Förfarande : 2017/2732(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0448/2017

Ingivna texter :

B8-0448/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/07/2017 - 8.13
CRE 05/07/2017 - 8.13
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 356kWORD 52k
28.6.2017
PE605.571v01-00
 
B8-0448/2017

till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0319/2017

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa (2017/2732(RSP))


Paloma López Bermejo, Ángela Vallina, Merja Kyllönen, Jiří Maštálka, Kateřina Konečná, Neoklis Sylikiotis, Marie-Christine Vergiat, Eleonora Forenza, Martina Anderson, Marisa Matias, Dimitrios Papadimoulis, Stelios Kouloglou, Takis Hadjigeorgiou för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa (2017/2732(RSP))  
B8-0448/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 9, 151, 152, 153.1 och 153.2 samt 173,

–  med beaktande av artikel 174 i EUF-fördraget om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, särskilt i områden som påverkas av strukturomvandlingar,

–  med beaktande av artiklarna 14, 27 och 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om en industripolitik för en globaliserad tid(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2016 om social dumpning i Europeiska unionen(3),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artiklarna 22 och 23 om ekonomiska och sociala rättigheter samt rätten till arbete,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 29 maj 2017 om Europeiska unionens framtida industripolitiska strategi,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa (O-000047/2017 – B8-0319/2017),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den europeiska industrin står för över hälften av EU:s export och cirka 65 procent av investeringarna i forskning och utveckling, och skapar mer än 50 miljoner arbetstillfällen (direkta och indirekta arbetstillfällen, vilket motsvarar 20 procent av sysselsättningen i EU).

B.  Tillverkningsindustrin står för 65 procent av de privata investeringarna i FoU, och därför är det mycket viktigt att stärka vår industriella bas för att utveckla expertis och know-how i EU.

C.  Tillverkningsindustrin minskade med 7 procent från 2008 till 2013 inom Europeiska unionen.

D.  Ekonomierna i länderna i den södra delen av EU drabbades särskilt hårt av den sjunkande produktionen inom tillverkningssektorn mellan från 2007 till 2016.

E.  Återindustrialiseringen av EU:s perifera ekonomier är avgörande för att undvika att ekonomiska obalanser uppstår i EU. Utvecklingen av industrin måste fortsätta med målet att kombinera tillväxt och skapande av kvalitetssysselsättning med social och miljömässig hållbarhet.

F.  Den europeiska industrin brottas i dagsläget med en kraftigt minskad intern efterfrågan till följd av effekterna av åtstramningsåtgärderna på löner, offentliga utgifter och skattesänkningar, vilket leder till förlorade arbetstillfällen och minskade industriinvesteringar. Detta bådar inte gott för den nödvändiga återhämtningen av den europeiska ekonomin.

G.  För att säkerställa sammanhållningen inom den europeiska ekonomin är det viktigt att främja en diversifierad industriell bas i alla medlemsstater, och på så vis undvika en alltför stor koncentration av produktion med högt mervärde i ett fåtal medlemsstater.

H.  Forskning, utveckling och innovation inom denna sektor är av avgörande betydelse för den europeiska industrin. Fabriksnedläggningar leder ofta till en oåterkallelig förlust av teknik och know-how och till kompetensförluster hos den industriella arbetskraften.

I.  I ljuset av de globala utmaningarna såsom klimatförändringarna, är det av största vikt att energi- och resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi ställs i centrum för förnyelsen av Europas industri.

J.  En effektiv och sammanhängande industripolitik som kan stärka produktionsbasen i alla medlemsstater är det enda sättet att undvika en industripolitik, sammanhållning och utveckling som präglas av social nedgång.

K.  Stora multinationella företag använder sig ofta av taktiska omlokaliseringar av produktionen och utnyttjar befintliga kryphål i fråga om skatt och insolvens för att maximera sina vinster genom att överföra tillgångar från ett land till ett annat, vilket äventyrar den industriella strukturen i medlemsstaterna.

L.  Offentliga investeringar och en ambitiös offentlig innovationspolitik som gynnar produktion av högkvalitativa, innovativa, energieffektiva produkter och främjar hållbara processer är nödvändiga för att den europeiska industrin ska kunna bli framgångsrik.

M.  Det är ytterst viktigt för den europeiska industristrategin att digitaliseringen utformas på ett socialt rättvist sätt, eftersom den nuvarande digitaliseringen av industrin förvärrar redan befintliga tendenser mot otryggare arbetsvillkor inom tillverkningsindustrin genom förlust av färdigheter, externalisering och utkontraktering av produktionen. Digitaliseringen medför även en möjlighet att öka motståndskraften och hållbarheten i ekonomin, inom ramen för den cirkulära ekonomin. Det är av största vikt att föregripa de nya färdigheter som behövs i den föränderliga digitala miljön genom att involvera arbetsmarknadens parter och se till att arbetstagarna får lämplig utbildning genom arbetsgivarnas och medlemsstaternas medverkan. Robotisering och digitalisering innebär särskilda utmaningar i fråga om växelspelet mellan robotar och människor och skyddet av personuppgifter, som måste åtgärdas genom lämplig lagstiftning.

N.  En rättvis internationell handel med industriprodukter måste respektera arbetstagarnas rättigheter, miljöregler och andra sociala och skattemässiga normer.

O.  Kvinnor är för närvarande underrepresenterade inom industrin och saknas på de flesta tjänster inom naturvetenskap och teknik och på ledande befattningar på högre nivåer.

Främja den reala ekonomin genom en hållbar återindustrialiseringspolitik

1.  Europaparlamentet understryker industrins viktiga roll som drivkraft för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka och modernisera den industriella basen i Europa och att stärka den europeiska sammanhållningen genom offentliga investeringar och en samordnad europeisk industripolitik som bidrar till hållbar modernisering och regional sammanhållning via en territoriell strategi.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i början av 2018, tillsammans med medlemsstaterna, lägga fram ett lagstiftningsförslag om en unionsstrategi för en konsekvent och heltäckande industripolitik inriktad på en återindustrialisering av Europa, med en konkret handlingsplan och ambitiösa mål och tidsplaner för lagstiftningsinitiativ och andra åtgärder för att uppnå dessa mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att grunda denna strategi på en analys av konsekvenserna av att integrera industripolitiken i de strategiska EU-initiativen och en omfattande dialog med berörda parter, bland annat arbetsmarknadens parter och den akademiska världen. Parlamentet betonar att en sådan unionsstrategi måste baseras på bland annat digitalisering (särskilt integreringen av smart teknik, stordataanalyser och robotteknik i industriella värdekedjor), hållbarhet, cirkulär ekonomi, energieffektivitet och tillräckliga resurser. Parlamentet anser att det europeiska regelverket bör möjliggöra för industrier att anpassa sig till förändringarna och vidta föregripande åtgärder för att bidra till skapandet av kvalitetssysselsättning, tillväxt och regional konvergens.

4.  Europaparlamentet efterlyser en regionalt balanserad industristrategi som kan överbrygga klyftan mellan de mest och de mindre industrialiserade regionerna i EU:s medlemsstater och bidra till att uppnå målen om regional konvergens.

5.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av konkurrenspolitiken och reglerna för statligt stöd för att underlätta offentliga investeringar som syftar till att bevara den sociala och regionala sammanhållningen, främja en ekologisk övergång, förbättra arbetsnormer och miljöstandarder och ta itu med hot mot folkhälsan.

6.  Europaparlamentet fördömer den åtstramningspolitik som förs i Europa och som minskar efterfrågan för privata och offentliga aktörer.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att återkräva alla medel som har använts för att stödja företag i form av bidrag, skattelättnader, rabatterade markpriser osv. när ett företag beslutar att utlokalisera eller stänga sina produktionsanläggningar.

8.  Europaparlamentet understryker vad som framgår av tillgänglig statistik och undersökningar, nämligen att kvinnor är underrepresenterade på de flesta tjänster inom vetenskap, ingenjörsvetenskap och företagsledning och, överlag, högre upp i hierarkierna. Kvinnor är starkt underrepresenterade inom utbildningsområden och karriärer som rör vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och utgör endast 24 procent av de yrkesverksamma inom vetenskap och ingenjörsvetenskap. Parlamentet framhåller att kvinnliga yrkesutövare inom tillverkningsindustrin är en tillgång för EU, som behöver alla tillgängliga resurser för att slutgiltigt återhämta sig från den ekonomiska och finansiella krisen och kunna hantera samhällsförändringar i stort. Parlamentet uppmanar kommissionen att ringa in de utmaningar och hinder som kvinnor möter och att främja och stödja jämlikhet i fråga om löner och tillgång till alla befattningar.

9.  Europaparlamentet framhåller de små och medelstora företagens roll som ryggraden i EU:s industri och påminner om behovet av att föra en industripolitik i EU som tar hänsyn till de små och medelstora företagens särdrag. Parlamentet fäster särskilt uppmärksamheten vid betydelsen av offentliga och regionala banker för den industriella utvecklingen och tillgången till finansiering för små och medelstora företag. Parlamentet understryker vikten av arbetstagarkooperativ och andra aktörer inom den sociala ekonomin i utvecklingen av industrin, framför allt på regional nivå, och uppmanar EU att utveckla en industripolitik som anpassas till deras behov.

10.  Europaparlamentet är övertygat om att den europeiska industrin bör betraktas som en strategisk tillgång. Parlamentet understryker att endast en stark och motståndskraftig industri kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att möta de olika utmaningar som väntar, inbegripet återindustrialiseringen, övergången till hållbarhet och skapandet av sysselsättning av hög kvalitet. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna bättre måste kunna förutse dessa socioekonomiska situationer och säkerställa hållbarheten i vårt industrinätverk.

Skydd av arbetstagares rättigheter och sociala rättigheter

11.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera tillräcklig social trygghet, adekvata arbetsvillkor och skäliga löner, genom lagstiftning eller kollektivavtal, samt ett effektivt skydd mot oskäliga uppsägningar.

12.  Europaparlamentet fördömer avsaknaden av en långsiktig industripolitik för EU. Parlamentet efterlyser en industripolitik som medger statligt deltagande i strategiska industrier, inbegripet nationalisering, i syfte att bevara och utveckla de viktigaste produktionssektorerna och skydda jobben.

13.  Europaparlamentet betonar vikten av arbetstagarnas färdigheter och kvalifikationer och av att utforma, i samarbete med arbetsmarknadens parter, en aktiv strategi för att förbättra dem. Parlamentet efterlyser en industripolitik som säkerställer att denna kunskap utvecklas och erkänns som en viktig tillgång för den europeiska industrin. Parlamentet vill att upprätthållandet av industriell know-how och kvalificerad arbetskraft beaktas vid bedömningen av produktionens lönsamhet vid en viss anläggning.

14.  Europaparlamentet uppmanar både EU och dess medlemsstater att se till att det finns tillräcklig finansiering för utbildnings- och återhämtningsåtgärder som stöd vid kritiska övergångsperioder inom den europeiska industrin. Parlamentet insisterar på att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör användas för att hjälpa arbetstagare att ta över sina fabriker i syfte att bibehålla arbetstillfällen i stället för att underlätta nedläggningen av produktionsanläggningar.

15.  Europaparlamentet understryker den roll som arbetsmarknadens parter spelar i utvecklingen av en enhetlig industristrategi, som måste omfatta en social dimension för att säkerställa att arbetsrelaterade rättigheter inte undergrävs av de nuvarande strukturomvandlingarna.

Handelspolitikens anpassning till industripolitiken

16.  Europaparlamentet betonar de negativa konsekvenser som handelsavtal såsom Ceta och TTIP får för den europeiska industrin.

17.  Europaparlamentet betonar att handels- och investeringspolitiken bör ha som mål att bidra till hållbar utveckling, skapandet av högkvalitativ sysselsättning och främjandet av höga sociala och miljömässiga standarder.

18.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att förhindra att EU:s handelspolitik främjar konkurrensbegränsande metoder, inbegripet social och miljömässig dumpning.

19.  Europaparlamentet betonar att den europeiska industrin möter global konkurrens, och uppmanar därför kommissionen att omvärdera marknadsdefinitionerna och EU:s nuvarande konkurrensregler i syfte att beakta utvecklingen av de globala marknaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att även se över EU:s konkurrenslagstiftning i syfte att säkra att sociala, skattemässiga och miljömässiga standarder hävdas gentemot globala konkurrenter för att undvika dessa nya former av dumpning.

20.  Europaparlamentet understryker behovet av en konsekvent och effektiv WTO-förenlig antidumpnings- och antisubventionsstrategi för EU som beaktar alla typer av dumpning, däribland bristande efterlevnad av internationella sociala, miljörelaterade och skattemässiga standarder.

Digitalisering av industrin

21.  Europaparlamentet anser att megatrenderna när det gäller globalisering och digitalisering utgör de största utmaningarna för europeiska företag och deras anställda och samtidigt för beslutsfattarna på grund av deras mycket dynamiska utveckling och övergripande karaktär. Parlamentet är därför övertygat om att den europeiska politiken måste anpassas för att kunna stödja den europeiska industriella tillväxten och säkra högkvalitativa arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin i ett snabbföränderligt sammanhang. Parlamentet understryker att en ny industripolitisk strategi måste anpassas till olika industripolitiska områden – främst handel, miljö, forskning, investeringar, konkurrens, energi och klimat – för att bilda en konsekvent ansats. Parlamentet är övertygat om att en industripolitisk strategi måste kombinera horisontella inslag med särskilda ansatser för viktiga strategiska sektorer på ett smart sätt.

22.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att främja offentliga investeringar i konnektivitet genom 5G och fiberoptik som ett instrument för konvergens och av att garantera ett stabilt digitalt infrastrukturbasnät för Europas industri. Parlamentet framhåller betydelsen av en offentlig kontroll och reglering av denna sektor, i syfte att bättre tillgodose behoven i en föränderlig ekonomi och undvika att det skapas en digital klyfta. Parlamentet pekar på vikten av att välja rätt tidpunkt för övergången så att tillräckligt med spektrum förblir tillgängligt för nuvarande användare, såsom radio- och tv-programföretag, även med hänsyn till deras betydelse för de europeiska kreativa och kulturella näringarna.

23.  Europaparlamentet anser att kluster av och synergier mellan små och medelstora företag, industriaktörer, sektorn för kvalificerat hantverk och andra intressenter kan fungera som framgångsrika förebilder för främjandet av digital tillverkning och innovation. Parlamentet betonar den viktiga roll som den offentliga sektorn spelar i skapandet av ny digital kunskap och innovation. Parlamentet noterar digitaliseringens betydelse för att förändra affärsmodellerna, och uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att arbetslagstiftningen anpassas till de nya förhållandena, i syfte att bevara arbetstagarnas rättigheter och stärka kollektivförhandlingarna.

24.  Europaparlamentet vill att man främjar sektorsövergripande innovationsallianser för att motarbeta ensidiga industripolitiska strategier som kväver innovationspotentialen. Parlamentet anser att offentliga investeringar i utvecklingen av detta mål spelar en strategisk roll, och uppmanar EU att stödja offentliga investeringar i innovation.

25.  Europaparlamentet påminner om standardiseringens viktiga roll, bland annat utvecklingen av öppna standarder, och förespråkar stark fokus på att spela en positiv ledande roll i internationella standardiseringsorganisationer.

26.  Europaparlamentet framhåller den roll som offentlig upphandling kan spela för att främja nya digitala innovationer och ny teknik inom industrin. Parlamentet betonar dock att digitaliseringen av offentliga tjänster inte får användas för att främja åtstramningsåtgärder inom den offentliga sektorn eller minska nödvändiga fysiska tjänster. Parlamentet anser i detta avseende att arbetstagare inom den offentliga sektorn bör involveras i definitionen och genomförandet av offentliga digitala strategier.

Koppling mellan industripolitik och övergångsmål

27.  Europaparlamentet understryker behovet av att till fullo utnyttja offentliga investeringars och industrins miljötekniska potential och av att se till att industrin ständigt utvecklar och sprider bästa tillgängliga teknik och nya innovationer för att därigenom skapa en konkurrensfördel för den europeiska industrin, som bör sträva efter att erbjuda mest hållbara produkter med lägsta livscykelkostnader.

28.  Europaparlamentet betonar att industrin bör dra nytta av utvecklingen av projekt för förnybar energi, och betonar i detta sammanhang vikten av egenproduktion eller bilaterala avtal mellan producenter av förnybar energi och industrin som ett sätt att minimera industrins kostnader för energi och samtidigt främja utvecklingen av förnybar energi. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta bästa praxis i detta avseende, särskilt när det gäller energiintensiva industrier. Parlamentet beklagar EU-fondernas låga stöd till förnybara energiprojekt, inbegripet Efsi, och efterlyser en större inriktning på förnybar energi och projekt för den cirkulära ekonomin i EU:s budget så att man kan säkerställa en hållbar industriell och ekonomisk utveckling i EU.

29.  Europaparlamentet betonar behovet av att integrera miljöaspekter i andra politikområden såsom ekonomi och industri, forskning och innovation, för att skapa en enhetlig och gemensam strategi. Parlamentet anser att de åtgärder som vidtas inom unionen också bör kompletteras av internationella förstärkta åtgärder och samarbete med tredjeländer, för att hantera gemensamma utmaningar.

30.  Europaparlamentet betonar vikten av att tillräckliga medel avsätts för de regioner som påverkas mest av strukturella förändringar, såsom kolproduktionsområden, och begär att instrument såsom fonden för en rättvis omställning fokuserar på industriell utveckling i dessa regioner för att ge dem verkliga ekonomiska alternativ på lång sikt.

31.  Europaparlamentet efterlyser avsevärda förbättringar i genomförandet av hållbarhetskriterier liksom sociala och sysselsättningsmässiga kriterier i samband med utnyttjandet av EU-fonderna.

32.  Europaparlamentet anser att behovet av att garantera arbetstagarnas rättigheter och höga standarder i fråga om konsument-, hälso- och miljöskydd måste vara ett centralt inslag i en återindustrialiseringspolitik.

33.  Europaparlamentet kräver att EU:s industripolitik ska bygga på tydliga mål och indikatorer – bland annat ambitiösa energieffektivitets-, resurs- och klimatmål – och en ekonomisk strategi som baseras på livscykeltänkande och den cirkulära ekonomin.

34.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0377.

(2)

EUT C 199E, 7.7.2012, s. 131.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0346.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0240.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy