Förfarande : 2017/2732(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0445/2017

Ingivna texter :

B8-0445/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/07/2017 - 8.13
CRE 05/07/2017 - 8.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0305

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 258kWORD 49k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0440/2017
28.6.2017
PE605.564v01-00
 
B8-0445/2017

till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0319/2017

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om industristrategin (2017/2732(RSP))


Patrizia Toia för S&D-gruppen

Europaparlamentets resolution om industristrategin (2017/2732(RSP))  
B8-0445/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 9, 151, 152, 153.1, 153.2 och 173,

–  med beaktande av artiklarna 14, 27 och 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 5.3 i EU-fördraget och protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning (COM(2010)0682),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet (1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

–  med beaktande av ordförande Junckers politiska riktlinjer En ny start för Europa: Agendan för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring.

–  med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom(2),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 15 december 2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser om agendan för industriell konkurrenskraft, om den digitala omvandlingen av den europeiska industrin och om paketet om teknik inom den digitala inre marknaden och moderniseringen av offentliga tjänster,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om industripolitik för en globaliserad tid(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter(COM/2016/0180),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 29 maj 2017 om Europeiska unionens framtida industripolitiska strategi,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa (O-000047/2017 – B8-0319/2017),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den europeiska industrin är världsledande inom många industribranscher, står för över hälften av EU:s export och cirka 65 % av investeringarna i forskning och utveckling och tillhandahåller mer än 50 miljoner arbetstillfällen (både direkt och indirekt, vilket motsvarar 20 % av arbetstillfällena i EU).

B.  Tillverkningsindustrin står för 65 % av företagens FoU-utgifter, och det är därför viktigt att stärka vår industriella bas för att behålla expertis och sakkunskap i EU. Digital utveckling, som är en prioritering i Junckerplanen, behöver en stark industriell bas för att förverkligas.

C.  Kvinnliga företagare utgör endast 31 % av EU:s egenföretagare, och 30 % av de företagare som har nystartad verksamhet.

D.  Den europeiska industrin måste bevara sin konkurrenskraft och kapacitet att investera i Europa, och den står också inför sociala och miljömässiga utmaningar som måste hanteras i nära samarbete med internationella partner, samtidigt som den fortsätter att vara ledande i fråga om socialt och miljömässigt ansvar.

E.  Endast med en ambitiös innovationspolitik som gynnar produktionen av högkvalitativa, innovativa och energieffektiva produkter och främjar hållbara produktionsprocesser kommer EU att kunna stå på egna ben i en alltmer konkurrensutsatt global omgivning.

F.  Rättvis handel med industriprodukter måste respektera grundläggande rättigheter för arbetstagare och miljöbestämmelser. Investeringar i förnybar energi och energieffektivitet är en betydelsefull drivkraft för investeringar i industriprodukter som kan skapa en positiv utveckling. Innovation och investeringar i FoU, sysselsättning och kompetensutveckling är grundläggande för en hållbar tillväxt.

1.  Europaparlamentet understryker industrins grundläggande roll som drivkraft för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att förstärka och modernisera den industriella basen i Europa, samtidigt som parlamentet erinrar om EU:s mål om att 20 % av unionens BNP ska baseras på industrin senast 2020.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i början av 2018, tillsammans med medlemsstaterna, lägga fram ett lagstiftningsförslag om en unionsstrategi för en konsekvent och heltäckande industripolitik inriktad på en återindustrialisering av Europa, med en konkret handlingsplan som ska innehålla ambitiösa mål och tidsplaner för lagstiftningsinitiativ och andra åtgärder för att uppnå dessa mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att grunda denna strategi på en analys av konsekvenserna av att integrera industripolitiken i EU:s strategiska politiska initiativ och en omfattande dialog med berörda parter, bland annat arbetsmarknadens parter och den akademiska världen. Parlamentet betonar att en sådan unionsstrategi måste baseras på bland annat digitalisering (särskilt integrering av smart teknik, stordataanalyser och robotteknik i industriella värdekedjor), hållbarhet, cirkulär ekonomi, energieffektivitet och tillräckliga resurser. Parlamentet anser att EU:s regelverk bör möjliggöra för industrier att anpassa sig till förändringarna och vidta föregripande åtgärder för att bidra till skapande av kvalitetssysselsättning, tillväxt och regional konvergens.

4.  Europaparlamentet framhåller de små och medelstora företagens roll som stomme i EU:s industri, och betonar att EU måste föra en industripolitik som är förenlig med dessa företags intressen. Parlamentet understryker behovet av att stödja uppbyggnaden av en företagsvänlig miljö genom att skapa likvärdiga förutsättningar för alla små och medelstora företag och företag i den sociala ekonomin (t.ex. kooperativ) inom EU, och genom att stödja relevanta kluster, företagsnätverk och digitala innovationsnav.

5.  Europaparlamentet är övertygat om att en europeisk industri bör ses som en strategisk tillgång för EU:s konkurrenskraft och hållbarhet. Parlamentet understryker att enbart med en stark och motståndskraftig industri och en framtidsorienterad industripolitik kommer EU att kunna klara de olika utmaningar som väntar, däribland återindustrialiseringen, övergången till hållbarhet och skapandet av kvalitetssysselsättning. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna bättre måste kunna förutse dessa socioekonomiska situationer och säkerställa konkurrenskraften och hållbarheten i vårt industrinätverk.

6.  Europaparlamentet understryker att man, för att underlätta för unionens industri att klara av de utmaningar som finns i form av snabba ekonomiska och regleringsmässiga förändringar i dagens globaliserade värld, måste förbättra Europas industriella attraktionskraft för europeiska och utländska direktinvesteringar.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till industrins konkurrenskraft och hållbarhet i alla sina viktiga politiska initiativ.

8.  Europaparlamentet understryker att kvinnor, enligt tillgänglig statistik och undersökningar, är underrepresenterade på de flesta tjänster inom vetenskap, ingenjörsvetenskap och företagsledning och, överlag, på tjänster högre upp i hierarkierna. Kvinnor är starkt underrepresenterade inom utbildningsområden och karriärer som rör vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och utgör endast 24 procent av de yrkesverksamma inom vetenskap och ingenjörsvetenskap. Parlamentet framhåller att kvinnliga yrkesutövare inom tillverkningsindustrin är en tillgång för EU, och denna tillgång behöver alla resurser som står till buds för att EU helt ska kunna återhämta sig från den ekonomiska och finansiella krisen och hantera samhällsförändringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera vilka utmaningar och hinder kvinnor möter när de blir företagare, och att främja och stödja kvinnligt ledarskap, bland annat genom åtgärder för lika lön och lika möjligheter avseende tjänster och befattningar.

9.  Europaparlamentet understryker att industrins potential i fråga om miljöteknik måste utnyttjas till fullo och att man måste säkerställa att industrin ständigt utvecklar och sprider bästa tillgängliga teknik och nya innovationer, för att därigenom ge en konkurrensfördel till den europeiska industrin, som bör sträva efter att erbjuda de mest hållbara produkterna med de lägsta livscykelkostnaderna.

10.  Europaparlamentet betonar att miljöaspekter behöver integreras i andra politikområden såsom ekonomi, industri, forskning och innovation, så att man kan utveckla en enhetlig och gemensam strategi. Parlamentet anser att de åtgärder som vidtas inom unionen också bör kompletteras med internationellt förstärkta åtgärder och samarbete med tredjeländer, så att gemensamma utmaningar kan hanteras.

11.  Europaparlamentet anser att minskade administrativa bördor och kostnader för regelefterlevnad för företag samt behovet av att säkerställa höga standarder för konsument-, hälso- och miljöskydd måste vara centrala inslag i en europeisk återindustrialiseringspolitik.

12.  Europaparlamentet begär att EU:s industripolitik ska bygga på tydliga mål och indikatorer – bland annat ambitiösa energieffektivitets-, resurs- och klimatmål – och ett livscykel- och kretsloppsbaserat förfaringssätt.

13.  Europaparlamentet begär att effektiva instrument för grön finansiering och åtgärder för att bidra till en ökad öppenhet på marknaden i fråga om risken för koldioxidläckage ska ingå i EU:s industristrategi, och påpekar att industrin måste få det lättare att utvecklas i hållbar riktning med respekt för de mål som fastställts i Parisavtalet.

14.  Europaparlamentet efterfrågar större konsekvens mellan handelspolitiken och industripolitiken, så att man kan säkerställa att handelspolitiken beaktar den europeiska industrins behov och att den nya generationen handelsavtal inte leder till ytterligare utlokaliseringar och avindustrialisering i EU. Parlamentet noterar i detta sammanhang betydelsen av att fortsätta debatten om hur ömsesidigheten kan förbättras på området för offentlig upphandling och investeringar. Parlamentet välkomnar initiativet att analysera investeringar från tredjeländer i strategiska sektorer.

15.  Europaparlamentet understryker den roll som arbetsmarknadens parter spelar i utvecklingen av en enhetlig industristrategi, som måste omfatta en social dimension för att säkerställa att arbetstagarrättigheter inte undergrävs av de nuvarande strukturomvandlingarna. Parlamentet betonar att en framgångsrik arbetsplatsinnovation är beroende av arbetstagarnas deltagande och särskilt av goda relationer mellan arbetstagarna och ledningen, eftersom innovation ofta är ett resultat av att arbetstagarna kan identifiera sätt att förbättra arbetsmiljö, slutprodukter och tillverkningsmetoder.

16.  Europaparlamentet betonar att den europeiska industrin är utsatt för global konkurrens, och uppmanar därför kommissionen att omvärdera marknadsdefinitionerna och EU:s nuvarande konkurrensregler i syfte att beakta utvecklingen av de globala marknaderna och på så sätt göra det möjligt för företag att ingå strategiska partnerskap och allianser samt för nya aktörer att växa sig tillräckligt stora för att klara av den internationella konkurrensen. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se över EU:s konkurrenslagstiftning så att den bättre beaktar framväxten av viktiga nationella aktörer i tredjeländer, och att beakta sociala, skattemässiga och miljömässiga standarder så att nya former av dumpning kan undvikas.

17.  Europaparlamentet understryker behovet av en konsekvent och effektiv WTO-förenlig antidumpnings- och antisubventionsstrategi för EU som beaktar alla typer av dumpning, däribland bristande efterlevnad av internationella sociala, miljörelaterade och skattemässiga standarder.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna större uppmärksamhet åt utlandsbaserade statsägda företag som stöds och subventioneras av sina regeringar på ett sätt som enligt EU:s inremarknadslagstiftning är förbjudet för enheter inom EU.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska tredjeländers direktinvesteringar i EU, för att säkra och skydda tillgången till viktig framtida teknik, och att samtidigt beakta att Europa i stor utsträckning är beroende av utländska direktinvesteringar och i allmänhet bör fortsätta att välkomna utländska investeringar.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett regelverk för plattformar för att säkerställa enhetliga bestämmelser inom EU, som även lägger fokus på behovet av rättslig säkerhet, lämpliga och tydliga regler och lika villkor för alla.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag om fritt dataflöde, it-säkerhet och äganderätt till uppgifter som kan stödja den europeiska industrins konkurrenskraft och dess digitala omvandling, och samtidigt säkerställa högsta möjliga skydd av personuppgifter.

22.  Europaparlamentet framhåller att det behövs samordnade insatser från EU:s sida för att främja nya färdigheter, liksom för omskolning, kompetenshöjning och livslångt lärande, såsom kommissionen förespråkar i sin agenda för ny kompetens och arbetstillfällen. Parlamentet begär ett lämpligt samråd med arbetsmarknadens parter om insatsernas utformning.

23.  Europaparlamentet begär att sektorsövergripande innovationsallianser ska främjas för att motarbeta industripolitiska strategier som inte uppmuntrar till utbyte av information, vilket kväver innovationspotentialen. Parlamentet anser att offentliga investeringar spelar en strategisk roll i utvecklingen av detta mål, och uppmanar EU att stödja offentliga investeringar i innovation.

24.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som EU:s standardisering spelar och förespråkar ett starkt fokus på EU:s ledande roll inom internationella standardiseringsorganisationer.

25.  Europaparlamentet konstaterar att EU behöver samordna sina insatser för att minska resursberoendet av tredjeländer genom att kombinera följande fyra insatser:

a.  rättvis tillgång till resurser på den internationella marknaden,

b.  hållbar inhemsk gruvdrift,

c.  innovationer på området för teknisk effektivitet,

d.  kretsloppssamhället

med bidrag från EU till en multilateral global styrning av resurspolitik.

26.  Europaparlamentet anser att globaliserings- och digitaliseringsmegatrenderna utgör de största utmaningarna för europeiska företag och deras anställda, och att de samtidigt försvårar för beslutsfattarna till följd av sin mycket dynamiska utveckling och övergripande karaktär. Parlamentet är därför övertygat om att den europeiska politiken måste anpassas för att kunna stödja den europeiska industriella tillväxten och säkra högkvalitativa arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin i detta snabbföränderliga sammanhang. Parlamentet understryker att en ny industripolitisk strategi måste anpassa olika politikområden till industripolitiken – främst handel, miljö, forskning, investeringar, konkurrens, energi och klimat – för att få till stånd ett konsekvent förfaringssätt. Parlamentet är övertygat om att en industripolitisk strategi måste kombinera horisontella inslag med särskilda ansatser för viktiga strategiska sektorer på ett smart sätt.

27.  Europaparlamentet förespråkar en heltäckande industripolitisk strategi för EU, där man högprioriterar stärkande av EU:s värdekedjor och integrering av alla EU-regioner i ett nätverk av en vitaliserad EU-industri, och samtidigt säkerställer övergripande territoriell sammanhållning.

28.  Europaparlamentet efterlyser en regionalt balanserad industristrategi som kan överbrygga klyftan mellan EU:s mest och minst industrialiserade regioner, för att bidra till uppnåendet av EU:s mål om regional konvergens.

29.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att en EU-strategi antas i rätt tid, eftersom den också kan påverka diskussionerna om fokusområdena i den nya fleråriga budgetramen och särskilt instrumenten FSE, det nionde ramprogrammet och ESI‑fonderna.

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT C 482, 23.12.2016, s. 89.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0377.

(3)

EUT C 199E, 7.7.2012, s. 131.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0240.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy