Förslag till resolution - B8-0277/2017Förslag till resolution
B8-0277/2017

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Venezuela

24.4.2017 - (2017/2651(RSP))

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Javier Couso Permuy, João Ferreira, João Pimenta Lopes, Miguel Viegas, Eleonora Forenza, Neoklis Sylikiotis, Marina Albiol Guzmán, Paloma López Bermejo, Ángela Vallina, Nikolaos Chountis för GUE/NGL-gruppen

Förfarande : 2017/2651(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0277/2017
Ingivna texter :
B8-0277/2017
Debatter :
Antagna texter :

B8-0277/2017

Europaparlamentets resolution om situationen i Venezuela

(2017/2651(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 1.2 i kapitel 1 i Förenta nationernas stadga från 1945, där det förtecknas som ett av Förenta nationernas ändamål ”[a]tt mellan nationerna utveckla vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämningsrätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa världsfreden”

–  med beaktande av artikel 1 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och artikel 1 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i vilka det anges att ”alla folk har rätt till självbestämmande” och ”med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling”,

–  med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan stats- och regeringscheferna i Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac) och i EU av den 27 januari 2013, i vilken signatärerna på nytt bekräftar sitt stöd för alla ändamål och principer som fastställs i FN-stadgan och sitt beslut att stödja alla ansträngningar för att upprätthålla suverän likställdhet mellan alla stater och respektera deras territoriella integritet och politiska oberoende,

–  med beaktande av utropandet av Latinamerika och Karibien som fredsområde, vilket man enats om vid tidigare Celac-toppmöten,

–  med beaktande av icke-inblandningsprincipen som fastställs i Förenta nationernas stadga,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961,

–  med beaktande av tidigare uttalanden om situationen i Venezuela från Mercosur, Unasur och Celac, framför allt de uttalanden där USA:s tvångsåtgärder mot Bolivarianska republiken Venezuela förkastades,

–  med beaktande av de tidigare uttalandena om Venezuela från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela,

–  med beaktande av uttalandet av amiral Kurt Tidd, befälhavare för Förenta staternas södra militärdistrikt, av den 6 april 2017,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Regeringen i Bolivarianska republiken Venezuela har upprepade gånger fördömt den externa inblandningen i landets angelägenheter, liksom också den destabilisering och de desinformationskampanjer som där bedrivs i utländsk regi, tillsammans med manipuleringen av allmänna opinionen och det våld som förespråkas från vissa oppositionskretsar mot landets suveränitet, oberoende, fred och demokratiska stabilitet samt mot Venezuelas folk.

B.  Bolivarianska republiken Venezuela står inför yttre och inre hot mot suveräniteten och freden vid en tidpunkt då landet också drabbats av ekonomisk krigföring av osedvanliga dimensioner, som tilltagit under de senaste månaderna till följd av prishöjningar, varusmuggling och hamstring. Denna undantagssituation har skapat problem för samhälle, ekonomi, politik, natur och miljö.

C.  I december 2014 tillkännagav USA:s dåvarande president Barack Obama ett lagförslag som antogs av USA:s senat och innebar att Venezuelas folk och regering belades med ensidiga och exterritoriella sanktioner fram till 2019. Alla de 33 nationerna i Latinamerika och Västindien har fördömt och förkastat dessa ensidiga sanktioner som USA belagt Venezuela med, och i Brysselförklaringen från det andra toppmötet mellan EU och Celac noterade EU:s stats- och regeringschefer att Celac förkastat USA:s sanktioner mot Bolivarianska republiken Venezuela. Venezuelas regering har reagerat på sanktionerna genom att avisera ett antal åtgärder av det slag som föreskrivs i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.

D.  Den 9 mars 2015 undertecknade USA:s dåvarande president Barack Obama en förordning där Bolivarianska republiken Venezuela förklarades vara ”ett ovanligt och extraordinärt hot mot Förenta staternas nationella säkerhet och utrikespolitik”. Förordningen tillåter USA att använda nationella resurser för katastrofsituationer för att bemöta detta hot, exempelvis i form av att belägga landet med sanktioner.

E.  Uttalandet av amiral Kurt Tidd, befälhavare för USA:s södra militärdistrikt, av den 6 april 2017 tolkades som en aggressionshandling mot Venezuela, i strid med doktrinen om regional kollektiv säkerhet. Uttalandet avsåg att åstadkomma osäkerhet och instabilitet i landet och ingår som ett led i den interventionsstrategi som bedrivs mot progressiva regeringar i regionen.

F.  En av komponenterna i den pågående destabiliseringen av Venezuela har varit, och fortsätter att vara, den finansiering i mångmiljonklassen av regeringsfientliga organisationer och politiska partier som har pågått i över 12 år från amerikanska myndigheter, som Usaid och Nationella fonden för demokrati. President Obama har godkänt ett särskilt anslag på 5,5 miljoner US-dollar, för att finansiera regeringsfientliga organisationer i Venezuela genom amerikanska utrikesdepartement.

G.  Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS), och framför allt dess generalsekreterare, har upprepade gånger sökt ingripa i Venezuelas inre angelägenheter och på alla sätt skapa legitimitet för en aktivering av den interamerikanska demokratistadgan, som gör det möjligt med extern intervention i landet.

H.  Att OAS handlat så här strider mot alla folks rätt till självbestämmande och till att fritt bestämma om sin politiska status och fritt arbeta för sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Senast fattade OAS beslut utan legitimitet mot Venezuela vid en olaglig sammankomst som hölls i strid med Bolivias och Haitis vilja. Dessa länders representanter är för närvarande ordförande respektive vice ordförande för OAS.

I.  Venezuela hindrades att tillträda posten som tillförordnad ordförande för Mercosur, varvid syftet var att Venezuela skulle isoleras och uteslutas ur denna organisation. Noteras bör att EU och Mercosur i dagens läge förhandlar om att ingå ett frihandelsavtal.

J.  EU har gjort ett flertal uttalanden med syfte att ingripa i och påverka Venezuelas inre angelägenheter.

K.  Rapporteringen om situationen i Venezuela präglas av att stora internationella mediekoncerner ensidigt får komma till tals. Informationen vinklas och falska nyheter och rykten sprids om Venezuela endast för att man ska kunna rättfärdiga ett ingripande i landet.

L  Venezuelas kommitté för offer för vägspärrar och den pågående statskuppen (Comité de Víctimas de la Guarimba y el Golpe Continuado), som bildades av våldsoffer och deras anhöriga, har uppmanat det internationella samfundet att avstå från att använda mänskliga rättigheter i politiskt syfte, och att inte samarbeta med venezuelanska politiska aktörer som försöker tysta eller manipulera det våld och hat som drabbat Venezuela sedan februari 2014. Offrens anhöriga har begärt att de ansvariga ska ställas inför rätta och att man ska upphöra med straffriheten för de brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts i landet.

M.  Tjugo olika val har ägt rum i Venezuela under de senaste femton åren. Oppositionen vann det senaste parlamentsvalet, så att påståendet om att det inte finns någon demokrati i Venezuela blev fullkomligt grundlöst. Även ett demokratiskt val hållits vägrar fortfarande vissa inom oppositionen att erkänna regeringens legitimitet. I det senaste valet erkände oppositionen valresultatet av rent opportunistiska skäl och krävde respekt för Venezuelas konstitution, som man tidigare alltid motsatt sig från oppositionshåll.

N.  Alltsedan det senaste valet till nationalförsamlingen har vissa kretsar inom oppositionen medverkat till att destabilisera landet och använt den lagstiftningsmakt de har för sina egna syften. I februari 2016 godkände en majoritet i nationalförsamlingen lagen om amnesti, som strider mot konstitutionen och går ut på att personer som begått brott mot Venezuelas folk och landets lagliga regering ska försättas på fri fot, såsom de som är ansvariga för mordet på 43 vanliga människor i samband med Guarimbas.

O.  Den 9 januari 2017 fattade nationalförsamlingen, på förslag från den parlamentariska oppositionen, ett beslut som stred mot konstitutionen och syftade till att frånkänna president Nicolás Maduro och hans regering dess legitimitet.

P.  På begäran och initiativ av president Maduro påskyndade en Unasur-kommitté ansträngningarna att få till stånd en dialog mellan Venezuelas regering och opposition där grundläggande frågor som rör landet ska diskuteras. I den grupp som arbetar med agendan för dialogen finns Spaniens f.d. premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero, Panamas f.d. president Martin Torrijos, Dominikanska republikens f.d. president Leonel Fernández och en särskild representant för Hans helighet påven Franciskus. FN har i detta sammanhang uppmuntrat de pågående initiativen från de tidigare stats- och regeringschefernas sida att verka för en dialog mellan Venezuelas regering och opposition, under Unasurs överinseende.

Q.  Bolivarianska republiken Venezuela valdes med brett stöd till medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Venezuela har godtagit 97 % av rekommendationerna i den senaste allmänna återkommande utvärderingen om Venezuela från människorättsrådet från 2011. Av dessa rekommendationer kunde 80 % tillämpas direkt och den venezuelanska staten har åtagit sig att genomföra de övriga godtagna rekommendationerna. Venezuela valdes också in som en av de fem tillfälliga medlemmarna i FN:s säkerhetsråd i oktober 2014 för perioden 2015-2016. Av de 193 medlemmarna i FN röstade 181 för. Den 6 och 7 november 2014 framträdde den venezuelanska staten inför FN:s kommitté mot tortyr, som granskade statens efterlevnad av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

R.  I september 2016 stod Venezuela värd för den alliansfria rörelsens 17:e toppmöte och tog över dess roterande ordförandeskap.

S.  Venezuela är världens femte största oljeexportör och har världens största påvisade oljereserver. Enligt den preliminära budgeten för 2015 ska 38 % av de offentliga utgifterna gå till sociala investeringar, däribland utbildning, bostäder och stadsutveckling, hälso- och sjukvård, social trygghet, kultur, kommunikationer samt vetenskap och teknik, vilket är 8,2 % av Venezuelas BNP.

T.  Mellan 2006 och 2013 flyttades Venezuela upp 13 steg, till plats 71 i FN:s index för mänsklig utveckling, som omfattar 187 länder. Under de senaste tio åren har den venezuelanska regeringen ökat de sociala utgifterna med mer än 60,6 %. Venezuela är nu det minst ojämlika landet i regionen.

U.  Enligt FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Västindien (Eclac) minskade Venezuela sin fattigdomsnivå betydligt och den förväntade livslängden har ökat. Nivån för extrem fattigdom föll till en rekordlåg nivå på 5,4 % under 2015, i jämförelse med 21 % under 1998. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har gratulerat den venezuelanska regeringen för att ha betydligt minskat antalet människor som lider av undernäring, och således uppfyller ett av FN:s millenieutvecklingsmål.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftigt den ständiga externa inblandningen och de politiska, ekonomiska och sociala destabiliserande åtgärder som vidtagits mot Bolivarianska republiken Venezuela.

2.  Europaparlamentet betonar att den interventionistiska strategi som fortsätter att tillämpas mot Bolivarianska republiken Venezuelas suveränitet inte på något sätt bidrar till att skapa utrymme för dialog och fred.

3.  Europaparlamentet understryker än en gång det venezuelanska folkets rätt att själva och på fredlig väg bestämma sin väg mot utveckling utan extern inblandning eller påtryckningar utifrån.

4.  Europaparlamentet upprepar sin fulla respekt för principen om att inte blanda sig i staters inre angelägenheter i enlighet med folkrätten.

5.  Europaparlamentet fördömer de anklagelser om en ”påstådd humanitär kris” i Venezuela som har till syfte att öka den externa inblandningen och uppmuntra en kampanj för en intervention i landet.

6.  Europaparlamentet beklagar djupt all extern inblandning från USA, OAS, EU eller något annat land i tredjeländers inre angelägenheter. Parlamentet efterlyser respekt för alla folks rätt till självbestämmande och till att fritt bestämma sin politiska status och fritt arbeta för sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

7.  Europaparlamentet fördömer de odemokratiska och statsfientliga syften som ligger bakom destabiliseringskampanjen. Parlamentet betonar USA:s imperialistiska intressen av att säkerställa sin tillgång till Venezuelas oljeresurser och dess politiska målsättning att undergräva länderna i den latinamerikanska samarbetsorganisationen Alba (Alianza Bolivariana para los Pueblos de Nuestra América).

8.  Europaparlamentet fördömer USA:s beslut att fortsätta med sanktioner mot Venezuela. Parlamentet avvisar den förordning som anser att Bolivarianska republiken Venezuela är ”ett ovanligt och extraordinärt hot mot USA:s nationella säkerhet och utrikespolitik”. Parlamentet efterlyser ett omedelbart upphävande av denna.

9.  Europaparlamentet fördömer de uttalanden av den 6 april 2017 som gjordes av amiral Kurt Tidd, befälhavare för USA:s södra militärdistrikt, som aviserar ett försök till attack mot ett sjävständigt land.

10.  Europaparlamentet kritiserar den senaste utvecklingen inom OAS som visar på den brist på demokrati som råder i organisationen och på den interventionistiska roll som den alltid har mot Latinamerikas folks självständiga vilja.

11.  Europaparlamentet kritiserar den senaste utvecklingen inom Mercosur som försöker att förhindra Venezuela att ta över ordförandeskapet i organisationen.

12.  Europaparlamentet fördömer EU:s hyckleri som gör mänskliga rättigheter till ett ”politiskt slagträ”, särskilt vad gäller Venezuela.

13.  Europaparlamentet avvisar bestämt alla försök från EU:s sida att införa sanktioner eller andra åtgärder mot Venezuela och dess folk.

14.  Europaparlamentet understryker att dialogen med tredjeländer på inga villkor får resultera i att folkens rätt till självbestämmande inskränks.

15.  Europaparlamentet beklagar den roll som en majoritet av de internationella mediebyråerna spelar när det gäller att sprida rykten och använda sig av falsk information i syfte att undergräva den venezuelanska regeringens legitimitet och skapa en stämning av våld. Parlamentet påminner om att informationsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet, och uppmanar de internationella medierna att agera ansvarsfullt och att bevaka händelserna på ett rättvist, korrekt och balanserat sätt, vilket för närvarande inte sker.

16.  Europaparlamentet erkänner den allvarliga ekonomiska kris som Venezuela står inför. Parlamentet konstaterar dock att denna ekonomiska kris främst har orsakats av extern inblandning, både genom de sanktioner som införts mot landet och sänkningen av oljepriset samt genom en iscensatt intern ekonomisk destabiliseringsstrategi under ledning av vissa delar av oppositionen och viktiga ekonomiska aktörer i landet, som kontrollerar produktionen och distributionen av varor, framför allt på området livsmedel och läkemedel. Parlamentet påminner om att denna interna strategi har lett till en varubrist som har förvärrats av att de grupper som arbetar med ”bachaqueros”, har samordnat sina insatser med syftet att tömma affärernas lager då de fylls på för att öka priset på varorna och sälja dem på svarta marknaden eller distribuera dem för förfalskning – en situation som har bidragit till den höga inflationen i landet. Parlamentet erinrar om att dessa strategier har stötts av det systematiska avlägsnandet av 100-bolivaressedlar från marknaden, de viktigaste sedlarna i ekonomin, vilket bekräftades då bokstavligen tonvis av dessa sedlar hittades i länder som Colombia och Paraguay. Parlamentet påminner om att Venezuela, trots den allvarliga attacken mot ekonomin, har upprätthållit sina internationella åtaganden i fråga om externa skulder och fortsatt att avsätta en stor del av landets budget till social utveckling, vilket uppgår till över 70 % av den årliga budgeten.

17.  Europaparlamentet noterar den respekt som Venezuelas institutioner har visat konstitutionen till skillnad från den ständiga brist på respekt och den konfrontativa attityd som en majoritet av nationalförsamlingen har visat.

18.  Europaparlamentet ställer sig bakom de principer som återfinns i den förklaring som utropar Latinamerika och Karibien som fredsområde, och uppmanar hela världssamfundet att respektera denna förklaring fullt ut i sina förbindelser med Celac‑länderna, inbegripet ett åtagande att inte vare sig direkt eller indirekt blanda sig i någon annan stats inre angelägenheter och att iaktta principerna för nationell suveränitet och folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt.

19.  Europaparlamentet ser positivt på genomförandet av en politik för social delaktighet i Venezuela som utgår från socialt ansvarstagande och social rättvisa, jämlikhet, solidaritet och mänskliga rättigheter, vilka bidragit till att minska orättvisorna i landet, särskilt i form av social utveckling och de betydande framsteg som gjorts för att minska fattigdom och på utbildningsområdet, däribland utrotandet av analfabetismen 2005 och den stora ökningen av antalet studenter i högre utbildning.

20.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av Venezuelas roll när det gäller att upprätta och befästa en samarbets- och integrationsprocess som gynnar Latinamerikas folk. Parlamentet understryker de stora framsteg som gjorts inom regionalt samarbete och regional integration i detta avseende. Parlamentet ser positivt på de betydande resultat som uppnåtts av Alba inom områdena hälsa, utbildning, kultur och ömsesidigt fördelaktigt samarbete.

21.  Europaparlamentet erkänner att medlemsstaterna i ALBA-TCP är medvetna om det hårda arbete som Venezuelas regering gör för att främja och upprätthålla mänskliga rättigheter, rättvisa och fred, i syfte att hindra den plan på ett internationellt ingripande mot Venezuela som hotar stabiliteten i dess grannland, men också i hela regionen.

22.  Europaparlamentet stöder det initiativ till dialog som tagits av president Nicolas Maduro, med hjälp av Unasur, mellan företrädare för Bolivarianska republiken Venezuelas regering och oppositionen, med deltagande av Spaniens f.d. premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero, Dominikanska republikens f.d. president Leonel Fernández, Panamas f.d. president Martin Torrijos, och en särskild representant för Hans helighet påve Franciskus. Parlamentet stöder den roll som Unasur och andra organisationer såsom Celac och Alba spelar för att främja, som en prioritering i dialogen, alla medborgares välbefinnande, fred, rättvisa, sanning, institutionella förbindelser, åtgärder för att få fart på ekonomin, samt stöd för rättsstatsprincipen, demokrati och respekt för nationell suveränitet.

23.  Europaparlamentet bekräftar än en gång sin solidaritet med Venezuelas folk och dess kamp för att försvara den bolivarianska processen och de senaste årens sociala framsteg.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Bolivarianska republiken Venezuelas regering, Mercosurs parlament, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika samt latinamerikanska regionala organ, däribland Unasur, Alba och Celac.