Förfarande : 2017/2654(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0341/2017

Ingivna texter :

B8-0341/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 18/05/2017 - 11.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0227

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 176kWORD 53k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0331/2017
15.5.2017
PE603.766v01-00
 
B8-0341/2017

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om EU:s strategi för Syrien (2017/2654(RSP))


Barbara Lochbihler, Bodil Valero, Ernest Urtasun, Florent Marcellesi, Jordi Solé, Tamás Meszerics, Claude Turmes för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om EU:s strategi för Syrien (2017/2654(RSP))  
B8‑0341/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien,

–  med beaktande av FN:s människorättskonventioner som Syrien har anslutit sig till,

–  med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dessa,

–  med beaktande av Genèvekommunikén från 2012,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Syrien,

–  med beaktande av rådets slutsatser om Syrien, inbegripet de av den 3 april 2017 då EU:s strategi för Syrien antogs, inbegripet det gemensamma meddelandet EU:s strategi för Syrien av den 14 april 2017 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen.

–  med beaktande av uttalandena om Syrien från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av förklaringen från ordförandena för Brysselkonferensen om stöd till Syriens och regionens framtid, som hölls den 4–5 april 2017,

–  med beaktande av rapporterna från den oberoende internationella undersökningskommissionen för Syrien, som inrättats av FN:s råd för mänskliga rättigheter, och av människorättsrådets resolutioner om Arabrepubliken Syrien,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Kriget i Syrien har blivit en av de värsta humanitära kriserna i världen sedan andra världskriget och det fortsätter att ha förödande verkningar för det syriska folket. Konflikten, som stöds och förvärras av externa aktörer, har en allt större destabiliserande verkan i den omkringliggande regionen.

B.  Över 400 000 människor, de flesta civila, har dödats sedan konflikten i Syrien bröt ut 2011. 13,5 miljoner människor, nästan tre fjärdedelar av den kvarvarande befolkningen, är i trängande behov av humanitärt bistånd, inbegripet över sex miljoner på flykt och över fem miljoner i belägrade och svårtillgängliga områden. Över fem miljoner syrier har tvingats söka skydd utomlands.

C.  Enligt internationell rätt är krigförande parter skyldiga att vidta lämpliga åtgärder för att skydda civilbefolkningen och den civila infrastrukturen. Omfattande och upprepade kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt har begåtts av alla parter och i synnerhet av den syriska regimen och dess allierade. FN:s undersökningskommission, FN:s generalsekreterare och FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter har fastslagit att brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser har begåtts i Syrien.

D.  Kränkningarna under den syriska konflikten inbegriper utomrättsligt dödande, tortyr och misshandel, påtvingade försvinnanden, massarresteringar och godtyckliga gripanden, riktade och urskillningslösa attacker mot civila, kollektiva bestraffningar, attacker på sjukvårdspersonal och berövande av mat och vatten. Assadregimen uppges vara ansvarig för hängningar, tortyr och utomrättsliga avrättningar i massiv skala i sina fängelser. Hittills har dessa brott förblivit ostraffade. Assadregimen och väpnade oppositionsgrupper använder sig av utsvältning av civila genom belägring av befolkade områden som en del av krigföringen, vilket är ett klart brott mot internationell humanitär rätt.

E.  Risken för regional upptrappning är fortfarande hög med fortsatt inblandning från ett antal regionala aktörer, bl.a. Turkiet som nyligen inlett en ny serie luftangrepp mot kurdiska styrkor.

F.  Assads styrkor har enligt uppgift använt kemiska stridsmedel för att döda och skada civila. Det senaste fallet av användning av massförstörelsevapen mot civila ägde rum den 4 april 2017 i Khan Sheikhoun i provinsen Idlib där minst 70 civila, många av dem barn, dödades och hundratals fler skadades. Den 12 april 2017 röstade Ryssland ner en resolution från FN:s säkerhetsråd som skulle ha fördömt den påstådda användningen av förbjudna kemiska vapen i Syrien och uppmanat den syriska regeringen att samarbeta med en utredning av denna händelse.

G.  Rättvisa och rättsstatsprincipen samt kampen mot straffrihet är faktorer av avgörande betydelse för insatserna för fred och konfliktlösning.

H.  Den 4 maj 2017 ingicks ett avtal om fyra nedtrappningszoner mellan Ryssland, Iran och Turkiet i Astana i Kazakstan. De tre undertecknande länderna ska agera garanter för vapenvilan, som är sex månader lång och kan förlängas, bland annat genom beväpnade övervakningsstyrkor på plats. Avtalet innehåller klausuler om ett fullständigt stopp för Assadregimens flygningar över dessa zoner och om obehindrat humanitärt tillträde till områden som kontrolleras av rebellerna. En ny runda FN-ledda förhandlingar återupptas denna vecka i Genève och ytterligare en omgång ryskledda samtal är inplanerade i Kazakstan i mitten av juli.

I.  Rådet antog en EU-strategi för Syrien den 3 april 2017, som omfattar det gemensamma meddelandet EU:s strategi för Syrienfrån vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen och rådets därmed sammanhängande slutsatser. Strategin omfattar sex nyckelområden, nämligen att få slut på kriget genom en verklig politisk övergång, främja en meningsfull och inkluderande övergång, ta itu med de humanitära behoven hos de mest utsatta syrierna, främja demokrati och mänskliga rättigheter, främja ansvarsutkrävande för krigsförbrytelser och stödja motståndskraften hos den syriska befolkningen och i det syriska samhället.

J.  Den 5 april 2017 var EU en av ordförandena för en konferens om stöd till Syriens och regionens framtid med företrädare för över 70 länder och internationella organisationer samt det internationella och det syriska civilsamhället. Vid denna konferens enades man om en övergripande strategi för krisen i Syrien.

K.  EU är den största givaren av humanitärt bistånd i Syrien och dess grannländer med över 9 miljarder euro sedan krisens början.

1.  Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg i riktning mot en politisk lösning av konflikten i Syrien efter sex år av fruktansvärt våld och mänskligt lidande. Parlamentet påminner om att det inte kan bli någon hållbar militär lösning på konflikten och begär att fientligheterna omedelbart upphör, att alla belägringar hävs, att fullständigt och obehindrat humanitärt tillträde garanteras och att biståndsarbetare skyddas av alla parter.

2.  Europaparlamentet konstaterar med lättnad att striderna i stora delar av landet påtagligt minskat sedan Ryssland och Turkiet förhandlat fram en överenskommelse om upphörandet av fientligheter i december 2016. Parlamentet välkomnar med försiktig optimism den överenskommelse som nyligen nåtts i Astana om inrättandet av nedtrappningszoner. Parlamentet uppmanar de tre Astana-garanterna att säkerställa att vapenvilan respekteras. Parlamentet efterlyser ett FN-mandat baserat på kapitel VII, som bör leda till införandet av ett mycket stabilt uppdrag med FN-styrkor för att övervaka situationen i och omkring de så kallade nedtrappningszonerna.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin förhoppning om att de ryskledda diplomatiska initiativen ska kunna bidra till att stärka de internationella insatserna för att nå en politisk lösning. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang fortsatt företräde för den FN-ledda Genèveprocessen, och stöder insatserna från FN:s särskilda sändebud Staffan de Mistura, för en verklig politisk övergång i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254, som förhandlades fram av parterna i konflikten och med stöd av viktiga internationella och regionala aktörer. Parlamentet insisterar på vikten av att inbegripa alla etniska och religiösa minoritetsgrupper i samtalen om Syriens framtid och ledningsstruktur.

4.  Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag de illdåd och utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt som begås av Assadregimens styrkor med stöd av dess allierade samt av icke-statliga väpnade grupper, i synnerhet IS/Daish och Jabhat Fateh al-Sham.

5.  Europaparlamentet fördömer den fruktansvärda kemiska attacken i Khan Sheikhoun i södra Idlib den 4 april 2017, den senaste av flera kemiska angrepp som har utförts under den syriska konflikten. Parlamentet välkomnar undersökningen av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och insisterar vikten av att ställa gärningsmännen till svars.

6.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s strategi för Syrien, där det föreskrivs en stabil och övergripande grund för ökade åtgärder från EU:s sida både under och efter konflikten.

7.  Europaparlamentet betonar dock att EU:s strategi för Syrien inte bör hindra EU från att driva en pragmatisk och flexibel strategi på kort och medellång sikt, som gör det möjligt för EU att behålla en diplomatisk roll och inflytande i syfte att bidra till utformningen av det slutliga resultatet av de politiska överläggningarna.

8.  Europaparlamentet stöder till fullo kommissionens vice ordförande/den höga representanten i hennes insatser för att nå ut till regionala och lokala aktörer i konflikten och försöken att hitta en gemensam grund för fred i syfte att inleda diskussioner om Syriens framtid.

9.  Europaparlamentet välkomnar att man i EU:s strategi för Syrien lägger tonvikten på stöd för motståndskraften hos den syriska befolkningen och det syriska samhället. Parlamentet uppmanar kommissionens vice ordförande/den höga representanten och medlemsstaterna att öka sina insatser för kapacitetsuppbyggnad för Syriens folk och civilsamhälle, bland annat med och genom aktörer som främjar mänskliga rättigheter, jämlikhet (inklusive jämställdhet mellan könen och minoriteters rättigheter), demokrati och egenmakt, om möjligt i befriade områden i Syrien liksom för syriska flyktingar som lever i exil i regionen eller i Europa. Parlamentet betonar att sådan kapacitetsuppbyggnad bör stödja syrierna när det gäller att styra övergången (på områden såsom mediereglering, decentralisering, förvaltning av kommuner och utarbetandet av konstitutionen osv.) med vederbörlig hänsyn till kvinnors behov och roll.

10.  Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från Brysselkonferensen om stöd till Syriens och regionens framtid, som hölls den 4–5 april 2017. Parlamentet betonar att de humanitära behoven kommer att ligga på en kritisk nivå i många år framöver och uppmanar med eftertryck EU och dess medlemsstater att garantera sitt långsiktiga engagemang för att uppfylla de humanitära behoven och återuppbyggnadsbehoven i Syrien.

11.  Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande för kontinuerligt humanitärt bistånd till Syriens grannländer som tar emot miljontals flyktingar. Parlamentet uppmanar dock medlemsstaterna att engagera sig mycket starkare för delning av bördorna, som gör det möjligt för syriska krigsflyktingar att finna skydd bortom den omedelbara grannregionen genom vidarebosättning, inresetillstånd på humanitära grunder, förenklad familjeåterförening och flexiblare viseringsbestämmelser.

12.  Europaparlamentet gläder sig över att främjandet av ansvarsutkrävande för krigsförbrytelser är en central del i EU:s strategi för Syrien. Parlamentet insisterar emellertid på att ytterligare åtgärder vidtas på detta område, bland annat genom att EU antar en gemensam politik för en samordnad strategi för ansvarsskyldighet vad gäller krigsförbrytelserna i Syrien, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att spela en aktiv roll i denna fråga.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att undersöka, i nära samordning med likasinnade länder, möjligheten att tillsätta en domstol för krigsförbrytelserna i Syrien i avvaktan på en hänskjutning till Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att misstänkta förövare ska ställas till svars, särskilt genom att tillämpa principen om universell jurisdiktion samt utreda och åtala EU-medborgare som är skyldiga till brottsliga övergrepp i Syrien.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras allierade, i synnerhet USA, att säkerställa transparens och ansvarighet samt full efterlevnad av internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning i samband med deras medverkan i den internationella koalitionens insatser, liksom i deras militära samarbete med parter i konflikten.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s och Arabförbundets särskilda sändebud för Syrien, medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter som är inblandade i konflikten Syrien.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy