FÖRSLAG TILL RESOLUTION om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa
28.6.2017 - (2017/2732(RSP))
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Massimiliano Salini för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0440/2017
B8-0440/2017
Europaparlamentets resolution om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 9, 151, 152, 153.1, 153.2 och 173,
– med beaktande av avdelning II ”Friheter”, och avdelning IV ”Solidaritet” i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 5.3 i EU-fördraget och protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning” (COM(2010)0682),
– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet[1],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 ”För en industriell renässans i Europa” (COM(2014)0014),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 ”Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik” (COM(2015)0497),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 ”En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning” (COM(2012)0582),
– med beaktande av ordförande Junckers politiska riktlinjer ”En ny start för Europa: Agendan för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring”,
– med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom[2],
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 15 december 2016,
– med beaktande av rådets slutsatser om agendan för industriell konkurrenskraft, om den digitala omvandlingen av den europeiska industrin och om paketet om teknik inom den digitala inre marknaden och moderniseringen av offentliga tjänster,
– med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin[3],
– med beaktande av rådets (konkurrens) slutsatser av den 29 maj 2017 om Europeiska unionens framtida industripolitiska strategi,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 juni 2017,
– med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2016 om konkurrenskraften för de europeiska underleverantörerna inom järnvägsindustrin[4],
– med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om stålsektorn i EU: skydd av arbetstagarna och företagen[5],
– med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om familjeföretag i Europa[6],
– med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn[7],
– med beaktande av Parisavtalet som Europarlamentet ratificerade den 4 oktober 2016,
– med beaktande av sitt mandat för paketet om den cirkulära ekonomin, som godkändes den 14 mars 2017,
– med beaktande av frågan till kommissionen om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa (O-000047/2017 – B8-0319/2017),
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den europeiska industrin är världsledande inom många industribranscher. Den står för över hälften av EU:s export och cirka 65 % av investeringar i forskning och utveckling och skapar mer än 50 miljoner arbetstillfällen (direkta och indirekta arbetstillfällen, vilket motsvarar 20 % av sysselsättningen i EU), men den europeiska industrins bidrag till Europeiska unionens BNP har minskat från 19 % till mindre än 15,5 % under de senaste 20 åren.
B. Tillverkningsindustrin står för 65 % av företagens FoU-utgifter, men denna andel minskar, och därför är det mycket viktigt att förstärka vår industriella bas för att behålla och förstärka expertis och know-how i EU. För att förverkliga den digitala utvecklingen, vilket är en Efsi-prioritering, behövs en stark industriell bas.
C. Små och medelstora företag (SMF) som utgör 99 % av samtliga företag i Europa och är ryggraden i EU:s näringsliv, står inför stora utmaningar på grund av globala förändringar i ekonomin och finansiella och administrativa hinder.
D. Mer än 60 % av alla företag i dag är familjeföretag och står för upp till 50 % av alla jobb inom den privata sektorn i Europeiska unionen.
E. Kvinnliga företagare utgör endast 31 % av EU:s egenföretagare, och 30 % av de företagare som har nystartad verksamhet.
F. Den europeiska industrins roll är på tillbakagång i ett globalt perspektiv, och EU:s politik måste stödja den europeiska industrin i syfte att förstärka dess konkurrenskraft och kapacitet att investera i Europa. Den står också inför sociala och miljömässiga utmaningar.
G. Cirkulär ekonomi kan bidra i stor utsträckning till att återindustrialisera Europa, minska energiförbrukningen och beroendet av råvaror från tredjeländer. Investeringar i förnybar energi och energieffektivitet är en (betydande) drivkraft för främjande av industriprodukter som kan skapa goda cirklar, men miljöpolitiken bör alltid ta hänsyn till och stödja den europeiska industrins konkurrenskraft.
H. En ambitiös innovationspolitik, som understöds av lämpliga finansiella verktyg, och som gynnar produktion av högkvalitativa, innovativa och energieffektiva produkter och främjar hållbara processer, kommer att göra det möjligt för EU att klara sig själv i en allt hårdare global konkurrens, och därför är innovation och investeringar i R&D, sysselsättning och kompetensutveckling grundläggande för en hållbar tillväxt. En innovativ industri beror i hög grad på EU:s forskningskapacitet, forskningsframsteg och i synnerhet forskningssamverkan.
I. En rättvis handel med industriprodukter måste främja EU:s standarder med hjälp av moderna och omfattande handelsavtal. En integrerad och fungerande inre marknad och en öppen och rättvis handel med tredjeländer är avgörande för EU:s industri.
J. EU:s finansiella instrument spelar en strategisk roll när det gäller att främja konkurrenskraften och förebygga investeringsläckage.
1. Europaparlamentet understryker industrins grundläggande roll som drivkraft för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa. Kommissionen uppmanas att göra ett tydligt åtagande om att nå målet att minst 20 % av unionens BNP ska vara industribaserad senast 2020, och göra en bedömning av huruvida klimat- och energimålen i Europa 2030-strategin stöder EU:s industripolitik under det kommande årtiondet.
2. Europaparlamentet betonar vikten av att förstärka och modernisera den industriella basen i Europa. Parlamentet frågar kommissionen huruvida den avser att anpassa 20-procentsmålet och komplettera det med klimat- och energimålen i Europa 2030-strategin för att leda industripolitiken under det kommande årtiondet.
3. Europaparlamentet framhåller SMF:s roll som ryggrad i EU:s näringsliv och upprepar att man måste SMF-anpassa EU:s industripolitik så att den beaktar de utmaningar som SMF möter p.g.a. sin storlek. Parlamentet påminner om den roll som nystartade företag och unga företagare spelar, särskilt inom de mest innovativa områdena. Kommissionen uppmanas att minska regelbördan för SMF, nystartade företag och unga företagare för att underlätta innovation och förstärka konkurrenskraften inom EU:s industri, och att främja digital innovation, kluster och företagsnätverk.
4. Europaparlamentet är övertygat om att en europeisk industri bör ses som en strategisk tillgång för EU:s konkurrenskraft och hållbarhet. Parlamentet betonar att enbart en stark och motståndskraftig industri och en framtidsorienterad industripolitik kommer att göra det möjligt för EU att möta de olika utmaningar som väntar, bl.a. investeringsläckage, global konkurrens, snabb teknisk utveckling och skapandet av kvalitetsjobb.
5. Europaparlamentet understryker att för att underlätta för unionens industri att klara av utmaningarna i form av snabb ekonomisk och regleringsmässig förändring i dagens globaliserade värld, måste man förbättra Europas industriella attraktionskraft för europeiska och utländska direktinvesteringar.
6. Europaparlamentet framhåller vikten av en investeringsvänlig miljö och en förutsägbar och stabil rättslig ram för att locka till sig investeringar, främja nya affärsmodeller och underlätta tillgången till finansiering.
7. Europaparlamentet påminner om den strategiska roll som EU:s finansieringsinstrument spelar, t.ex. de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och Efsi. Kommissionen uppmanas att beakta denna roll när man planerar eller fastställer budgeten för dessa instrument.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja den fulla potentialen för vetenskap och forskning i alla EU:s länder och regioner och att skapa ytterligare incitament för bättre samarbete mellan forskning och näringsliv i syfte att främja forskningssamarbete och snabbare få fram innovativa produkter, tekniker och tjänster för industrin.
9. Europaparlamentet framhåller vikten av energiunionen, den digitala inre marknaden, den digitala agendan och sammanlänkning av Europa genom lämpligt, framtidssäkrad och effektiv infrastruktur.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera de utmaningar och hinder som kvinnor möter när de vill bli företagare, och att uppmuntra kvinnor att bli mer aktiva inom entreprenörskap.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med de svårigheter som familjeföretag möter och förbättra utvecklingen av ungas företagande.
12. Europaparlamentet understryker att man fullt ut måste utnyttja den cirkulära ekonomins potential och se till att industrin ständigt utvecklar och sprider bästa tillgängliga teknik och nya uppfinningar.
13. Europaparlamentet konstaterar att EU måste samordna sina insatser för att minska sitt beroende av resurser från tredjeländer, genom att kombinera a) insatser för rättvis tillgång till resurser på den internationella marknaden, b) hållbar inhemsk gruvdrift, och c) innovationer inom effektivitetsteknik, med EU: bidrag till styrningen av den multilaterala globala resurspolitiken.
14. Europaparlamentet betonar att de administrativa bördorna och företagens kostnader för regelefterlevnad måste minskas, eftersom främjande av en bättre lagstiftning på en välfungerande och öppen marknad kommer att stödja EU:s återindustrialiseringspolitik och ytterligare främja den datadrivna ekonomin.
15. Europaparlamentet anser att hälsa ska anses som en drivkraft för den ekonomiska tillväxten. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja EU:s medicinska forskning, att stödja digitaliseringen av hälso- och sjukvårdssektorn och att behålla en konkurrenskraftig hälso- och sjukvårdssektor i Europa. Parlamentet insisterar också på att det är nödvändigt att organisera ett gemensamt främjande av digitala hälsofrågor, eftersom de nya 5G-näten underlättar spridningen av avancerade medicinska tekniker som för närvarande är kända endast inom vissa begränsade områden.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en övergripande, sammanhängande och långsiktig industripolitisk ram för den kulturella och kreativa sektorn, och uppmanar EU att inbegripa utveckling, effektivt främjande och skydd samt tillräcklig finansiering av den kulturella och kreativa sektorn i sina strategiska mål och övergripande prioriteringar för att öka sektorns konkurrenskraft och tillvarata dess potential att skapa kvalitativ sysselsättning och tillväxt.
17. Europaparlamentet kräver att EU:s industripolitik ska bygga på tydliga mål och indikatorer – bl. a. att industrins andel av BNP ska utgöra minst 20 % år 2020, energi- och resurseffektivitet samt klimatmål – och en ekonomisk strategi som baseras på livscykeltänkande och den cirkulära ekonomin.
18. Europaparlamentet vill att man i EU:s industristrategi tar med effektiva och hållbara finansieringsinstrument och riktmärken som bidrar till att bekämpa risken för koldioxidläckage, och understryker att industrin måste få hjälp med att utveckla hållbarhet när det gäller de mål som fastställs i Parisavtalet.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma de energiintensiva industriernas situation i Europa, vilka möter hård global konkurrens p.g.a. höga energikostnader.
20. Europaparlamentet betonar betydelsen av öppna marknader och en fri och rättvis världshandel baserad på gemensamma regler och lika konkurrensvillkor.
21. Europaparlamentet betonar att Europas industri möter global konkurrens, och kommissionen uppmanas därför att underlätta för stora europeiska tillverkare att omstrukturera, så att aktörer med tillräcklig kritisk massa för att klara den internationella konkurrensen kan växa fram, med beaktande av den europeiska konkurrensrätten, arbetstagarnas situation, den roll som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter spelar och den strategiska relationen mellan stora industrier och SMF, med tanke på deras roll inom innovationsområdet.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera investeringar från tredjeländer i EU:s strategiska infrastruktur, central framtida teknik eller andra viktiga tillgångar.
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna större uppmärksamhet åt utlandsbaserade statsägda företag som får sådant stöd och sådana subventioner av sina regeringar som enligt EU:s inremarknadslagstiftning är förbjudna för enheter inom EU.
24. Europaparlamentet framhåller att EU behöver en strategi mot dumpning och subventioner som är konsekvent, förenlig med WTO:s regler och verkningsfull.
25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med beaktande av EU:s konkurrenslagstiftning, mer adekvat ta hänsyn den allt större roll som stora nationella aktörer i tredjeländer spelar.
26. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med en EU-strategi för att digitalisera EU:s industri, så att man kan dra full nytta av fördelarna med den nya tekniken och öka de europeiska företagens konkurrenskraft.
27. Europaparlamentet framhåller den roll som bilindustrin i Europa spelar p.g.a. sin multiplikatoreffekt för andra sektorer och industrier, och vill fästa uppmärksamheten på de många SMF som är kopplade till sektorn, dess roll inom forskning och utveckling och dess högkvalificerade arbetsstyrka. Parlamentet stöder bilindustrins fortsatta insatser för att utveckla moderna fordon med låga koldioxidutsläpp, såsom eldrivna fordon, vätgasfordon med bränsleceller och uppkopplade och självkörande fordon.
28. Europaparlamentet framhåller att det behövs samordnade insatser från EU:s sida för att främja nya färdigheter, liksom också för omskolning, kompetenshöjning och livslångt lärande, såsom kommissionen förespråkar i sin agenda för ny kompetens och arbetstillfällen.
29. Europaparlamentet påminner om EU-standardiseringens viktiga roll, och förespråkar en stark inriktning på att EU ska spela en ledande roll inom internationella standardiseringsorganisationer.
30. Europaparlamentet förespråkar en heltäckande industripolitik för EU, där man högprioriterar en förstärkning av EU:s värdekedjor och integreringen av alla EU-regioner i ett nätverk av en återvitaliserad EU-industri.
31. Europaparlamentet anser att det europeiska regelverket bör göra det möjligt för industrier att anpassa sig till förändringarna och vidta föregripande åtgärder för att bidra till jobbskapande, tillväxt och regional konvergens.
32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i början av 2018 tillsammans med medlemsstaterna anta en heltäckande europeisk industripolitisk strategi och en handlingsplan baserad på tjugoprocentsmålet, som bl.a. rör digitalisering, hållbarhet, energieffektivitet, tillräckliga resurser och avreglering, särskilt för SMF.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse denna strategi med exakta och mätbara industripolitiska mål, och att komplettera den med en uppsättning ytterligare indikatorer såsom nivån på industriproduktionen, sysselsättningsnivån inom industrin och genomsnittliga årliga investeringar i tillverkningsindustrin som procent av BNP.
34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i strategin ta med en bedömning av konsekvenserna av en gemensam industripolitik i EU:s strategiska initiativ, vilket kommer att underlätta en revidering av dessa initiativ i fall då de är till nackdel för EU:s industri, så att de kan uppnå bättre resultat.
35. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] EUT C 482, 23.12.2016, s. 89.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2016)0377.
- [3] Antagna texter, P8_TA(2017)0240.
- [4] Antagna texter, P8_TA(2016)0280.
- [5] EUT C 294, 12.8.2016, s. 11.
- [6] Antagna texter, P8_TA(2015)0290.
- [7] Antagna texter, P8_TA(2016)0486.