FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Syrien
15.5.2017 - (2017/2654(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Javier Couso Permuy, Eleonora Forenza, Takis Hadjigeorgiou, Neoklis Sylikiotis, Marisa Matias, Paloma López Bermejo, Ángela Vallina för GUE/NGL-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Syrien och IS/Daish offensiv, särskilt resolutionerna av den 11 juni 2015 om Syrien: situationen i Palmyra och fallet Mazen Darwish[1], den 30 april 2015 om situationen i flyktinglägret i Yarmuk i Syrien[2] och den 12 februari 2015 om den humanitära krisen i Irak och Syrien, särskilt med avseende på IS[3],
– med beaktande av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd,
– med beaktande av Förenta nationernas stadga,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av Genèvekonventionerna om flyktingar,
– med beaktande av det gemensamma meddelandet till Europaparlamentets och rådet om EU:s strategi för Syrien[4],
– med beaktande av rapporten Humanitarian Impact of Syria-related Unilateral Restricitive Measures av den 16 maj 2016, som utarbetats för FN:s ekonomiska och sociala kommission,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Konflikten i Syrien är nu inne på sitt sjätte år och har skapat den värsta humanitära krisen i världen sedan andra världskriget. Civilbefolkningen fortsätter att vara konfliktens huvudsakliga offer. Över 13,5 miljoner människor i Syrien, nästan tre fjärdedelar av den kvarvarande befolkningen, är i trängande behov av nödhjälp som läkemedel, livsmedel, vatten och bostäder. 6,3 miljoner människor är internflyktingar och 4,7 miljoner bor i svårtillgängliga och belägrade områden. Detta blodiga krig är resultatet av att utländska regionala och internationella makter utnyttjat situationen för sina egna syften.
B. Över 11 miljoner människor har flytt sina hem från Syrien till grannländerna.
C. IS/Daish och andra jihadistgrupper har begått vidriga grymheter, med brutala avrättningar, ofattbart sexuellt våld, bortföranden, tortyr, tvångskonvertering och slaveri av kvinnor och flickor. Barn har rekryterats och använts i terrorattacker. Det finns anledning till allvarlig oro över välbefinnandet hos den befolkning som IS/Daish för närvarande kontrollerar och över risken att de används som mänskliga sköldar under insatserna för att befria dem. Dessa brott kan utgöra krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
D. Allvarliga kränkningar av internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt har begåtts av alla sidor i konflikten. Terrorgrupperna visar ingen respekt för försiktighets- och proportionalitetsprinciperna. Man har medvetet riktat in sig mot områden med civilbefolkning, skolor, sjukhus, biståndsarbetare och flyktingläger, handlingar som betecknas som krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och som inte får förbli ostraffade.
E. I enlighet med Genèvekommunikén och FN:s säkerhetsråds resolutioner ska alla parter påminnas på nytt om att konflikten i Syrien måste lösas genom en Syrienledd politisk process som ska utmynna i ett fredsavtal som uppfyller det syriska folkets förväntningar.
F. Alla politiska processer som syftar till att få ett slut på krisen i Syrien och uppnå en varaktig fred måste drivas inom ramen för en sanningskommission, som leder fram till kunskap, ansvarsutkrävande, rättvisa och förlåtelse, i likhet med vad som framgångsrikt gjorts i samband med lösning av andra konflikter.
G. Den 11 april 2017 meddelade det turkiska försvarsministeriet att man slutfört byggandet av den första fasen av den 911 km långa muren för att stänga gränsen mot Syrien. När den är helt klar kommer den att omfatta 67 ”försvarstorn”. Det har dokumenterats att turkiska gränsvakter har skjutit mot syrier som försöker ta sig över gränsen mellan Turkiet och Syrien. I slutet av 2016 hade minst 165 syriska medborgare dödats på detta sätt enligt Syriens centrum för mänskliga rättigheter.
H. De tre länder som tar emot det största antalet syriska flyktingar är Turkiet (2 973 980), Libanon (1 011 366) och Jordanien (659 246).
I. 884 461 ansökningar om internationellt skydd har gjorts av syrier i Europa mellan april 2011 och oktober 2016. Flera medlemsstater nekar fortfarande rätt till asyl för syriska och andra flyktingar och bryter därmed mot grundläggande politik och värderingar i Europeiska unionen.
J. Redan före kriget hade fattigdomen ökat bland det syriska folket till följd av de åtgärder som den Internationella valutafonden och Världsbanken krävde av den syriska regeringen för att bevilja de nödvändiga krediterna för att bekämpa den ekonomiska kris som genererats av, bland annat, den torka som härjat i det syriska jordbruket.
K. EU och dess medlemsstater bidrar till att stimulera den brottsliga och farliga människosmugglingsverksamheten genom att bygga stängsel och i ökad utsträckning stänga sina yttre gränser för migranter och flyktingar, utan att erbjuda möjligheter att på ett säkert och lagligt sätt ta sig till EU. EU och dess medlemsstater har således misslyckats med att på lämpligt sätt bemöta flyktingkrisen i vårt grannskap. Migrationsavtalet mellan EU och Turkiet strider mot Genèvekonventionen, med tanke på Turkiets systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
L. De ”ekonomiska sanktioner” mot Syrien som införts ensidigt av Förenta staterna och EU är det mest komplicerade och långtgående sanktionssystem som någonsin har ålagts. Dessa sanktioner har fått förödande konsekvenser för civilbefolkningen och hindrar humanitärt bistånd. I 2016 års rapport Humanitarian Impact of Syria-related Unilateral Restrictive Measures, som utarbetats av den schweiziska byrån för utveckling och samarbete (SDC) för FN:s ekonomiska & sociala kommissionen för västra Asien, kräver en översyn av dessa sanktioner.
M. Konflikten i Syrien fortsätter att förvärras till följd av inblandning av regionala och internationella utländska intressen. Kriget skapar ett lapptäcke av segregerade och konkurrerande regioner som kontrolleras av olika väpnade grupper och gör det möjligt för terrorgrupper som IS/Daish att blomstra. Förenta staterna, Turkiet och andra länder har genomfört luftangrepp mot Syrien, i strid mot internationell rätt.
1. Europaparlamentet avvisar förbehållslöst tanken att en långsiktig lösning på konflikten i Syrien kan nås på grundval av militära insatser. Parlamentet uppmanar parterna att snarast möjligt förnya sitt engagemang till förmån för en politisk lösning och att göra framsteg vid de FN-ledda samtalen i Genève. Parlamentet ger sitt fulla stöd till en fredlig politisk dialog och betonar behovet av en syriskledd process som svarar mot alla delar av det syriska folkets legitima strävanden och önskemål.
2. Europaparlamentet stöder helhjärtat Syriens territoriella integritet och det syriska folkets rätt att bestämma över sin framtid utan utländsk inblandning. Parlamentet beklagar djupt det nya dödläget i den politiska processen efter attacken med kemiska vapen och Förenta staternas unilaterala militära angrepp i strid mot internationell rätt. Parlamentet begär därför en oberoende och opartisk utredning av vad som har hänt. Parlamentet insisterar på ett stopp för all olaglig utländsk inblandning i Syrien. Parlamentet förkastar alla ensidiga militära ingripanden utan FN-mandat och i strid mot internationell rätt.
3. Europaparlamentet uppmanar enträget till ett slut på striderna. Parlamentet välkomnar resultaten från Astanakonferensen om Syrien. Parlamentet välkomnar den överenskommelse om vapenvila som nåtts mellan Syriens regering och den väpnade oppositionen, men uttrycker oro över att avtalet om vapenvila fortfarande är bräckligt och att strider fortfarande pågår. Parlamentet uppmanar garanterna för Astanavapenvilan – Ryssland, Turkiet och Iran – att utöva sitt inflytande över parterna i konflikten för att återställa vapenvilans trovärdighet.
4. Europaparlamentet noterar samförståndsavtalet om inrättande av nedtrappningszoner i fyra regioner i Syrien, som undertecknades den 4 maj 2017 och som förbjuder militära operationer och möjliggör humanitärt bistånd, återställande av infrastruktur och grundläggande tjänster och återvändande av flyktingar. Parlamentet beklagar djupt att vissa deltagare i Astanakonferensen ifrågasätter resultaten så snart efter det att avtalen undertecknats. Parlamentet uppmanar alla parter att genomföra Astanaavtalen och påminner om att alla försök att verkligen trappa ner våldet, säkerställa obehindrat tillträde för humanitärt bistånd och skapa förutsättningar för en trovärdig politisk lösning av konflikten måste få ett starkt stöd.
5. Europaparlamentet är bekymrat över att flera FN-ledda fredssamtal efter varandra inte lett fram till någon överenskommelse för att få ett slut på kriget. Parlamentet stöder de ansträngningar som görs av deltagarna i Astanakonferensen för att få fart på den politiska processen. Parlamentet uppmanar Ryssland och Förenta staterna, som permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd, att samarbeta för att stabilisera situationen.
6. Europaparlamentet betonar att konflikten har förvärrats av vapenhandeln och vapenleveranserna. Parlamentet fördömer med kraft hur de senaste årens olika västerländska ingripanden främjat enskilda personers radikalisering, särskilt i Mellanöstern och i länderna i det södra grannskapet. Parlamentet betonar att sådana åtgärder främjar, i stället för att motverka, terrorism och att de därför bör överges. Parlamentet efterlyser ett vapenembargo inom EU:s regionala ram i syfte att förhindra ytterligare europeiska vapen faller i händerna på terrorister.
7. Europaparlamentet fördömer starkt det direkta eller indirekta stödet till terroristgrupperna (i form av finansiering, vapen, utbildning m.m.) från Förenta staterna, EU, Turkiet och monarkierna kring Persiska viken. Parlamentet uppmanar särskilt Förenta staterna, EU:s medlemsstater och de regionala aktörerna, framför allt Saudiarabien och Turkiet, att sluta finansiera milisgrupper och framför allt att sluta köpa olja från IS-kontrollerade oljefält som sedan transporteras med lastbil genom Turkiet, en verksamhet som har dokumenterats i rapporter som lämnats till säkerhetsrådet. Parlamentet anser att det behövs mekanismer för att stoppa finansieringen av terrorism genom offshore-enheter som inbegriper stater och finansinstitut, samt för att stoppa vapensmuggling och köp och försäljning av energiresurser och råvaror som gynnar terroristgrupper.
8. Europaparlamentet fördömer de ständiga kränkningarna av Syriens suveränitet – särskilt av den israeliska regimen, som har permanentats i och med ockupationen av Golanhöjderna – och fördömer unilaterala luftangrepp mot syriskt territorium i strid mot internationell rätt.
9. Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts under 2016 för att ta tillbaka delar av Syrien från IS/Daish och al-Nusra-fronten (ANF), men uttrycker sin djupa oro över att områden förblir under deras kontroll och över hur av deras närvaro, våldsamma extremistiska ideologi och handlingar påverkar stabiliteten i Syrien och i regionen negativt, bland annat med förödande humanitära konsekvenser för civilbefolkningen.
10. Europaparlamentet uttrycker djup oro över Turkiets militära angrepp mot områden i Syrien som kontrolleras av kurdiska styrkor. Parlamentet uppmanar med eftertryck Turkiet att sluta överföra de olagliga väpnade angreppen mot den kurdiska befolkningen i Turkiet till områden bebodda av kurder i Syrien och Irak. Parlamentet fördömer Turkiets förtryck av den kurdiska befolkningen och dess inblandning i kriget i Syrien, liksom dess stöd till terrorgrupper genom att inte vidta några åtgärder för att stänga de lättpasserade gränserna.
11. Europaparlamentet betonar att kränkningarna av internationell humanitär rätt – exempelvis angrepp mot civila och civil infrastruktur och extremistiska gruppers blockering av det humanitära biståndet till Syriens nödlidande befolkning – är oacceptabla. Parlamentet upprepar att terrorism kan bara utrotas genom att man tar itu med de bakomliggande orsakerna, dvs. fattigdom, exploatering och samhällets oförmåga att tillgodose människors behov. Att fullt ut respektera Syriens och övriga staters oberoende, suveränitet och territoriella integritet och respektera mångkulturen i samhällena är det enda sättet att undvika spridning av terrorideologi.
12. Europaparlamentet är bestört över och fördömer i kraftiga ordalag användningen av kemiska vapen i kriget i Syrien. Parlamentet välkomnar att det har inletts undersökningar av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) angående händelserna i södra Idlib den 4 april 2017.
13. Europaparlamentet uttrycker starka invändningar mot de amerikanska luftangreppen mot Syrien. Parlamentet beklagar djupt att kommissionens vice ordförande/den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik och vissa av EU:s medlemsstater uttalat sitt stöd för dessa unilaterala militära åtgärder som vidtagits av en permanent medlem i FN:s säkerhetsråd. Parlamentet uppmanar alla aktörer att avstå från sådana åtgärder som bidrar till en upptrappning av våldet.
14. Europaparlamentet fördömer med kraft alla brott mot civilbefolkningen i Syrien, vilka kan utgöra krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Parlamentet uttrycker oro över IS/Daish användning av mänskliga sköldar i städer.
15. Europaparlamentet begär att alla parter i konflikten vidtar alla lämpliga åtgärder för att skydda civila, i överensstämmelse med internationell rätt, bland annat genom att sluta attackera civila anläggningar såsom vårdinrättningar, skolor och vattenverk, omedelbart demilitarisera sådana anläggningar, undvika att inrätta militära positioner i tätbefolkade områden och möjliggöra evakuering av sårade och samtliga civila som vill lämna belägrade områden. Parlamentet understryker att terrorattackerna under alla konfliktens år har haft civilbefolkningen och civila anläggningar som sitt främsta mål, och att terrordåd för att skära av vattenförsörjningen utgör krigsförbrytelser.
16. Europaparlamentet noterar med stor oro att straffrihet i Syrien bidrar till omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter och brott mot internationell humanitär rätt. Parlamentet betonar vikten av att få ett slut på straffrihet för sådana brott och kränkningar, och understryker i detta sammanhang behovet av att ta itu med denna fråga inom ramen för en sanningskommission som inbegriper alla parter i konflikten utom terroristgrupper som fördömts av FN.
17. Europaparlamentet fördömer hindren mot leverans av humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar alla parter att se till att humanitärt bistånd når alla nödställda i Syrien utan undantag. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla parter i konflikten att samordna det humanitära biståndet under ledning av FN och den syriska regeringen.
18. Europaparlamentet är djupt oroat över politiseringen av humanitärt bistånd och uppmanar alla givare och parter i konflikten att respektera principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende, i tillhandahållandet av humanitärt bistånd.
19. Europaparlamentet uttrycker djup oro över situationen för flyktingar och internt fördrivna som flyr våldet i Syrien. Parlamentet välkomnar grannländernas ansträngningar för att ta emot syriska flyktingar och erkänner de socioekonomiska konsekvenserna av så många flyktingars närvaro i dessa länder. Parlamentet noterar de växande ekonomiska behoven och den ihållande bristen på finansiering av humanitärt bistånd i Syriens grannländer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden och ge välbehövligt stöd till FN, genom att ge humanitärt bistånd till de miljoner syrier som är på flykt, både inom landet och i andra mottagande länder och samhällen.
20. Europaparlamentet uppmuntrar andra stater utanför regionen, särskilt medlemsstaterna, att överväga att tillämpa liknande åtgärder och strategier, i syfte att ge skydd och humanitärt bistånd till syriska flyktingar.
21. Europaparlamentet fördömer det faktiska nekandet av internationellt skydd för syrier som kommer till EU i och med ikraftträdandet av överenskommelsen mellan EU och Turkiet, enligt vilken alla nya irreguljära migranter som tar sig från Turkiet till de grekiska öarna från och med den 20 mars 2016 ska återsändas till Turkiet, med hänvisning till principen om Turkiet som ”säkert tredjeland”, en princip som parlamentet förkastar. Parlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater har en skyldighet gentemot flyktingar och migranter som flyr krig, kaos, ekonomisk misär, svält och död och som lider på grund av en global nyliberal ekonomisk politik.
22. Europaparlamentet fördömer kommissionens och Europeiska rådets påtryckningar på Grekland att erkänna Turkiet som ett säkert tredjeland, bland annat genom Matthias Ruetes skrivelse till den grekiska regeringen den 5 maj 2016.
23. Europaparlamentet uppmanar EU:s ambassader och konsulat att omedelbart utfärda humanitära visum till asylsökande från Syrien och begär att EU:s och dess medlemsstaters internationella åtaganden i fråga om migration verkställs, särskilt genom vidarebosättningsprogram på EU-nivå. Parlamentet efterlyser fullständigt samarbete från alla medlemsstater som deltar i sådana program. Parlamentet betonar att i samband med en inkluderande och trovärdig dialog bör det syriska folket bestämma lämpliga processer och mekanismer för att uppnå rättvisa, försoning, sanning och ansvarsutkrävande när det gäller grova kränkningar och överträdelser av internationell rätt samt gottgörelse och effektiva rättsmedel för offren.
24. Med tanke på att de unilaterala sanktionerna har förödande effekter för civilbefolkningen och hindrar humanitärt bistånd beklagar Europaparlamentet att den nya Syrienstrategin innebär att dessa sanktioner ska hävas först när en politisk övergång har inletts. Parlamentet uppmanar rådet att omedelbart häva alla de s.k. ekonomiska sanktionerna mot Syrien, som har visat sig främst drabba civilbefolkningen.
25. Europaparlamentet uppmanar EU att föra en dialog med alla parter i konflikten, med undantag enbart av terroristgrupper. Parlamentet uttrycker oro över EU:s ensidiga bedömning av konflikten. Parlamentet understryker att det krävs dialog med alla parter i det syriska samhället, utan att utesluta någon, om man ska få ett slut på kriget och hitta en politisk lösning på konflikten. Parlamentet påminner EU-institutionerna om att man inte kan vägra dialog med ena sidan i en konflikt om man har ambition att medla i konflikten.
26. Europaparlamentet välkomnar EU:s beredskap att bidra aktivt till återuppbyggnaden i Syrien. Parlamentet välkomnar också Syrienstrategins fokus på förberedelser inför planering efter konflikten och avsikten att inrikta stödet på återuppbyggnad, skapande av arbetstillfällen och affärsmöjligheter, utbildning, psykosocialt stöd för syriska barn och ungdomar och främjande av lika tillgång till utbildning för flickor. Kommissionen uppmanas att samarbeta nära med parlamentet i den strategiska planeringen av dessa åtgärder.
27. Europaparlamentet förkastar det senaste förslaget från Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att Internationella valutafonden och Världsbanken ska ta en ledande roll i arbetet för makroekonomisk stabilisering i Syrien efter konfliktens slut. Parlamentet motsätter sig alla former av inblandning av Internationella valutafonden eller Världsbanken i Syriens återuppbyggnad och ekonomiska återhämtningsprocess och understryker att det är upp till det syriska folket att besluta om återuppbyggnad och samarbetspartner.
28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, talmännen i medlemsstaternas parlament, regeringen och parlamentet i Arabrepubliken Syrien, FN:s generalsekreterare, generalsekreteraren för unionen för Medelhavsområdet samt Arabförbundet.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2015)0229.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2015)0187.
- [3] Antagna texter, P8_TA(2015)0040.
- [4] JOIN(2017)0011.