Förfarande : 2017/2732(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0446/2017

Ingivna texter :

B8-0446/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/07/2017 - 8.13
CRE 05/07/2017 - 8.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0305

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 265kWORD 53k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0440/2017
28.6.2017
PE605.565v01-00
 
B8-0446/2017

till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0319/2017

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa (2017/2732(RSP))


Reinhard Bütikofer för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa (2017/2732(RSP))  
B8-0446/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 9, 151, 152, 153.1, 153.2, 191, 192, 193 och 173,

–  med beaktande av artiklarna 14, 27 och 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen – EU:s bidrag till full sysselsättning (COM(2010)0682),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om industripolitik för en globaliserad tid(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom(3),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 15 december 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 29 maj 2017 om Europeiska unionens framtida industripolitiska strategi,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa (O-000047/2017 – B8-0319/2017),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den europeiska industrin är världsledande inom många industribranscher, står för över hälften av EU:s export och cirka 65 % av investeringarna i forskning och utveckling och skapar mer än 50 miljoner arbetstillfällen (direkta och indirekta arbetstillfällen, vilket motsvarar 20 % av sysselsättningen i EU).

B.  Den europeiska industrin måste få ha kvar sin kapacitet att investera i Europa och ta sig an utmaningar i socialt hänseende och för miljön, samt kvarstå som en ledare i fråga om socialt ansvar och miljöansvar.

C.  Tillverkningsindustrin står för 65 % av företagens FoU-utgifter, och därför är det viktigt att stärka EU:s industribas för att behålla expertis och sakkunskap i EU.

D.  Inför de globala utmaningarna såsom klimatförändringarna, är det av största vikt att energi- och resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi ställs i centrum för förnyelsen av Europas industri, om den tänker kvarstå som konkurrenskraftig också i framtiden.

E.  En ambitiös innovationspolitik som gynnar produktionen av högkvalitativa, innovativa och energieffektiva produkter och främjar hållbara processer kommer att låta EU ha framgång i en alltmer konkurrensutsatt global omgivning.

F.  Rättvis handel med industrivaror måste innebära respekt för högt ställda normer för arbetstagares rättigheter och för miljölagstiftningen, både i EU och i tredjeländer.

G.  Investeringar i förnybar energi, energi- och resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin är en viktig drivkraft för investeringar i industrivaror som kan skapa en positiv utveckling.

H.  Arbetsproduktiviteten har utvecklats mycket snabbare än resursproduktiviteten under de senaste årtiondena. Arbetskostnaden uppskattas stå för mindre än 20 % av produktionskostnaderna, medan resurskostnaderna utgör 40 %.

I.  Enbart sektorerna för energieffektivitet och förnybar energi skulle kunna skapa fem miljoner direkta arbetstillfällen och många fler indirekta fram till 2020.

J.  Innovation och investeringar i FoU, sysselsättning och kompetensförnyelse är väsentliga för konkurrenskraft och hållbarhet.

K.  De länder som har högst innovationsnivå är också de länder som har en tydlig industristrategi. De länder och sektorer som är mest resurseffektiva är de mest konkurrenskraftiga.

L.  Både inom den industriella tillverkningen och ur synvinkel av det allmänna bästa har en ensidig inriktning på kortsiktiga ekonomiska vinster och kortsiktig lönsamhet för kapitalet blivit till skada för innovation, investeringar i FoU, löner och kompetensförnyelse.

M.  Den gröna sektorn var en av de främsta nettoskaparna av arbetstillfällen i Europa under lågkonjunkturen, och små och medelstora företag med en långsiktig plan för att verka i den gröna ekonomin skapar arbetstillfällen som är mer motståndskraftiga mot de nuvarande yttre faktorerna i den globaliserade ekonomin.

N.  Expansionsmöjligheterna för ”gröna” arbetstillfällen inskränks av brist på kunnande och kompetensglapp, som i sin tur orsakas av flera olika faktorer, bland annat olikhet i hållbarhetskursplanerna, identifierade brister i bestämda sektorer och brist på studenter med nödvändig kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och informationsteknik.

O.  Arbetstagarna måste få hinna förbereda sig inför en övergång till en resurseffektiv och klimatvänlig ekonomi med enorm sysselsättningspotential.

P.  Kvinnliga företagare utgör endast 31 % av EU:s egenföretagare, och 30 % av uppstartsföretagarna. Kvinnor är underrepresenterade på de flesta poster inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och teknik, liksom också högre upp i hierarkierna.

Främja den reala ekonomin genom en hållbar återindustrialiseringspolitik

1.  Europaparlamentet understryker industrins väsentliga roll som drivkraft för innovation, hållbarhet och skapande av arbetstillfällen med hög kvalitet i Europa. Parlamentet framhåller att det är viktigt med en modernisering av EU:s industribas och erinrar sig EU:s strävan om att 20 % av unionens BNP bör vara industribaserad senast 2020.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att en europeisk industri bör ses som en strategisk tillgång för EU:s konkurrenskraft och hållbarhet. Parlamentet understryker att EU endast med hjälp av en motståndskraftig industri och en framtidsinriktad industripolitik kan anta de utmaningar som framtiden innebär, såsom det allt hårdare tryck som globaliseringen utsätter flera europeiska industrisektorer för, liksom också kampen mot klimatförändringarna, resursutarmningen samt behovet av en övergång till hållbarhet.

3.  Europaparlamentet uppmanar än en gång kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU senast i mitten av 2018 får en gemensam och heltäckande industripolitik som ska bygga bland annat på digitalisering, övergång till hållbarhet och på en energi- och resurseffektiv ekonomi baserad på förnybara insatsvaror.

4.  Europaparlamentet kräver att denna politik ska bygga på tydliga mål och indikatorer – bland annat ambitiösa energieffektivitets-, resurs- och klimatmål – och en livscykel- och kretsloppsbaserad ekonomisk strategi. Parlamentet betonar att den bör inbegripa en smart kombination av åtgärder på tillgångs- och efterfrågesidan, i syfte att omlokalisera ekonomin i EU och göra industrin mer motståndskraftig och mindre resursberoende.

5.  Europaparlamentet framhåller de små och medelstora företagens roll som ryggraden i EU:s industri, och betonar att EU måste föra en industripolitik som är förenlig med dessa företags intressen. Parlamentet framhåller också att administrationen måste bli mindre betungande, framför allt för de små och medelstora företagen, dock utan att detta blir till förfång för arbetet med att ställa upp de striktaste normer för konsumenter, arbetstagare, hälsa och miljöskydd och att se till att dessa normer också följs.

6.  Europaparlamentet förespråkar en heltäckande industripolitik för EU, där man högprioriterar stärkandet av EU:s värdekedjor och integreringen av alla EU-regioner i ett nätverk av en återupplivad EU-industri.

7.  Europaparlamentet vill att EU:s industripolitik ska inrikta investeringar på kreativitet, färdigheter, innovation, hållbar teknik och hållbara lösningar, och anser att EU:s industripolitik bör stödjas genom investeringar i lösningar för hållbar energi, infrastruktur för kollektivtrafiken och smart ibruktagande av informations- och kommunikationsteknik (IKT).

8.  Europaparlamentet uppmanar till främjande av övergripande allianser för innovation så att man kommer bort från ensidiga industripolitiska tillvägagångssätt som kan förkväva potentialen för innovationer.

Högt ställda normer såsom drivkraft för innovation och konkurrenskraft

9.  Europaparlamentet framhåller att man helt och hållet måste ta till vara industrins miljötekniska potential, och se till att industrin hela tiden utvecklar och sprider bästa tillgängliga teknik och framväxande innovationer.

10.  Europaparlamentet poängterar att miljöfrågor måste integreras i annan politik, såsom den ekonomiska politiken, investeringspolitiken och politiken för industrinormer, forskning och innovation, för att vi ska få ett konsekvent och gemensamt grepp på politiken. Parlamentet anser att de åtgärder som vidtas inom unionen också bör kompletteras av förstärkta åtgärder på det internationella planet och samarbete med tredjeländer, så att gemensamma utmaningar kan bemötas.

11.  Europaparlamentet anser att lagstiftning kan vara innovationsdrivande och att strikta normer i EU stimulerar till nödvändiga privata FoU-investeringar som gör det möjligt för europeiska företag att leverera produkter och tjänster av hög kvalitet på EU:s marknad och möta konkurrensen på internationella marknader.

12.  Europaparlamentet påminner om att EU spelar en viktig roll inom standardiseringen och förespråkar en stark inriktning på att EU ska spela en ledande roll inom internationella standardiseringsorganisationer. Parlamentet uppmanar EU att återta sin ledande roll med att ställa upp och förverkliga strikta miljönormer och se till att de efterlevs och varnar för att det skulle få konsekvenser, inte bara för hållbarheten i EU:s industri, utan även för dess konkurrenskraft, om EU skulle komma på efterkälken jämfört med tredjeländer (till exempel med att ställa upp utsläppsnormer för fordon).

13.  Europaparlamentet anser att offentlig upphandling och miljömärkning bör spela en väsentlig roll i utnyttjandet av hållbara produkter, tjänster och innovationer och i omlokaliseringen av ekonomin. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av EU:s upphandlingsdirektiv och samordnade insatser från medlemsstaternas och kommissionens sida för att säkerställa att upphandlande myndigheter baserar sina upphandlingsbeslut på principen om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, samtidigt som man fokuserar på livscykelkostnader samt miljömässigt och socialt hållbara produkter och därmed förhindrar lönedumpning och illojal konkurrens, och bidrar till att stärka den regionala ekonomiska strukturen.

En reviderad konkurrenspolitik som gör det möjligt för EU:s industri att konkurrera i global skala

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över EU:s konkurrensregler så att de bättre beaktar framväxten av viktiga nationella aktörer bland tredjeländer.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska tredjeländers utländska direktinvesteringar i EU ur synvinkel av säkerheten och skyddet av åtkomsten till framtida teknik av central betydelse.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre övervaka icke-europeiska investeringar i EU:s medlemsstater och se till att de europeiska reglerna om offentlig upphandling, t.ex. lagstiftningen om ovanligt låga anbud och illojal konkurrens, efterlevs.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna större uppmärksamhet åt utlandsbaserade statsägda företag som får sådant stöd och sådana subventioner av sina regeringar som enligt EU:s inremarknadslagstiftning är förbjudna för enheter inom EU.

Anpassning av handelspolitiken till målen för återindustrialisering och övergång

18.  Europaparlamentet efterlyser bättre konsekvens mellan handelspolitiken och industripolitiken, så att den nya generationens handelsavtal inte leder till nya utlokaliseringar och ytterligare avindustrialisering i EU.

19.  Europaparlamentet betonar att handels- och investeringspolitiken bör syfta till att bidra till hållbar utveckling, skapandet av högkvalitativ sysselsättning och främjandet av strikta sociala normer och miljönormer inom industrin och tillverkningssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att handelsavtalen befäster dessa normer.

20.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att förhindra att EU:s handelspolitik främjar konkurrensbegränsande metoder, inbegripet social och miljömässig dumpning i synnerhet dumpning av billiga produkter som äventyrar den europeiska standarderna och påverkar den europeiska industrin. Parlamentet kräver att EU omedelbart vidtar nödvändiga åtgärder för att försvara sig mot illojala handelsmetoder, och avsevärt stärker sina handelspolitiska skyddsåtgärder genom att se till att de kan sättas in snabbare och att de blir effektivare.

21.  Europaparlamentet framhåller att EU behöver en strategi mot dumpning och subventioner som är konsekvent, förenlig med WTO:s regler och verkningsfull.

22.  Europaparlamentet konstaterar att EU måste samordna sina insatser för att minska sitt beroende av resurser från tredjeländer, genom att kombinera tre olika insatser, nämligen insatser för rättvis tillgång till resurser på den internationella marknaden, för hållbar inhemsk gruvdrift, inklusive utvinning av råvaror ur kommunalt avfall och för innovationer i effektivitetsteknik, med EU:s bidrag till styrningen av den multilaterala globala resurspolitiken.

23.  Europaparlamentet understryker att EU i stor utsträckning är öppet för konkurrens från tredjeländer i flera ekonomiska sektorer, samtidigt som tredjeländer har ställt upp flera hinder som diskriminerar de europeiska företagen. Därför poängterar parlamentet vikten av rättvisa och jämlika villkor inom den internationella konkurrensen samt ömsesidigt marknadstillträde i syfte att skydda arbetstillfällena och EU:s industriella know-how.

Att finansiera energiomställningen och övergången till hållbarhet såsom industripolitiska drivkrafter

24.  Europaparlamentet vill att effektiva instrument för grön finansiering ska integreras i EU:s industristrategi, tillsammans med åtgärder som skapar insyn i marknaden när det gäller koldioxidrisk. Parlamentet påpekar att industrin måste få det lättare att utvecklas i hållbar riktning med respekt för de mål som fastställts i Parisavtalet.

25.  Europaparlamentet vill att offentliga och privata medel från EU och medlemsstaterna ska anslås till en brett upplagd plan för gröna investeringar med inriktning på energiomställningen, hållbar rörlighet och den cirkulära ekonomin. Parlamentet anser att EU-medel, även från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Fonden för ett sammanlänkat Europa och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), erbjuder stora möjligheter att finansiera sådana investeringar. Parlamentet menar att riktlinjerna för statligt stöd i högre grad bör skräddarsys och användas till åtgärder som främjar innovation och hållbarhet.

26.  Europaparlamentet anser att strukturella förändringar av nationella och internationella finans- och skattesystem, däribland skatteväxling från arbete till förbrukning av resurser, internalisering av externa kostnader, utfasning av fossila bränslen och ett fungerande utsläppshandelssystem, är nödvändiga för att skapa ekonomiska ramar inom vilka privata och offentliga investeringar kan stimuleras och målen i en hållbar industripolitik kan uppnås.

27.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen under 2018 ska lägga fram en koldioxidbudget som står i konsekvens med åtagandena enligt Parisavtalet, och att där också ska ingå, som en del av energiunionen, att det pekas ut projekt för förnybar energi som är av intresse för energiunionen och att dessa projekt får stöd.

28.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av järnvägsindustrin, liksom också dess särskilda egenskaper, präglad som den är av att vara mycket kapitalintensiv, starkt beroende av offentlig upphandling och ålagd att rätta sig efter mycket stränga säkerhetsnormer. Parlamentet erinrar om järnvägstrafikens väsentliga bidrag till uppnåendet av klimatförändringsmålen och behovet av att säkerställa att Europa bevarar en teknisk och innovationsmässig fördel inom denna sektor. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med sektorn för att säkerställa optimalt utnyttjande av ESI-fonderna, särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), för att stödja investeringar i järnvägsprojekt på det regionala och lokala planet.

29.  Europaparlamentet erinrar om den enorma sysselsättningspotential och de kostnadsminskningar som en förbättrad energieffektivitet förväntas medföra. Parlamentet betonar att åtgärder, inklusive mål, standarder och riktmärkningsmekanismer som förbättrar energieffektiviteten, därför måste ligga till grund för initiativ i alla industrisektorer. Parlamentet understryker att framför allt transportindustrin och byggindustrin måste driva en aktiv energisparpolitik och bredda sig i riktning mot hållbara, icke-förorenande och säkra energikällor.

30.  Europaparlamentet efterlyser avsevärda förbättringar av genomförandet av hållbarhetskriterier liksom sociala och sysselsättningsmässiga kriterier i samband med utnyttjandet av EU-medel, i synnerhet Efsi och alla finansiella instrument som förvaltas via Europeiska investeringsbanken (EIB).

31.  Europaparlamentet efterlyser stöd till investeringar i industriinriktad forskning och utveckling som tar sikte på resurs- och energieffektivitet, ibruktagande av källor till förnybar energi, stöd till den cirkulära ekonomin och hållbarhet. Parlamentet efterlyser konkreta instrument så att EU och medlemsstaterna kan kanalisera FoU-insatserna inom dessa prioriterade områden och göra det möjligt att utnyttja resultaten i den lokala ekonomin.

Kompetenshöjning för framtidsinriktad sysselsättning inom industrisektorn

32.  Europaparlamentet framhåller att det behövs samordnade insatser från EU:s sida för att främja nya färdigheter, liksom också för omskolning, kompetenshöjning och livslångt lärande, såsom kommissionen förespråkar i sin agenda för ny kompetens och arbetstillfällen.

33.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla ökad och bättre tillgång till utbildning, livslångt lärande, yrkesutbildning och universitetsutbildningar som är anpassade till framtida behov, med kraftig tonvikt på områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, stöd till entreprenörer och ett adekvat socialt skyddsnät parallellt med en policy för att erbjuda en andra chans. Parlamentet understryker att demokratiseringen av arbetsplatsen måste utvidgas och att de anställda ska ha individuell rätt till utbildning.

34.  Europaparlamentet anser att det för att maximera den gröna ekonomins sysselsättningsskapande nettopotential är avgörande att vi ger den befintliga arbetskraften rätt möjligheter att skaffa sig den nya kompetens som krävs för den cirkulära ekonomin och för att klara övergången till mer hållbara produktionsprocesser och produkter. Parlamentet efterlyser en europeisk utbildningsstrategi som stöder företag, forskningsinstitut och arbetsmarknadsparterna så att de tillsammans kan undersöka vilken kompetens som krävs för miljömässig hållbarhet.

35.  Europaparlamentet understryker att kvinnor, enligt tillgänglig statistik och undersökningar, är underrepresenterade på de flesta tjänster inom vetenskap, ingenjörsvetenskap och företagsledning och, överlag, på tjänster högre upp i hierarkierna. Parlamentet framhåller att kvinnliga yrkespersoner inom tillverkningsindustrin är en tillgång för EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att se efter vilka utmaningar och hinder som kvinnor ställs inför när de vill bli företagare, och att främja och stödja kvinnligt ledarskap.

Rättvisare beskattning och investeringar i realekonomin

36.  Europaparlamentet beklagar djupt den finansialisering av realekonomin som drivs på av en företagskultur fokuserad på kortsiktiga finansiella framtidsutsikter – dvs. värdeskapande för aktieinnehavarna – i stället för att upprätthålla ett innovativt industriverktyg som kan skapa hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen och långsiktiga fördelar för samhället. Parlamentet beklagar vidare att denna strategi har lett till stora förluster av arbetstillfällen inom tillverkningssektorn.

37.  Europaparlamentet beklagar bristen på rättvis beskattning på EU-nivå av stora bolag som bedriver verksamhet i hela EU och globalt. Parlamentet anser att bekämpning av skattebedrägerier och skatteflykt skulle göra det möjligt att sänka skatterna för små och medelstora företag och fylla på de lokala offentliga budgetarna så att investeringar kan göras i framtiden. Parlamentet kräver att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inrättas, som en källa till egna medel för EU:s budget.

38.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 

 

(1)

EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 131.

(2)

EUT C 482, 23.12.2016, s. 89.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0377.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0240.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy