FÖRSLAG TILL RESOLUTION om valfångst i Norge
6.9.2017 - (2017/2712(RSP))
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Sirpa Pietikäinen för PPE-gruppen
Renata Briano för S&D-gruppen
Mark Demesmaeker för ECR-gruppen
Catherine Bearder för ALDE-gruppen
Anja Hazekamp för GUE/NGL-gruppen
Keith Taylor för Verts/ALE-gruppen
Eleonora Evi för EFDD-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Internationella valfångstkommissionens (IWC) överenskommelse om nollgräns för kommersiell valfångst som trädde i kraft 1986 (”moratoriet”),
– med beaktande av IWC:s resolution 2016-3 om valar och deras bidrag till ett fungerande ekosystem,
– med beaktande av IWC:s resolution 2014-2 om långvandrande valar,
– med beaktande av Aichimålen för biologisk mångfald, som antogs inom ramen för den internationella konventionen om biologisk mångfald,
– med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter[1],
– med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 865/2006 av den 4 maj 2006[2] och kommissionens förordning (EU) nr 791/2012 av den 23 augusti 2012[3],
– med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 792/2012 av den 23 augusti 2012 om regler för utformning av tillstånd, intyg och andra dokument som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 865/2006[4],
– med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om EU:s strategiska mål för det sjuttonde mötet i partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites)[5],
– med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om gemenskapens agerande i fråga om valfångst[6],
– med beaktande av EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter från 2016,
– med beaktande av frågan till kommissionen om valfångst i Norge (O‑000058/2017 – B8‑0324/2017),
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. År 1982 införde Internationella valfångstkommissionen (IWC) ett moratorium för all kommersiell valfångst, som trädde i kraft 1986 och fortfarande gäller. Syftet var att skydda arter och bestånd från utrotning och låta dem återhämta sig.
B. Trots det internationella förbudet har Norge fortsatt med sin valfångst. År 1993 återupptog landet sin kommersiella valfångst i full skala genom att dels framföra en formell invändning mot moratoriet, dels anmäla reservationer mot Cites-listan som fortfarande inte har dragits tillbaka.
C. Norge blev part i Cites-konventionen den 19 december 1979 och är därmed ett av de första länder som förbundit sig att följa konventionen.
D. Mediekällor uppskattar att cirka 90 procent av de valar som dödats av norska valfångare är honor, varav de flesta dräktiga med en långsammare reaktionsförmåga.
E. Över 13 000 valar har dödats av norska valfångare sedan moratoriet trädde i kraft 1986[7].
F. Valfångsten åsamkar svåra lidanden för enskilda djur och hotar både de intelligenta däggdjurens komplexa sociala strukturer och bevarandestatusen för hela valbestånd.
G. Alla stora valarter är förtecknade i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 338/97, vilket återspeglar det faktum att de hotas av utrotning och att all handel, även i lägsta tänkbara omfattning, skulle äventyra artens överlevnad. Enligt artikel 8.1 i den förordningen är det förbjudet att köpa, att erbjuda sig att köpa, att förvärva för kommersiella ändamål, att för kommersiella ändamål för allmänheten förevisa, att använda i vinstsyfte och att försälja, att inneha för försäljning, att saluföra eller att för försäljning transportera exemplar av de arter som upptagits i bilaga A.
H. Det finns allt fler vetenskapliga belägg för att valar förbättrar ekosystemens produktivitet och kan spela en roll för regleringen av koldioxidnivåerna i atmosfären.
I. Norge fastställer ensidigt sina egna fångstbegränsningar. För valfångstsäsongen 2017 ökade landet kvoten för vikvalar till 999 stycken (en ökning från 880 stycken 2016).
J. Norges export av valkött har ökat kraftigt under de senaste åren. En del av denna export fraktas genom EU:s hamnar.
K. Bara i oktober 2016 exporterades 2 948 kg norska valprodukter till Japan, efter att ha transiterats genom minst tre EU-hamnar[8].
L. Transitering av valkött genom EU:s hamnar är tillåten, under förutsättning att transporterna åtföljs av giltig Cites-dokumentation i enlighet med rådets förordning (EG) nr 338/97.
M. Det främsta målet med Cites är att säkerställa skydd av den biologiska mångfalden och särskilt bevarandet av arter. I EU:s habitatdirektiv, som definierar gemenskapens ståndpunkt i fråga om valar (och delfiner), tillåts inte att något av valbestånden i EU:s vatten på nytt utsätts för kommersiell valfångst.
N. Norge har nära kopplingar med unionen och dess politik genom sitt medlemskap i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Tack vare detta har medborgarna och regeringarna i både Norge och EU bibehållit starka kulturella band, sunda handelsförbindelser och ett engagemang för bevarande av arter.
1. Europaparlamentet uppmanar Norge att upphöra med all kommersiell valfångst och att följa IWC:s moratorium.
2. Europaparlamentet uppmanar Norge att dra tillbaka sina reservationer beträffande bilaga I till Cites, där stora valarter finns upptagna i listan, och att upphöra med all handel med valkött och valprodukter.
3. Europaparlamentet beklagar att Norge subventionerar valindustrin och främjar konsumtionen och användningen av produkter som härrör från valfångst. Norge uppmanas att upphöra med dessa subventioner.
4. Europaparlamentet uttalar sitt starka stöd för att det globala moratoriet för kommersiell valfångst får finnas kvar, liksom för ett förbud mot internationell kommersiell handel med valprodukter.
5. Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna har anslutit sig till EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter. Parlamentet påminner om åtgärd 9 i handlingsplanen, där medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att utveckla strategier för att förbättra efterlevnaden på nationell nivå av EU:s bestämmelser om olaglig handel med vilda djur och växter.
6. Europaparlamentet beklagar att kommissionen vid den debatt som hölls i kammaren den 6 juli 2017 inte kunde eller ville ge parlamentet några uppgifter om leveranser av valkött som transporterats genom EU:s hamnar. Kommissionen uppmanas att samla in och tillhandahålla nödvändiga uppgifter.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka alla tänkbara sätt att se till att valkött inte längre lagligen får transiteras genom EU:s hamnar, bland annat genom att som undantagsåtgärd rekommendera ett förbud mot sådan transitering.
8. Europaparlamentet beklagar att Norge hittills inte omprövat sitt beslut, trots tidigare och pågående diplomatiska reaktioner och utbredda internationella protester. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och rådet att utnyttja sina bilaterala och multilaterala kanaler för att få Norge att upphöra med all kommersiell valfångst.
9. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att vid de kommande mötena i IWC 67 tillämpa en gemensam strategi för valfångst som är minst lika försiktig som den nuvarande gemensamma ståndpunkten, och att samarbeta med tredjeländer för att få majoritet för att skapa valskyddsområden.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Norges regering och parlament.
- [1] EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
- [2] EUT L 166, 19.6.2006, s. 1.
- [3] EUT L 242, 7.9.2012, s. 1.
- [4] EUT L 242, 7.9.2012, s. 13.
- [5] Antagna texter, P8_TA(2016)0356.
- [6] EUT C 76E, 25.3.2010, s. 46.
- [7] https://iwc.int/table_objection
- [8] http://www.maritime-executive.com/article/norways-whaling-comes-under-fire