Förslag till resolution - B8-0402/2017Förslag till resolution
B8-0402/2017

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Demokratiska republiken Kongo

7.6.2017 - (2017/2703(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Michael Gahler, Bogdan Brunon Wenta, Mariya Gabriel, Paul Rübig, Cristian Dan Preda, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, György Hölvényi, Maurice Ponga, Joachim Zeller, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Željana Zovko, Brian Hayes, Ádám Kósa, Anna Záborská, Adam Szejnfeld, Dariusz Rosati, Francesc Gambús, Julia Pitera, Andrzej Grzyb, Jarosław Wałęsa, Ivo Belet, Tomáš Zdechovský, Rosa Estaràs Ferragut, Claude Rolin, Andrey Kovatchev, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Lorenzo Cesa, Daniel Caspary för PPE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0397/2017

Förfarande : 2017/2703(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0402/2017
Ingivna texter :
B8-0402/2017
Antagna texter :

B8‑0402/2017

Europaparlamentets resolution om situationen i Demokratiska republiken Kongo

(2017/2703(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Demokratiska republiken Kongo, särskilt av den 10 mars 2016[1], 23 juni 2016[2], 28 november 2016 och 25 januari 2017,

–  med beaktande av uttalandet av den 29 mars 2017 från talesmannen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om mordet på FN-experter i Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av rådets genomförandebeslut (Gusp) 2017/905 av den 29 maj 2017 om genomförande av beslut 2010/788/Gusp om restriktiva åtgärder mot Demokratiska republiken Kongo[3],

–  med beaktande av den gemensamma kommunikén av den 28 mars 2017 från Afrikanska unionen, Europeiska unionen och den internationella organisationen för fransktalande länder om situationen i Kasaïprovinserna i Demokratiska republiken Kongo, och deras gemensamma uttalande av den 16 februari 2017 om Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av rapporten av den 10 mars 2017 från FN:s generalsekreterare om FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo och om genomförandet av ramen för fred, säkerhet och samarbete för Demokratiska republiken Kongo och regionen,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 oktober 2016 och den 6 mars 2017 om Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds pressmeddelanden om dess oro inför de utmaningar som genomförandet av överenskommelsen från den 31 december 2016 innebär, och med betoning på betydelsen av att utreda de senaste våldsamheterna i Kasaï,

–  med beaktande av uttalandet av den 1 januari 2017 från vice ordföranden/unionens höga representant Federica Mogherini och kommissionsledamoten med ansvar för internationellt samarbete och utveckling, Neven Mimica, om ingåendet av en politisk överenskommelse i Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Demokratiska republiken Kongo, särskilt resolution 2348 (2017), som förnyade mandatet för FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo (Monusco), och resolution 2293 (2016) om förlängda sanktioner mot Demokratiska republiken Kongos regim och förnyat mandat för expertgruppen,

–  med beaktande av uttalandet från ordföranden för FN:s säkerhetsråd som välkomnade undertecknandet den 31 december 2016 av en omfattande och inkluderande politisk överenskommelse om tidsplanen för valet i Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av halvtidsrapporten av den 28 december 2016 från FN:s expertgrupp för Demokratiska republiken Kongo,

–  med beaktande av Nairobiförklaringarna från december 2013,

–  med beaktande av ramavtalet för fred, säkerhet och samarbete för Demokratiska republiken Kongo och regionen, som undertecknades i Addis Abeba i februari 2013,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter från juni 1981,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning,

–  med beaktande av Demokratiska republiken Kongos konstitution av den 18 februari 2006,

–  med beaktande av Cotonouavtalet,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den ihållande humanitära krisen och säkerhetskrisen i Demokratiska republiken Kongo har redan krävt cirka fem miljoner dödsoffer.

B.  Situationen fortsätter att försämras, särskilt i landets östra del där utländska och inhemska beväpnade grupper, inklusive Demokratiska republiken Kongos väpnade styrkor (FARDC), fortsätter med sporadiska massakrer på civila, ofta på etniska grunder och med total straffrihet, liksom kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell rätt såsom riktade attacker mot civila, utbrett sexuellt och könsbaserat våld, systematisk rekrytering och utnyttjande av barn för militära ändamål samt utomrättsliga avrättningar.

C.  Våldet mellan regeringen och milisstyrkor i Kasaïprovinsen har ökat avsevärt sedan augusti 2016. Detta har redan krävt hundratals dödsoffer och tvingat en miljon människor att lämna sina hem. FN har rapporterat om omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive massakrer på civila och 40 massgravar.

D.  President Kabilas passivitet och tystnad inför dessa grymheter, som enligt rapporterna har begåtts av både väpnade rebellstyrkor och statliga militära styrkor, är mycket oroväckande.

E.  Kvinnor och barn är konfliktens främsta offer. Det är mycket vanligt att sexuellt och könsbaserat våld används som en del av krigföringen.

F.  Den 19 december 2016 var den sista dagen för president Joseph Kabilas fördragsenliga andra mandatperiod. Han har skjutit upp valet och suttit kvar vid makten och på så sätt ökat de politiska spänningarna, oron och våldet i hela landet, vilket inneburit att dussintals människor har mist livet.

G.  Människorättsgrupper kommer med regelbundna rapporter om en försämrad situation för de mänskliga rättigheterna och yttrande- och mötesfriheten i landet, med bland annat övervåld mot fredliga demonstranter och alltfler politiskt motiverade rättegångar.

H.  Den 31 december 2016 nåddes under överinseende av den katolska biskopskonferensen (Cenco) en inkluderande överenskommelse om en övergång för att president Kabila ska kunna sitta kvar vid makten på villkor att val hålls i slutet av 2017 och att en premiärminister från oppositionskoalitionen utses. Hittills har inga framsteg gjorts i genomförandet av överenskommelsen och regeringen har föreslagit att det inte ska hållas något val i år på grund av begränsade ekonomiska resurser.

I.  Både EU och USA har infört sanktioner mot Demokratiska republiken Kongo. I maj 2017 utökade EU sina sanktioner till att omfatta nio tjänstemän och medlemmar av regeringen som har bidragit till handlingar som utgör allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Demokratiska republiken Kongo.

J.  Biståndsarbetare uppskattar att 7,3 miljoner människor, varav 4,4 miljoner barn, för närvarande är i behov av stöd och saknar grundläggande tillgång till dricksvatten, sanitet, hälso- och sjukvård samt utbildning. Livsmedelsförsörjningen för 5,9 miljoner människor är osäker. Den pågående konflikten och de militära operationerna har orsakat stora tvångsförflyttningar med uppskattningsvis 2,3 miljoner internflyktingar och 450 000 människor som har flytt till grannländer.

K.  Dessa oroande siffror förväntas öka och situationen kommer att försämras ytterligare i och med den fortsatta konflikten, särskilt med tanke på svårigheten att nå den drabbade befolkningen.

L.  Kontoret för samordning av humanitära frågor (Ocha) har rapporterat om ett ökat antal bortföranden och angrepp mot biståndsarbetare och humanitära konvojer, vilket har tvingat de humanitära organisationerna att skjuta upp hjälpleveranser och avbryta sin verksamhet. Nu senaste var det två FN-utredare som fördes bort och dödades i Kasaïprovinsen.

M.  Hittills har EU:s humanitära bistånd till Demokratiska republiken Kongo under 2017 uppgått till 22,7 miljoner euro.

N.  Det nationella vägledande programmet 2014–2020 för Demokratiska republiken Kongo, som finansierats med 620 miljoner euro ur den elfte europeiska utvecklingsfonden, prioriterar en förstärkning av samhällsstyret och rättsstaten, bland annat genom reformer av rättsväsendet, polisen och armén.

1.  Europaparlamentet är fortsatt mycket oroat över den nuvarande politiska, säkerhetsmässiga och humanitära situationen i Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet fördömer kraftfullt alla kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna som civila utsätts för, bland annat i form av bortföranden, mord, tortyr, våldtäkter och annat sexuellt våld. Parlamentet påminner regeringen om sitt ansvar att garantera mänskliga rättigheter och skydda civilbefolkningen.

2.  Europaparlamentet efterlyser en fullständig, grundlig och transparent utredning om de omfattande och utbredda kränkningarna av mänskliga rättigheter och internationell rätt som sker i hela landet, och särskilt i Kasaïregionen, för att identifiera de ansvariga och ställa dem till svars.

3.  Europaparlamentet upprepar sitt yrkande på att valet ska förrättas med framgång och i rätt tid, i full överensstämmelse med Kongos konstitution och Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning, och håller fast vid att Kongos regering har ansvaret för att garantera att valen kan hållas i slutet av året under betingelser som medger insyn, trovärdighet och plats för alla väljare.

4.  Europaparlamentet välkomnar den politiska överenskommelse som nåddes i december 2016 och lovordar Cenco:s medlingsinsatser. Parlamentet uttrycker dock oro över bristen på framsteg i genomförandet, särskilt från presidentens och regeringens sida. Parlamentet uppmanar därför med kraft alla berörda aktörer att snabbt enas om det praktiska tillvägagångssättet under övergångsperioden och att påskynda förberedelserna inför valet.

5.  Europaparlamentet insisterar på regeringens skyldighet att respektera, skydda och främja sina medborgares mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet erinrar om att yttrande-, förenings- och mötesfriheten ligger till grund för dynamiken i det politiska och demokratiska livet, samt att allt bruk av maktmedel mot fredliga demonstrationer bör förbjudas.

6.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s riktade sanktioner mot dem som gjort sig skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna och som undergräver den demokratiska processen i Demokratiska republiken Kongo, inklusive reseförbud och frysning av tillgångar, och efterlyser vid behov en förlängning.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation att noga övervaka utvecklingen i Demokratiska republiken Kongo, och att använda alla lämpliga redskap och instrument för att stödja människorättsförsvarare och demokratirörelser.

8.  Europaparlamentet erinrar om att fred och säkerhet utgör en förutsättning för ett framgångsrikt val och ett stabilt politiskt klimat. Parlamentet välkomnar här att Monuscos mandat förnyats och att Monusco fått förstärkta befogenheter att skydda civila och slå vakt om de mänskliga rättigheterna inför valet.

9.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för det arbete som FN:s generalsekreterares särskilda representant i Demokratiska republiken Kongo gör, och även FN:s gemensamma kontor för mänskliga rättigheter i landet.

10.  Europaparlamentet betonar att situationen i Demokratiska republiken Kongo utgör ett allvarligt hot mot stabiliteten i den centralafrikanska regionen som helhet. Parlamentet upprepar sitt stöd till Afrikanska unionen (AU) i dess arbete för att underlätta den politiska dialogen i Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet framhåller den avgörande roll som AU spelar i regionen, och efterlyser ett större engagemang från AU:s sida för att tillse att Kongos konstitution ska respekteras fullt ut. Parlamentet uppmanar AU och EU att säkerställa en ständig politisk dialog mellan länderna i området kring de stora sjöarna för att förhindra ytterligare destabilisering.

11.  Europaparlamentet beklagar att så lite har åstadkommits när det gäller genomförandet av ramöverenskommelsen och uppmanar alla parter att bidra aktivt till stabiliseringsinsatserna. Parlamentet anser att EU:s stöd i detta avseende bör riktas mer mot demokrati och statsbyggande, inklusive fördjupade reformer i säkerhetssektorn och av de offentliga institutionerna.

12.  Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över den skrämmande humanitära situationen i Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta med sitt stöd till landets befolkning i syfte att förbättra levnadsvillkoren för de mest utsatta grupperna och hantera konsekvenserna av fördrivningar, otrygg livsmedelsförsörjning, epidemier och naturkatastrofer.

13.  Europaparlamentet fördömer alla attacker mot biståndsarbetare och deras anläggningar.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionen, Demokratiska republiken Kongos president, premiärminister och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen.