamentet lovar att arbeta för ett framgångsrikt resultat i denna anda, enligt en lämplig tidsplan.
20. Europaparlamentet noterar att lagförslagen om förlängning av Efsi, den externa investeringsplanen (inklusive ramen för migrationspartnerskap) samt Wifi4EU, som kommissionen presenterade samtidigt som förslaget till halvtidsrevidering av budgetramen, kommer att beslutas av parlamentet och rådet inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Mot en flerårig budgetram för tiden efter 2020
21. Europaparlamentet framhåller att halvtidsrevideringen av budgetramen också bör inleda en process av samförståndsbyggande, som ska utmynna i en budgetram för tiden efter 2020. I detta sammanhang bör bestämda utfästelser göras, särskilt när det gäller att ta itu med reformeringen av systemet med egna medel, inklusive införandet av nya egna medel som väsentligt kan minska andelen BNI-bidrag till EU:s budget, utfasning av alla former av rabatter samt samordning av budgetramens varaktighet med institutionernas politiska cykler.
°
° °
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge budgetmyndigheten all relevant information om vilka budgetkonsekvenserna blir för den nuvarande budgetramen av folkomröstningen i Storbritannien den 23 juni 2016 och Storbritanniens senare utträde ur Europeiska unionen, utan att detta inverkar på resultatet av de kommande förhandlingarna mellan de båda parterna.
23. Europaparlamentet betonar att fred och stabilitet är grundläggande värden som måste upprätthållas av unionen. Parlamentet anser att långfredagsavtalet, som har visat sig vara avgörande för fred och förlikning, måste skyddas. Parlamentet understryker behovet av särskilda åtgärder och program för att säkerställa stöd för de regioner som kommer att drabbas hårdast vid ett framförhandlat utträde ur unionen efter att artikel 50 i Lissabonfördraget har åberopats.
°
° °
24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till övriga berörda institutioner och organ samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
- [2] EUT L 103, 22.4.2015, s. 1.
- [3] EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
- [4] Antagna texter, P8_TA(2016)0309.
- [5] COM(2016)0604 och SWD(2016) 299 av den 14 september 2016.
- [6] COM(2016)0606 av den 14 september 2016.