Förslag till resolution - B8-0396/2017Förslag till resolution
B8-0396/2017
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om det aktuella läget avseende tillämpningen av överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (Bangladesh Sustainability Compact)

7.6.2017 - (2017/2636(RSP))

till följd av frågan för muntligt besvarande B8‑0217/2017
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen

Bernd Lange, Sajjad Karim för utskottet för internationell handel


Förfarande : 2017/2636(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0396/2017
Ingivna texter :
B8-0396/2017
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B8‑0396/2017

Europaparlamentets resolution om det aktuella läget avseende tillämpningen av överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (Bangladesh Sustainability Compact)

(2017/2636(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om yttrandefriheten i Bangladesh[1],

–  med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om den andra årsdagen av Rana Plaza-byggnadens kollaps och läget för överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (Bangladesh Sustainability Compact)[2],

–  med beaktande av sin resolution av den 18 september 2014 om människorättskränkningar i Bangladesh[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 27 april 2017 om EU:s flaggskeppsinitiativ för klädsektorn[4],

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Bangladesh, särskilt resolutionerna av den 16 januari 2014[5], 21 november 2013[6] och 14 mars 2013[7],

–  med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal[8] och om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal[9],

–  med beaktande av sina resolutioner av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt[10], och om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla[11],

–  med beaktande av arbetsdokumentet av den 24 april 2017 från kommissionens avdelningar Sustainable garment value chains through EU development action (SWD (2017)0147),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681) och av resultaten av det offentliga samrådet om kommissionens arbete med inriktning av sin politik för företagens sociala ansvar efter 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar[12],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Folkrepubliken Bangladesh om partnerskap och utveckling,

–  med beaktande av överenskommelsen om godtagbarhet för den kontinuerliga förbättringen av arbetstagares rättigheter och fabrikssäkerhet inom industrin för konfektionsvaror och stickade klädesplagg i Bangladesh,

–  med beaktande av kommissionens tekniska lägesrapporter från juli 2016 och av den 24 april 2015 inom ramen för överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh,

–  med beaktande av rapporten av den 23 januari 2017 från utskottet för internationell handel till följd av den tillfälliga delegationens besök i Bangladesh (Dhaka) den 15–17 november 2016,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) program ”Better Work Bangladesh”, som lanserades i oktober 2013,

–  med beaktande av rapporten från ILO:s trepartsuppdrag på hög nivå och iakttagelserna från 2017 från ILO:s expertkommitté om tillämpningen av konventioner och rekommendationer avseende konventionerna 87 och 98,

–  med beaktande av den särskilda punkten i rapporten från kommittén om tillämpning av normer vid ILO:s konferens från 2016, det klagomål som lämnades in 2017 till ILO:s kommitté för föreningsfrihet om regeringens tillslag mot konfektionsarbetare i Ashulia i december 2016 och det klagomål som lämnades in till innehavarna av särskilda FN-mandat, också detta om tillslaget i Ashulia,

–  med beaktande av FN:s Johannesburgsförklaring om hållbar konsumtion och produktion för främjandet av den sociala och ekonomiska utvecklingen,

–  med beaktande av Unctads investeringspolitiska ram för hållbar utveckling (2015),

–  med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som fastställer ett ramverk för både regeringar och företag att skydda och respektera mänskliga rättigheter, och som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni 2011,

–  med beaktande av FN:s Global Compact-initiativ om mänskliga rättigheter, arbetsnormer, miljö och korruptionsbekämpning,

–  med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag:

–  med beaktande av den kvartalsvisa rapporten om framstegen med saneringsarbetet i konfektionsfabrikerna inom ramen för Bangladesh-avtalet av den 31 oktober 2016,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om läget för genomförandet av överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (O-000037/2017 – B8‑0217/2017),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för internationell handel,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Bangladesh har blivit världens näst största producent av kläder och textilbranschen står för nästan 81 % av landets totala export. 60 % av de kläder som produceras i Bangladesh går till EU, som är landets huvudsakliga exportmarknad.

B.  Konfektionsindustrin sysselsätter för närvarande 4,2 miljoner människor i inte mindre än 5 000 fabriker och försörjer indirekt 40 miljoner människor – ungefär en fjärdedel av landets befolkning. Konfektionsindustrin har i hög grad bidragit till att minska fattigdomen och till att ge kvinnor ökat inflytande. Kvinnor, framför allt på landsbygden, utgör 80 % av arbetstagarna inom konfektionsindustrin i Bangladesh. 80 % av arbetstagarna är dock fortfarande sysselsatta inom den informella sektorn. Den komplexa leveranskedjan för kläder och dess låga transparensnivå underlättar brott mot de mänskliga rättigheterna och ökar exploateringen. Minimilönen inom konfektionsindustrin ligger kvar under Världsbankens fattigdomsgräns.

C.  Jämställdhet är en drivkraft för utveckling. Kvinnors rättigheter omfattas av de mänskliga rättigheterna. I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs tydligt att unionen ”I all sin verksamhet ska [...] syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem” och EU har därför en skyldighet att tillämpa jämställdhetsintegrering i all politik och säkerställa att män och kvinnor får samma fördelar från sociala förändringar, ekonomisk tillväxt och skapandet av anständiga arbetstillfällen och att man på så sätt kan utrota diskriminering och främja respekt för kvinnors rättigheter i världen.

D.  Cirka 10 % av arbetskraften inom konfektionsindustrin är sysselsatt inom industriella frizoner för bearbetning på export. Arbetsrätten i dessa frizoner ger inte arbetstagarna tillräckliga grundläggande rättigheter jämfört med övriga arbetstagare i Bangladesh. En omfattande utvidgning av de industriella frizonerna för bearbetning på export planeras.

E.  EU:s generösa ensidiga handelsförmåner inom ramen för initiativet ”allt utom vapen” för de minst utvecklade länderna (MUL), som fastställs i EU:s förordning om det allmänna preferenssystemet och beviljar tullfritt tillträde för textilier från Bangladesh enligt flexibla ursprungsregler, har i hög grad bidragit till landets betydande klädexport och sysselsättningstillväxt.

F.  Dessa handelsförmåner baseras på EU:s princip om att främja rättvis och fri handel, och innebär därför att EU kan upphäva förmåner enligt det allmänna preferenssystemet i de mest allvarliga fallen av människorättskränkningar på grundval av artikel 19.1 a i kapitel V i förordningen om det allmänna preferenssystemet, där det fastställs att förmånsbehandlingen får upphävas tillfälligt av olika skäl, bland annat allvarligt och systematiskt åsidosättande av principerna i de konventioner som förtecknas i del A i bilaga VIII, däribland ILO:s åtta grundläggande konventioner.

G.  På grundval av dessa bestämmelser inledde kommissionen och Europeiska utrikestjänsten i början av 2017 en förstärkt dialog om arbetstagarrättigheter och mänskliga rättigheter för att säkra bättre efterlevnad av principerna i dessa konventioner.

H.  ILO ägnade Bangladesh en särskild punkt i rapporten från kommittén om tillämpning av normer vid ILO:s konferens 2016, där man förklarade att landet allvarligt bryter mot sina skyldigheter enligt konvention 87 (föreningsfrihet). ILO rapporterade 2015 att 78 % av ansökningarna om registrering av fackföreningar avslogs på grund av en kombination av fientlighet mot fackföreningar från fabriksdirektörernas och vissa politikers sida och en administrativ oförmåga att registrera dem.

I.  Enligt flera rapporter har hundratals konfektionsarbetare dött i olika fabriksbränder i Bangladesh sedan 2006, för vilka många skyldiga fabriksägare och fabriksdirektörer tyvärr aldrig har lagförts. Man beräknar att cirka 11 700 arbetstagare drabbas av dödsolyckor och ytterligare 24 500 dör av arbetsrelaterade sjukdomar inom alla sektorer varje år.

J.  Den nuvarande minimilönen på 5 300 takas (BDT) eller 67 USD per månad har inte ökat sedan 2013 och kommittén för minimilönen har inte sammankallats.

K.  Sedan den 21 december 2016 har myndigheterna i Bangladesh, till följd av strejker och demonstrationer bland konfektionsarbetare som kräver högre löner, godtyckligt gripit och frihetsberövat minst 35 fackföreningsledare eller advokater, stängt ned fackföreningar och frivilligorganisationer eller satt dem under polisbevakning, samt avskedat eller stängt av 1 600 arbetstagare från arbetet på grund av att de protesterat mot de låga lönerna inom klädsektorn.

L.  Bangladesh rankas som nummer 145 av 177 länder i indexet för transparens. Korruptionen är utbredd i den globala leveranskedjan inom klädsektorn och omfattar såväl den politiska klassen som de lokala myndigheterna.

M.  Ett antal lovande initiativ som leds av den privata sektorn, såsom Bangladesh-avtalet om brand- och byggnadssäkerhet (nedan kallat Bangladesh-avtalet) har bidragit på ett relativt positivt sätt till att förbättra standarderna i leveranskedjan och arbetstagarnas säkerhet under de senaste 20 åren, genom att stärka arbetstagarnas rättigheter i leveranskedjan inom klädsektorn.

N.  I slutsatserna från flera successiva översyner av överenskommelsen om godtagbarhet under 2014, 2015 och 2016 konstaterar man att myndigheterna i Bangladesh har gjort konkreta framsteg inom vissa områden, och man bekräftar överenskommelsens bidrag till att i viss mån förbättra hälsa och säkerhet i fabrikerna och arbetsförhållandena inom konfektionsindustrin. Framsteg avseende arbetstagarnas rättigheter har varit en större utmaning och inga avsevärda framsteg har konstaterats under de senaste åren på detta område. Enligt ILO har misslyckandet med att ändra och genomföra den bangladeshiska arbetslagen från 2013 lett till allvarliga hinder för utövandet av rätten till föreningsfrihet och registreringen av fackföreningar, särskilt inom konfektionsindustrin i industriella frizoner för bearbetning på export. Arbetstagare inom de industriella frizonerna har nekats rätten att ansluta sig till fackföreningar.

O.  Efter katastrofen har det varit rekordhög efterfrågan från europeiska konsumenter efter mer information om produkternas ursprung och under vilka förhållanden de har tillverkats. Europeiska medborgare har ingett otaliga framställningar och ordnat kampanjer med krav på att klädmärkena ska ta ett ökat ansvar för att se till att deras produkter tillverkas på ett etiskt sätt.

Ansvarsfullt företagande i Bangladesh - främst en nationell uppgift

1.  Europaparlamentet betonar att Bangladesh, trots de imponerande resultaten när det gäller tillväxt och utveckling under de senaste åren, måste göra betydande insatser på lång sikt för att uppnå en hållbar och mer inkluderande ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker att strukturreformer är avgörande för en ökning av produktiviteten, ytterligare diversifiering av exporten, social rättvisa, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och bekämpning av korruption.

2.  Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering att ge högsta prioritet åt att öka sitt engagemang för att förbättra säkerheten, arbetsförhållandena och arbetstagarnas rättigheter i konfektionsindustrin, att förbättra genomförandet av lagstiftningen om byggnads- och fabrikssäkerhet, att fortsätta att anskaffa offentlig finansiering för yrkesinspektion, att fortsätta att rekrytera och utbilda fler fabriksinspektörer, att göra det möjligt att minska omsättningen av yrkesinspektörer, att upprätta en årlig arbetsplan för uppföljning av inspektionerna i fabriker som är föremål för sanering och att utvidga byggnads- och fabriksinspektionerna till andra sektorer.

3.  Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering att ändra 2013 års arbetslag för att på ett effektivt sätt hantera frågan om föreningsfrihet och rätt till kollektivförhandlingar, främja den sociala dialogen, säkerställa en snabb och icke godtycklig registrering av fackföreningar, säkra en effektiv utredning och lagföring av påstådd diskriminering på grund av fackligt engagemang och otillbörlig praxis på arbetsmarknaden, säkerställa att arbetsrätten till fullo överensstämmer med internationella normer, framför allt med ILO-konventionerna nr 87 och 98 om föreningsfrihet och rätten till kollektivförhandlingar, och att den faktiskt genomförs. Parlamentet uppmanar dessutom bestämt regeringen att se till att lagstiftningen om industriella frizoner för bearbetning på export möjliggör full föreningsfrihet i enlighet med samma internationella normer och att aktivt och brådskande utreda all diskriminering på grund av fackligt engagemang.

4.  Europaparlamentet uppmanar bestämt Bangladeshs regering, branschorganisationer och fabriksägare att sanera alla exportinriktade konfektionsfabriker och att säkerställa reparationer och andra uppföljningsåtgärder efter inspektioner utförs och övervakas på ett transparent sätt av relevanta offentliga myndigheter, samt konstaterar nyttan av de medel som givare har mobiliserat och betydelsen av ett effektivt ekonomiskt stöd.

5.  Europaparlamentet uppmanar bestämt Bangladeshs regering att omedelbart sammankalla kommittén för minimilönen och införa kortare intervaller mellan lönerevisionerna.

Initiativ inom den privata sektorn – effektivt och värdefullt bidrag

6.  Europaparlamentet uppmanar internationella varumärken och detaljhandelskoncerner liksom den privata sektorn i Bangladesh att fortsätta sitt engagemang för att säkra att arbetsrätten respekteras och att genomföra åtgärder inom ramen för företagens sociala ansvar, samt att förbättra sin praxis i fråga om ansvarsfulla affärsmetoder, däribland säkerställa anständiga arbetsförhållanden för Bangladeshs konfektionsarbetare, och främja tillhandahållandet av transparent information om vilka fabriker som producerar varorna och samordningsmekanismer mellan relevanta initiativ. Parlamentet uppmanar de globala detaljhandelskoncernerna och varumärkena att fortsatta arbetet för att anta en enhetlig uppförandekod för fabriksinspektioner i Bangladesh.

7.  Europaparlamentet betonar de resultat som uppnåtts av den privata företagssektorn i samarbete med Bangladeshs regering och internationella organisationer i landet genom avtalet om brand- och byggnadssäkerhet. Parlamentet konstaterar dock att trots de framsteg som gjorts när det gäller brand- och byggnadssäkerhet är parterna i Bangladesh-avtalet fortfarande bekymrade över det långsamma genomförandet av åtgärder för att lösa kritiska säkerhetsproblem. Parlamentet uppmanar parterna i Bangladesh-avtalet att förlänga sitt engagemang inom avtalet för ytterligare en period på fem år innan det nuvarande avtalet löper ut den 12 maj 2018. Parlamentet uppmanar Bangladeshs regering och det bangladeshiska näringslivet att erkänna nyttan av de bangladeshiska detaljhandlarnas engagemang inom ramen för Bangladesh-avtalet och att stödja en förlängning av parternas mandat i Bangladesh.

8.  Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering och den privata sektorn att fullfölja initiativ som syftar till ekonomisk kompensation och rehabilitering av offren, att utveckla en effektiv strategi för återanställning och erbjuda stöd till entreprenörskap och försörjningsmöjligheter.

EU och det internationella samfundet – gemensamt ansvar

9.  Europaparlamentet stöder uppföljningen av överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh och kommissionens och Europeiska utrikestjänstens förstärkta dialog om arbetstagarrättigheter och mänskliga rättigheter med Bangladesh för att uppnå bättre efterlevnad av principerna i de konventioner som förtecknas i förordningen om det allmänna preferenssystemet.

10.  Europaparlamentet stöder kommissionens undersökning av möjligheterna till ett EU-övergripande initiativ inom klädsektorn, där frivilliga initiativ och strikta uppförandekoder ska vara huvudprinciper. Parlamentet tar del av kommissionens arbetsdokument av den 24 april 2017 Sustainable garment value chains through EU development action, och upprepar sin uppmaning till kommissionen att inte enbart att lägga fram detta arbetsdokument utan att också inbegripa en möjlighet till bindande lagstiftning om tillbörlig aktsamhet. Parlamentet betonar dessutom att samordning, informationsdelning, utbyte av bästa praxis och åtaganden från regeringarna att införa lämpliga ramvillkor kan bidra till ökad effektivitet för initiativ inom den offentliga och privata värdekedjan samt bidra till positiva resultat om hållbar utveckling. Parlamentet understryker vikten av att öka medvetenheten bland konsumenterna för att öka transparensen och stödja insatserna för bättre arbets- och miljöstandarder, produktsäkerhet och hållbar konsumtion.

11.  Europaparlamentet anser att överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh, i vilken EU är en av de främsta aktörerna, skulle kunna utgöra basen för utformningen av andra liknande partnerskapsåtgärder med tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU att fullfölja och fördjupa sitt samarbete på internationell nivå i fråga om hållbar utveckling och företagens sociala ansvar med organisationer såsom ILO, OECD och FN.

12.  Europaparlamentet stöder de insatser som gjorts av FN:s öppna arbetsgrupp i syfte att utarbeta en bindande FN-konvention om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt delta i dessa förhandlingar.

13.  Europaparlamentet understryker att om man inte förbättrar säkerhetssituationen och systematiskt möter hoten från extremister i Bangladesh kommer detta att få direkta konsekvenser för investeringarna i landet, vilket i slutändan försvårar en långsiktig utveckling och medborgarnas liv.

Slutsatser

14.  Europaparlamentet betonar att en högkvalitativ klädsektor är av avgörande betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Bangladesh, och att dess utvidgning har gjort det möjligt för ett stort antal arbetstagare, särskilt kvinnor, att gå över från den informella till den formella ekonomin. Parlamentet varnar för initiativ som kan leda till att europeiska och andra företag drar sig tillbaka från Bangladesh, vilket inte enbart skulle få negativa konsekvenser för landets rykte, utan framför allt för dess framtida utvecklingsmöjligheter.

15.  Europaparlamentet understryker att Bangladeshs regering, den lokala privata sektorn, det internationella samfundet och affärspartnerna tillsammans måste bidra till att säkra ett ansvarsfullt företagande som övergripande mål.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s råd för mänskliga rättigheter, Bangladeshs regering och parlament samt ILO:s generaldirektör.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy