Förfarande : 2017/2598(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0184/2017

Ingivna texter :

B8-0184/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 16/03/2017 - 6.4
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 208kWORD 60k
13.3.2017
PE598.537v01-00
 
B8-0184/2017

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2017 (2017/2598(RSP))


Marie-Christine Vergiat, Marisa Matias, Ángela Vallina, Merja Kyllönen, Lola Sánchez Caldentey, Miguel Urbán Crespo, Tania González Peñas, Xabier Benito Ziluaga, Estefanía Torres Martínez, Neoklis Sylikiotis, Takis Hadjigeorgiou, Dimitrios Papadimoulis, Kostadinka Kuneva, Stelios Kouloglou, Kostas Chrysogonos, Barbara Spinelli, Maria Lidia Senra Rodríguez, Javier Couso Permuy för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2017 (2017/2598(RSP))  
B8-0184/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter (nedan kallat människorättsrådet),

–  med beaktande av det 34:e mötet i människorättsrådet som ska hållas den 27 februari till den 24 mars 2017,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU och dess medlemsstater bör se till att de mänskliga rättigheterna respekteras inom alla områden av den egna politiken – såväl internt som externt – och försäkra sig om att de olika politikområdena är sinsemellan förenliga. Detta är nödvändigt för att EU:s och dess medlemsstaters position i människorättsrådet ska stärkas och bli trovärdig.

B.  Människorättsrådet håller sitt 34:e ordinarie möte från den 27 februari till den 24 mars 2017. En delegation från Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter kommer att delta i det 34:e mötet i Genève, precis som i människorättsrådets möten under föregående år. Två andra möten kommer att hållas i människorättsrådet under 2017.

C.  I dagsläget sitter sju medlemsstater i människorättsrådet: Belgien (till 2018), Förenade kungariket (till 2017), Lettland (till 2017), Nederländerna (till 2017), Portugal (till 2017), Slovenien (till 2018) och Tyskland (till 2018).

D.  EU:s och dess medlemsstaters arbete med och inom människorättsrådet liksom med alla FN-organ måste bättre samordnas och förstärkas, för att på ett bättre sätt återspegla och genomföra människorättsrådets rekommendationer i EU:s politik för de mänskliga rättigheterna såväl internt som externt. Alltför ofta framför EU:s delegationer enbart sina egna prioriteringar i människorättsrådet, utan att beakta det arbete som utförs av FN och av människorättsrådet på området för mänskliga rättigheter.

Verksamhet och organisation inom människorättsrådet

1.  Europaparlamentet uppmanar på nytt EU:s medlemsstater att aktivt motsätta sig alla försök att urholka de mänskliga rättigheternas allmängiltighet, odelbarhet och ömsesidiga beroende och att aktivt uppmuntra människorättsrådet att på samma sätt bekämpa alla former av diskriminering oavsett motiv.

2.  Europaparlamentet varnar för en instrumentalisering av människorättsrådet. Parlamentet understryker vikten av landsspecifika resolutioner för att ta upp allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmärksammar vikten av att utvärdera människorättssituationen på ett objektivt, öppet, icke-selektivt, konstruktivt och icke-konfronterande sätt, på grundval av tillförlitliga uppgifter utifrån en interaktiv dialog och under förhållanden som präglas av allmängiltighet och likabehandling av alla stater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt delta i genomförandet av dessa överenskomna principer för människorättsrådet.

3.  Europaparlamentet betonar att det för att säkerställa respekten för mänskliga rättigheter är viktigt att angripa de grundläggande orsakerna till den politiska instabiliteten i många länder med hjälp av utvecklingspolitiska insatser i linje med målen för hållbar utveckling och socioekonomiska, politiska och kulturella åtgärder.

4.  Europaparlamentet konstaterar att Saudiarabien är medlem av människorättsrådet fram till 2019. Parlamentet fördömer med kraft de utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Saudiarabien, som utnyttjar sitt mandat för att stoppa förslag från FN:s särskilda rapportörer, som utsetts för att utföra informationsuppdrag avseende tortyr, yttrande- och åsiktsfrihet och avrättningar, och hindrar alla försök att utföra oberoende utredningar av situationen i Jemen. Parlamentet beklagar att landet vid det 33:e mötet i människorättsrådet, för andra året i rad, lyckades stoppa en av EU framlagd resolution som syftade till att upprätta ett mandat för en internationell utredning. Parlamentet uppmanar EU att på nytt lägga fram denna resolution, med anledning av kritiken från FN:s biträdande högkommissarie för mänskliga rättigheter, Kate Gilmore, över att Jemens nationella kommission – som inrättades efter misslyckandet med att inrätta en internationell kommission – inte är opartisk och inte har lyckats säkra respekt för grundläggande normer för skydd.

5.  Europaparlamentet välkomnar de årliga rapporterna från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, särskilt den uppmärksamhet som fästs vid situationen i Honduras, Colombia, Guatemala, Cypern, Iran, Sri Lanka, Jemen, det ockuperade palestinska territoriet, inbegripet östra Jerusalem, det ockuperade syriska Golanområdet, Afghanistan och Guinea.

6.  Europaparlamentet tar avstånd från begreppet ”skyldighet att skydda”, eftersom det är oförenligt med folkrätten och inte ger en tillräcklig rättslig grund för att motivera ensidigt bruk av våld. Parlamentet fördömer den roll som ”världens polis” som länder såsom Förenta staterna eller Frankrike eller organisationer som Nato påtar sig, även när denna roll ligger utanför eller går utöver FN:s mandat. Parlamentet fördömer också de ”målinriktade flyganfallen” och insättandet av utländska trupper på vissa staters territorium. Parlamentet fördömer Natos försök att ta över sådana freds- och stabiliseringsuppdrag som inte kan genomföras på basis av ett brett samförstånd inom ramen för FN:s generalförsamling.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

7.  Europaparlamentet gläder sig över att människorättsrådet lägger stor vikt vid främjande och skydd av de ekonomiska och sociala rättigheterna och vid frågan om de mänskliga rättigheternas ömsesidiga beroende och odelbarhet. Parlamentet betonar på nytt att ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter måste behandlas likvärdigt. Parlamentet framhåller att höga arbetslöshetsnivåer, ökad fattigdom och social utestängning, allt svårare tillgång till offentliga tjänster på området för hälsa, utbildning, bostäder, transporter och kultur samt den försämrade kvaliteten på dessa tjänster innebär stora utmaningar. Parlamentet lovordar den nyckelroll som offentliga tjänster spelar på detta område, och konstaterar att privatiseringen och liberaliseringen av dessa tjänster har bidragit till den försämrade tillgången till vissa av dessa rättigheter.

8.  Europaparlamentet understryker vidare att de demokrati- och människorättsklausuler som införts i frihandelsavtal som EU ingår inte i tillräcklig grad beaktas och därför är ett misslyckande, och att dessa frihandelsavtal även har lett till en försämring och till och med kränkningar av grundläggande rättigheter, särskilt ekonomiska och sociala rättigheter, till en utarmning av den berörda befolkningen och till en monopolisering av resurserna från multinationella företags sida. Parlamentet anser att det behövs nya samarbetsformer för att underlätta den ekonomiska och sociala utvecklingen i tredjeländer på grundval av befolkningarnas behov. Parlamentet anser att FN:s råd för mänskliga rättigheter, utöver åtstramningsplanernas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna, även bör undersöka och avslöja frihandelsavtalens konsekvenser, och i synnerhet riskerna med och konsekvenserna av avtalen om ekonomiskt partnerskap med AVS-länderna.

9.  Europaparlamentet anser att frågan om fördelningen av välståndet i världen bör vara en central prioritering vid människorättsrådets möten under 2017, eftersom detta är det främsta hindret för förverkligandet av de ekonomiska och sociala rättigheterna, och att unionens och medlemsstaternas delegation bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppnå detta mål.

10.  Europaparlamentet understryker vikten av rapporten om tillgång till läkemedel inom ramen för alla människors rätt att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegation att främja tillgång för alla till läkemedel och offentlig hälso- och sjukvård av hög kvalitet, samt att föreslå en undersökning av den roll som läkemedelsföretagen spelar.

11.  Europaparlamentet betonar också vikten av rapporten om adekvata bostäder som en del av rätten till en adekvat levnadsstandard, och uppmanar EU:s delegation och medlemsstaterna att främja tillgång till bostäder av god kvalitet för alla, utan diskriminering, som en grundläggande rättighet.

12.  Europaparlamentet välkomnar också rapporten om rätten till livsmedel. Parlamentet framhåller att FN:s medlemsstater i högre grad bör främja tillgången till naturresurser och livsviktiga resurser, tillgången till mark samt livsmedelssuveränitet och tryggad livsmedelsförsörjning som verktyg för att minska fattigdom och arbetslöshet. Parlamentet beklagar att ett stort antal människor inte (längre) har tillgång till vissa resurser, inbegripet sådana basresurser som vatten, till följd av att privata företag eller organ – som i vissa fall åtnjuter stöd från det berörda landets politiska instanser – lägger beslag på dem, vilket bland annat leder till livsmedelsbrist och höjda livsmedelspriser. Parlamentet uppmanar därför EU:s och medlemsstaternas delegation att verka för förslag inom ramen för människorättsrådet och, mer generellt, inom internationella och regionala forum och konferenser (Världsbanken, WTO, Unctad, IMF, OECD m.fl.) om att erkänna grundläggande kollektiva nyttigheter och skriva in dem i en särskild FN-konvention.

13.  Europaparlamentet understryker vikten av punkten om konsekvenserna av staternas utlandsskulder och andra relaterade internationella finansiella åtaganden för ett fullständigt utövande av alla mänskliga rättigheter, eftersom den beaktar det faktum att betalningar av staternas ”skuldräntor” nu berör de flesta länder och tjänar som förevändning för åtstramningsplaner som kallas ”strukturella justeringsplaner” och som inkräktar på de grundläggande rättigheterna även i EU.

Medborgerliga och politiska rättigheter

14.  Europaparlamentet uppmanar samtliga stater att bekämpa tortyr, även i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar EU:s liksom medlemsstaternas delegationer att i diskussionen om tortyr och annan omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning ta upp frågan om att både inom och utanför EU förbjuda handel med produkter som kan användas för tortyr.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU:s liksom medlemsstaternas delegationer att bekräfta sin ståndpunkt mot dödsstraffet samt för ett allmänt avskaffande av dödsstraffet och införandet av ett omedelbart moratorium i de länder som fortfarande tillämpar dödsstraff. Parlamentet oroar sig över att ett visst antal länder som hade upphört att tillämpa dödsstraffet återupptagit avrättningarna, eller återinfört dödsstraffet, vilket framför allt motiverats med viljan att bekämpa terrorism eller handel med narkotika.

16.  Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att vid detta möte i människorättsrådet ta upp frågan om föreningsfriheten och kampen mot alla former av förtryck, inklusive mord på fackligt verksamma, politiska aktivister, samhällsaktivister, konstnärer och människorättsförsvarare.

17.  Europaparlamentet noterar den uppmärksamhet som vid människorättsrådets 31:a möte fästes vid religions- och trosfriheten, och påminner om att denna frihet handlar lika mycket om rätten att tro eller inte tro, som om rätten att arbeta för någon religiös övertygelse eller att övergå från en religion till en annan. Parlamentet framhåller på nytt sitt stöd för sekularism – dvs. strikt åtskillnad mellan de politiska och religiösa myndigheterna – som ett grundläggande inslag i en demokratisk stat, vilket innebär förbud mot religiös inblandning i det politiska styret och mot politisk inblandning i religiösa frågor, utom för att upprätthålla säkerheten och den allmänna ordningen (inklusive respekten för andras frihet) och säkerställer att alla människor (troende, agnostiker och ateister) är garanterade samma samvetsfrihet och frihet att offentligt uttrycka sina övertygelser.

18.  Europaparlamentet anser att rapporten om privatlivet i den digitala tidsåldern är särskilt viktig. Parlamentet beklagar att teknik, inklusive europeisk teknik, används för att kränka de mänskliga rättigheterna, framför allt genom censur och massövervakning. Parlamentet fördömer på samma sätt amerikanska National Security Agencys masspionage mot miljontals människor. Parlamentet uttrycker farhågor över spridningen av övervaknings- och filtreringsteknik, som är ett växande hot mot människorättsaktivister och som ofta kränker rätten till integritet. Parlamentet begär att dessa farhågor tas upp under denna punkt på mötet. Parlamentet beklagar att det internationella samfundet fortfarande inte har inlett förhandlingar för att sluta ett internationellt avtal om skydd för personuppgifter, där Europarådets konvention nr 108 kan tjäna som modell, och uppmanar EU:s och medlemsstaternas delegation att bidra till utarbetandet av en sådan ram, i samarbete med motsvarande organ utanför EU.

19  Europaparlamentet fördömer den tilltagande externaliseringen av säkerhetsuppgifter, även militära uppgifter, till privata organ och företag, trots att det rör sig om befogenheter som enbart tillfaller de statliga myndigheterna, och uppmanar EU och dess medlemsstater att intensifiera sina insatser för att få slut på denna praxis. Parlamentet anser att efterlevnaden av människorättsnormerna fortfarande ligger inom staternas ansvarsområde, och anser att det därför handlar om en överföring av skyldigheten att fullgöra offentliga tjänster, och att staterna måste hållas ansvariga för de kränkningar av mänskliga rättigheter och humanitär rätt som begås av dessa företag.

20.  Europaparlamentet vidhåller att det tandlösa regelverket och de oklara och bristfälliga kontrollerna av vapenhandeln har orsakat mänskligt lidande i samband med inbördeskrig och väpnade konflikter. Parlamentet anser att vapenhandeln har underblåst instabilitet och korruption och underminerat fredsprocessen. Parlamentet fördömer särskilt dess roll i länder som Jemen, Somalia, Sydsudan och Nigeria och upprepar den varning avseende dessa länder som utfärdades av FN:s generalsekreterare den 22 februari 2017. Parlamentet är därför angeläget om att denna fråga ska behandlas vid detta möte.

Folkens rättigheter samt gruppers och enskildas rättigheter

21.  Europaparlamentet understryker vikten av att respektera grundläggande rättigheter för ursprungsfolk och stamfolk i enlighet med konvention nr 169 från Internationella arbetsorganisationen (ILO), och oroar sig över den försämrade situationen för människorättsförsvarare, aktivister, människorättsorganisationer och -institutioner som framför allt fördömer markrofferi. Parlamentet kräver att dessa frågor blir föremål för en särskild punkt på dagordningen för mötet i människorättsrådet.

22.  Europaparlamentet välkomnar den betydelse som tillmäts barnets rättigheter vid detta 34:e möte samt föresatsen efter antagandet av resolution 25/6 att noggrant följa upp frågor om barnhandel, barnprostitution och barnpornografi.

23.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i första hand försöka få människorättsrådet att göra konkreta insatser för att stoppa människorättskränkningarna mot civilbefolkningarna, särskilt mot kvinnor och barn, i krigssituationer och i våldsamma konflikter. Parlamentet efterlyser prioriterade åtgärder för att stoppa rekryteringen av barnsoldater och se till att dessa garanteras skydd.

24.  Europaparlamentet beklagar att frågor om hbti-personers rättigheter inte tas upp vid människorättsrådets möten under 2017. Parlamentet fördömer våldet mot och diskrimineringen av hbti-personer över hela världen. Särskilt fördömer parlamentet de tvångssteriliseringar av transpersoner som alltjämt förekommer i flera länder, inklusive i EU, och begär att dessa kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska upphöra omedelbart. Parlamentet uppmanar världssamfundet att överväga hur deras rätt att bilda familj ska anpassas till dagens föränderliga familjeformer, däribland möjligheten att ingå partnerskap och adoptera för personer av samma kön. Parlamentet framhåller att lesbiska kvinnor ofta diskrimineras på flera grunder (som kvinnor och som lesbiska) och att de jämställdhetsfrämjande åtgärderna för hbti-personer måste gå hand i hand med jämställdhetsfrämjande åtgärder för kvinnor och flickor för att jämställdhet och icke-diskriminering ska kunna uppnås. Parlamentet är oroat över att den senaste tidens ökning av diskriminerande lagar och praxis samt våldsdåd mot personer på grund av deras sexuella läggning eller kön. Parlamentet stöder alltjämt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och dennes insatser för att främja och skydda fullständiga mänskliga rättigheter för hbti-personer, särskilt genom deklarationer, rapporter och kampanjen ”Frihet och jämlikhet”. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uppmuntras att fortsätta sin kamp mot diskriminerande lagar och praxis.

25.  Europaparlamentet välkomnar rapporten om skydd av mänskliga rättigheter för migranter. Parlamentet fördömer konsekvenserna av politiken för externalisering av Europeiska unionens gränser, som leder till allt större risker för de personer som söker skydd i Europa, vilket i sin tur har lett till en ökning av antalet dödsfall till sjöss och på land på vägen till Europa. Parlamentet understryker att unionen måste grunda all sin migrationspolitik, också när det gäller gränskontrollerna, på en sammanhängande och harmoniserad människorättsbaserad strategi som står i överensstämmelse med unionens internationella åtaganden. Parlamentet fördömer här ”Khartoumprocessen”, som innebär samarbete med regimerna framför allt i Eritrea och Sudan i frågor som rör ”migrationshantering”. Parlamentet uppmanar än en gång EU:s medlemsstater att i alla typer av internationella avtal införa demokrati- och människorättsklausuler och att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna i den egna inrikes- och utrikespolitiken, eftersom EU:s ställning i människorättsrådet, och i alla andra internationella forum som behandlar mänskliga rättigheter, i annat fall kommer att försvagas.

Inbördes beroende mellan mänskliga rättigheter och tematiska frågor avseende mänskliga rättigheter

26.  Europaparlamentet noterar den vikt som vid det 34:e mötet fästs vid kopplingen mellan terrorism och mänskliga rättigheter och rapporten om terrorismens negativa effekter för åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt rätten till liv, frihet och personlig säkerhet. Parlamentet understryker att terrorismbekämpning aldrig får tjäna som förevändning för att begränsa de individuella friheterna eller de grundläggande rättigheterna. Parlamentet anser att det ”krigiska” bemötandet från västerlandets sida inte på något sätt minskar hotet från terroristerna utan bara späder på våldet. Parlamentet understryker på nytt att en effektiv plan för bekämpning av terrorism inte kommer att kunna genomföras förrän man satt stopp för finansieringen av terrororganisationer, framför allt genom att upphäva alla handels- eller partnerskapsavtal med länder som stöder dessa organisationer. Parlamentet understryker dessutom vikten av att förstärka de offentliga underrättelse- och säkerhetstjänsterna samt rättsväsendet, men också behovet av att införa program i förebyggande syfte och offentligt finansierade centrum för att tidigt kunna spåra terroristorganisationernas rekryteringsmetoder, förhindra och stoppa rekryteringsnätverken och göra det möjligt att återintegrera rekryterade personer. Parlamentet påminner om att inte bara rätten till säkerhet, utan också rätten till trygghet, är grundläggande rättigheter, och fördömer all offentlig politik som går ut på att någon befolkningsgrupp ska diskrimineras på grund av dess faktiska eller förmodade ursprung eller religion. Parlamentet anser därför att punkten om terrorismens effekter på åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna är mycket viktig.

27.  Europaparlamentet betonar att punkten om utarbetandet av ett rättsligt bindande internationellt instrument för transnationella bolag och andra företag och mänskliga rättigheter är av största vikt. Parlamentet stöder arbetet i FN:s mellanstatliga arbetsgrupp i detta avseende, och uppmanar bestämt EU:s institutioner och medlemsstaterna att beakta resolutionerna om detta ämne och att fullt ut arbeta för att uppnå detta mål.

28.  Europaparlamentet anser också att punkten om mänskliga rättigheter och miljö är ytterst viktig, eftersom den är intimt förbunden med folkens rätt att förfoga över sina naturresurser och sin mark och över ett hållbart miljösystem. Parlamentet ser det därför som avgörande att alla ratificerar och genomför Kyotoprocessen liksom andra internationella konventioner som möjliggör ett faktiskt åtnjutande av dessa rättigheter. Parlamentet anser att de avtal som ingåtts vid COP21 i Paris är otillräckliga för att hejda klimatförändringarna och garantera folken deras sociala rättigheter och miljörättigheter. Parlamentet uppmanar unionens delegation och medlemsstaternas företrädare att i människorättsrådet stödja förslaget om att inrätta en internationell miljödomstol under FN:s överinseende, och att arbeta för införandet av ett bindande rättsligt instrument för att straffa de stater och företag som förorenar värst.

29.  Europaparlamentet understryker att enligt FN:s uppskattningar kommer 200 miljoner personer att tvingas lämnas sina hem på grund av miljörelaterade orsaker före 2050. Parlamentet understryker att det behövs en övergripande strategi för att lösa problemen med klimatförändringar, fattigdom samt utvinning av och tillgång till resurser, och motverka de multinationella företagens övertagande av mark och resurser, och därmed möjliggöra utveckling och offentlig tillgång till grundläggande varor, rättigheter och tjänster. Parlamentet uppmanar unionens delegation i människorättsrådet och medlemsstaternas företrädare att delta aktivt i debatten om begreppet ”klimat- och miljöflyktingar” med avseende på utarbetandet av en juridiskt bindande definition enligt folkrätten.

Folkens självbestämmanderätt samt situationer i fråga om de mänskliga rättigheterna som kräver människorättsrådets uppmärksamhet

30.  Europaparlamentet betonar på nytt folkens oförytterliga självbestämmanderätt och rätt att välja sin politiska, ekonomiska och sociala inriktning utan extern inblandning. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i samband med människorättsrådets möten under 2017 resolut främja denna rätt i stället för dagens politik. Parlamentet avvisar dessutom EU:s och Förenta staternas införande av sanktioner mot tredjeländer, i princip för att skydda sina egna geopolitiska och ekonomiska intressen och inte för att värna om de berörda folkens intressen, vilka dock borde ha företräde.

31.  Europaparlamentet är mycket oroat över den försämrade humanitära situationen och säkerhetssituationen i Syrien till följd av att en stor del av landets territorium ockuperas av den organisation som kallas ”Islamiska staten”. Parlamentet fördömer än en gång skarpt terrororganisationernas systematiska människorättskränkningar, och är också oroat över de människorättskränkningar som begås av den syriska regimen, framför allt mot yttrandefriheten samt i form av godtyckliga frihetsberövanden och repressiva åtgärder mot människorättsförsvarare. Parlamentet betonar vikten av undersökningskommissionens slutsatser till följd av den grundliga och oberoende särskilda utredningen av händelserna i Aleppo för att, när detta är möjligt, identifiera alla dem för vilka det finns skälig grund att anta att de är ansvariga för de förmodade kränkningarna av internationell människorättslagstiftning. Parlamentet betonar att konflikten har förvärrats genom vapenhandeln. Parlamentet fördömer skarpt de olika ingripanden som gjorts från västerländsk sida under de senaste åren, med dramatiska konsekvenser i form av radikalisering av enskilda personer, framför allt i Mellanöstern och i grannländerna i söder. Parlamentet lovordar det arbete som gjorts för att inleda en politisk dialog under FN:s överinseende i syfte att finna en utväg ur den politiska krisen i landet, och understryker att en effektiv dialog förutsätter att också medlemmar av den fredliga oppositionen mot den syriska regimen får delta.

32.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den återkommande konflikten i Sydsudan. Parlamentet efterlyser ett omedelbart eldupphör mellan de båda stridande parterna och uttrycker sitt stöd för en neutral medling för att en överenskommelse ska kunna uppnås så snart som möjligt. Parlamentet kräver ökat humanitärt bistånd till civilbefolkningen, som hamnat mitt i stridigheterna eller som flyr regionen. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att följa principen om ”non-refoulement” och att öppna sina gränser för dem som flyr undan krisen i Sydsudan. Parlamentet efterlyser även ett internationellt engagemang för att stoppa alla leveranser av vapen eller militär utrustning till Sydsudan och all export av vapen till regionen.

33.  Europaparlamentet understryker vikten av människorättsrådets diskussioner om krisen i Burundi. Parlamentet är mycket oroat över situationen i Burundi och betonar att den kan få katastrofala konsekvenser för regionen i stort. Parlamentet kräver respekt för säkerhets-, stabilitets- och utvecklingspakten för området kring de stora sjöarna liksom protokollet om icke-angrepp och ömsesidigt försvar. Parlamentet anser att den aktuella krisen endast kan lösas genom en politisk dialog på nationell och regional nivå och att den under inga omständigheter får utnyttjas för en ny militär intervention i regionen. Parlamentet anser att problemen i Burundi kan lösas endast om man garanterar samma rättigheter för alla medborgare och tar sig an de problem som hänför sig till kontrollen över bördig jordbruksmark, liksom också arbetslösheten och fattigdomen, samt bekämpar korruptionen, fattigdomen, ojämlikheterna och diskrimineringarna och arbetar för sociala, politiska och ekonomiska reformer i syfte att skapa en fri, demokratisk och stabil stat.

34.  Europaparlamentet konstaterar att den allmänna människorättssituationen i Iran fortfarande är mycket oroande. Parlamentet fördömer det utbredda förtrycket mot fredliga demonstranter och dissidenter (däribland studenter, akademiker och människorättsförsvarare), kvinnorättsaktivister, jurister, journalister och bloggare. Parlamentet betonar det internationella samfundets avgörande roll för att säkerställa freden. Parlamentet uttrycker sin oro över antalet politiska fångar och åsiktsfångar, det fortsatt stora antalet avrättningar, också av minderåriga, samt över tortyren, de partiska rättegångarna och de orimligt höga borgenssummor som krävs, liksom över de allvarliga inskränkningar av informations-, yttrande-, mötes- och religionsfriheten samt av rätten till utbildning och fri rörlighet.

35.  Europaparlamentet erkänner de framsteg som hittills gjorts på området för mänskliga rättigheter i Myanmar, men understryker samtidigt att ett antal luckor kvarstår, framför allt när det gäller minoriteters rättigheter samt yttrandefriheten, föreningsfriheten och rätten att delta i fredliga sammankomster. Parlamentet fördömer diskrimineringarna och förtrycket av rohingyafolket, vilket förvärras av att medlemmarna av denna folkgrupp saknar rättslig status och av den ökade hetsen mot icke-buddister. Parlamentet efterlyser grundliga, transparenta och oberoende undersökningar av alla kränkningar av rohingyafolkets mänskliga rättigheter.

36.  Europaparlamentet betonar vikten av punkten om Eritrea under detta möte. Parlamentet fördömer skarpt de systematiska och förvärrade kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Eritrea. Parlamentet är djupt oroat över den ekonomiska och sociala situationen för Eritreas befolkning som helhet, och för flyktingarna i grannländerna. Parlamentet fördömer de systematiska hoten mot den eritreanska diasporan, särskilt i form av återhämtnings- och återuppbyggnadsskatten.

37.  Europaparlamentet välkomnar rapporten om situationen för de mänskliga rättigheterna i Libyen, bland annat eftersom den omfattar en utvärdering av resultatet av de åtgärder för tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad som vidtagits till förmån för Libyens ”regering”, liksom en utvärdering av det kompletterande tekniska stöd eller bistånd som krävs för att genomföra den resolution och de rekommendationer som ingår i rapporten från FN:s högkommissarie om människorättssituationen i Libyen. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör beakta denna rapport innan de går vidare med något som helst samarbete med de ”libyska myndigheterna”, och kräver att frågan om skydd för migranter och flyktingar i transit och för mänskliga rättigheter i Libyen ska beaktas i första hand.

Människorättssituationen i Palestina och i de andra ockuperade arabiska territorierna

38.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda uppmärksamhet som människorättsrådet under de senaste åren ägnat åt människorättssituationen i Palestina och i de andra ockuperade arabiska territorierna, särskilt i fråga om det palestinska folkets självbestämmanderätt och upprättandet av en oberoende och livskraftig stat på grundval av 1967 års gränser. Parlamentet uppmanar med eftertryck unionens delegation att fördöma alla former av kolonialism, framför allt i Palestina, både på Västbanken och i östra Jerusalem, där den konstant är på frammarsch. Parlamentet fördömer likaledes bosättarnas våldshandlingar mot den palestinska befolkningen, framför allt i Hebron, tillsammans med planerna på tvångsförflyttningar av beduiner.

39.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation i människorättsrådet och medlemsstaternas representationer att utöva påtryckningar på de israeliska myndigheterna för att FN:s mandat ska kunna genomföras. Parlamentet uppmanar också EU och dess medlemsstater att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att företag inom deras jurisdiktion inte begår eller bidrar till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet genom verksamhet eller vinster i bosättningarna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang bestämt unionen att stödja människorättsrådets kommande resolutioner om bosättningarna och offentliggörandet av dess årliga databas över företag som är involverade i kränkningar av internationell rätt.

40.  Europaparlamentet fördömer situationen för palestinska fångar i israeliska fängelser. Parlamentet uppmanar staten Israel att genast upphöra med massgripanden, som ytterligare ökat i omfattning under 2016 med mer än 6 000 frihetsberövade personer, däribland minderåriga. Parlamentet fördömer också de utomrättsliga avrättningarna, de administrativa frihetsberövandena, överföringarna av politiska fångar utanför ockuperade områden (där de inte kan ta emot besök från anhöriga), misshandeln, tortyren och tvångsmatningen av fångarna samt nekandet av adekvat och lämplig läkarvård, som utgör flagranta kränkningar av folkrätten. Parlamentet uppmanar Israel att omedelbart garantera efterlevnad av FN:s konvention mot tortyr, som landet anslutit sig till. Parlamentet kritiserar frihetsberövandet och misshandeln av barn och kräver ett omedelbart frigivande av fängslade barn. Parlamentet kräver också en omedelbar frigivning av fängslade palestinska parlamentsledamöter.

41.  Europaparlamentet är för övrigt mycket oroat över inskränkningarna av de medborgerliga och politiska friheterna i Israel, och framför allt över de olika lagarna om icke-statliga organisationer, som kränker förenings-, mötes- och organisationsfriheten. Parlamentet varnar också för den allt hårdare diskrimineringen av minoriteter i landet, framför allt den ”arabiska” minoriteten.

42.  Europaparlamentet beklagar djupt att Västsaharafrågan inte förts upp på dagordningen för människorättsrådets möten under 2017. Parlamentet kräver att de grundläggande rättigheterna för Västsaharas befolkning respekteras, däribland föreningsfriheten, yttrandefriheten och mötesfriheten. Parlamentet kräver vidare att alla västsahariska politiska fångar friges, och begär tillträde till de västsahariska territorierna för FN:s företrädare, parlamentsledamöter, oberoende observatörer, icke-statliga organisationer och pressen. Parlamentet uppmanar med kraft FN att ge Minurso ett människorättsmandat i linje med FN:s alla andra fredsbevarande uppdrag runt om i världen. Parlamentet stöder en rättvis och varaktig lösning av konflikten i Västsahara som utgår från det västsahariska folkets rätt till självbestämmande, i enlighet med FN-resolutionerna 34/37 och 35/19. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att verka för att situationen i Västsahara förs upp på dagordningen för kommande möten i människorättsrådet.

Rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans: uppföljning och tillämpning av Durbanförklaringen och dess handlingsplan

43.  Europaparlamentet anser att den uppmärksamhet som 2017 läggs på ökad jämlikhet och på bekämpande av diskriminering på grundval av ras, minoritetstillhörighet, kön, sexuell läggning, sexuell identitet och funktionsnedsättning är av grundläggande betydelse. Även inom detta område anser parlamentet att EU och dess medlemsstater måste genomföra rekommendationerna från människorättsrådet.

44.  Europaparlamentet välkomnar den betydelse som fästs vid frågan om rasism och diskriminering i samband med 2017 års möten i människorättsrådet och i synnerhet den globala uppmaningen till konkreta åtgärder i syfte att helt undanröja rasism och rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans till förmån för en fullständig tillämpning och uppföljning av Durbanförklaringen och dess handlingsplan. Parlamentet fördömer återigen rasistiskt, antisemitiskt, homofobiskt och främlingsfientligt våld och våld mot immigranter, vilket har nått alarmerande nivåer i vissa medlemsstater. Parlamentet är oroat över den ökande förekomsten av hatpropaganda mot och stigmatisering av minoriteter eller befolkningsgrupper och dess växande inflytande i vissa medier och i många rörelser och politiska partier, vilket återspeglas på högsta politiska nivå i vissa medlemsstater och har lett till restriktiva lagar.

45.  Europaparlamentet anser även att frågan om diskriminering av kvinnor och avskaffande av alla former av våld mot kvinnor är av grundläggande betydelse. Parlamentet understryker att allomfattande tillgång till hälsa och till reproduktiv hälso- och sjukvård måste kvarstå som politisk prioritering, däribland fri tillgång till sexualupplysning, preventivmedel och aborträttigheter. Parlamentet understryker vidare att eliminering av våld mot kvinnor och flickor, liksom kampen mot sexuellt utnyttjande och människohandel, måste vara en prioritering och syfta till jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet uppmanar därför människorättsrådet och världssamfundet att genomföra processerna ICPD+20, Peking+20 och Rio+20. Parlamentet framhåller vidare vikten av att medlemsstaterna och EU genomför människorättsrådets rekommendationer från 2002 om internationellt skydd mot könsmotiverad förföljelse, särskilt inom ramen för invandringspolitiken.

*

* *

46.  Europaparlamentet uppdrar åt sin delegation till människorättsrådets 34:e, 35:e och 36:e möte att förmedla de ståndpunkter som uttrycks i denna resolution. Parlamentet uppmanar delegationen att rapportera till underutskottet för mänskliga rättigheter om sin medverkan och anser dessutom att Europaparlamentet måste fortsätta att sända delegationer till relevanta möten som anordnas av människorättsrådet.

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt den EU-FN-arbetsgrupp som inrättats av utrikesutskottet.

 

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy