Förfarande : 2017/2973(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0668/2017

Ingivna texter :

B8-0668/2017

Debatter :

PV 12/12/2017 - 11
CRE 12/12/2017 - 11

Omröstningar :

PV 14/12/2017 - 8.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0500

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 346kWORD 55k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0668/2017
6.12.2017
PE614.287v01-00
 
B8-0668/2017

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om situationen för rohingyafolket (2017/2973(RSP))


Ryszard Czarnecki, Charles Tannock, Jadwiga Wiśniewska för ECR-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen för rohingyafolket (2017/2973(RSP))  
B8‑0668/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar/Burma och om situationen för rohingyamuslimerna, särskilt resolutionerna av den 7 juli 2016(1) och 15 december 2016(2), och den 16 mars 2017 om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2017(3) och av den 13 juni 2017 om statslöshet i Syd- och Sydostasien(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 oktober 2017 om Myanmar/Burma och 20 juni 2016 om en EU-strategi för Myanmar/Burma,

–  med beaktande av uttalandet av den 6 september 2017 från Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om situationen i delstaten Rakhine,

–  med beaktande av uttalandet av den 14 mars 2017 från FN:s särskilde rapportör Yanghee Lee, om våldet i delstaten Rakhine,

–  med beaktande av resultatet av den givarkonferens som hölls den 23 oktober 2017 i Genève, med Europeiska unionen och Kuwaits regering som gemensamma värdar och gemensamt organiserad av FN:s flyktingkommissarie, FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) och Internationella organisationen för migration (IOM),

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares årsrapport av den 15 april 2017 om sexuellt våld i konflikter,

–  med beaktande av FN:s förklaring av den 25 november 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion eller trosuppfattning,

–  med beaktande av FN:s förklaring av den 18 december 1992 om rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska religiösa och språkliga minoriteter,

–  med beaktande av avtalet om maktdelning mellan militären och den civila regeringen i Myanmar/Burma, enligt vilket 25 % av innehavarna av mandaten i parlamentet tillsätts av de militära myndigheterna och inrikesförvaltningen, gränsförvaltningen och försvarsmakten står under militärt överinseende.

–  med beaktande av att man inom Myanmars/Burmas lagstiftning avskaffat den undantagslag som gav de militära myndigheterna rätt att utan anklagelse frihetsberöva personer som var av intresse för ändamålet,

–  med beaktande av uttalandet av den 22 november 2017 från Förenta staternas utrikesminister om situationen i delstaten Rakhine, och framför allt av dess upprop om en internationell undersökning inriktad på dem som bär ansvaret för brott mot mänskligheten,

–  med beaktande av uttalandet av den 22 november 2017 från FN:s särskilda representant för frågor om sexuellt våld i konflikter, Pramila Patten, om att de sexuella angreppen på rohingyafolket kan utgöra krigsförbrytelser,

–  med beaktande av det avtal som den 23 november 2017 undertecknades av Myanmar/Burma och Bangladesh och kan leda till att hundratusentals rohingyaflyktingar får återvända till delstaten Rakhine,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw),

–  med beaktande av FN:s åtagandeförklaring av den 13 juni 2014 om ett slut på sexuellt våld i konflikter,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av konventionen av den 18 september 1997 om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Situationen för rohingyafolket har dramatiskt försämrats efter att våldshandlingar utbröt den 25 augusti 2017 mellan dels personer som kämpar för rohingyafolket, dels Myanmars/Burmas säkerhetsstyrkor. Enligt uppgifter har det i omfattande utsträckning inträffat att människor dödats och rohingyafolkets byar bränts ned, vartill kommer plundring, massvåldtäkter, tortyr och riktat våld mot rohingyafolket i delstaten Rakhine i Myanmar/Burma, liksom också att många från rohingyafolket förpassats till läger för tvångsförflyttade personer.

B.  Dessa uppgifter, som ur folkrättslig synvinkel kan anses tyda på brott mot mänskligheten, har bekräftats i rapporter, dels från ett flertal internationella människorättsorganisationer (bland vilka märks Human Rights Watch och Amnesty International), dels från FN:s säkerhetsråd och Förenta staternas regering, om att rohingyafolket utsätts för förföljelse som direkt inriktar sig på detta folk och stöds av staten, varvid Myanmars/Burmas säkerhetsstyrkor sägs föröva dessa handlingar.

C.  Myanmars/Burmas regering och landets militär och säkerhetsstyrkor har upprepade gånger förnekat att de angripit civilpersoner bland rohingyafolket eller rohingyafolkets bosättningsorter, och i stället gjort gällande att våldshandlingarna utspelat sig, antingen inom ramen för deras kampanj mot terrorister som tillhör rohingyafolket och bedriver omstörtande verksamhet, eller i samband med inbördes strider mellan militanta rohingyaanhängare.

D.  Antalet rohingyaflyktingar som lämnat delstaten Rakhine, som är centrum för rohingyafolket i Myanmar/Burma, uppskattas i dagens läge till över 623 000 av rohingyabefolkningen, vars totala antal uppgår till uppskattningsvis en miljon i hela Myanmar/Burma, varvid de flesta har flytt till grannlandet Bangladesh.

E.  Det sammanlagda antalet flyktingar som sökt sig till Bangladesh antas innefatta ett okänt antal hinduer som flytt från Myanmar/Burma och hävdar att de på grund av etniska likheter med rohingyafolket av misstag tagits som måltavla av buddister i delstaten Rakhine.

F.  Våldet mot rohingyafolket bär i alla hänseenden en prägel av att vara en systematisk etnisk rensning som förövas med statens goda minne och innefattar mord på män, kvinnor och barn, massvåldtäkter på rohingyakvinnor, förövade av Myanmars/Burmas säkerhetsstyrkor, misshandel och tortyr av manliga och kvinnliga medlemmar av rohingyafolket i alla åldersgrupper, total förstörelse av rohingyafolkets egendom, vartill kommer spridning av falsk information, bland annat arrangerade fotografier i Myanmars/Burmas medier, där det görs gällande att de som står bakom detta våld är rohingyamuslimer som angriper sitt eget folk.

G.  Förenta nationerna och Human Rights Watch har varnat för att förföljelsen av rohingyafolket är en fråga om etnisk rensning och att det råder en allvarlig risk för att den ska urarta till folkmord om den får pågå ohejdat.

H.  Human Rights Watch konstaterar om massvåldtäkter på rohingyakvinnor, att den sociala brännmärkning av offren de för med sig, tillsammans med rädslan för ytterligare förföljelse från statens sida, innebär att möjligtvis endast så få som en tredjedel av de våldtäkter som faktiskt förövats också anmäls.

I.  Det etniskt motiverade våldet mot rohingyafolket har en sexuell dimension som är typisk för fall av etnisk rensning och folkmord under historiens gång.

J.  Utländska undersökande journalister står under massiv övervakning från statens sida när de bedriver sin verksamhet i Myanmar/Burma, särskilt i sådana områden där det fortfarande finns muslimska invånare, och utsätts för snäva begränsningar för sin rörelsefrihet så att deras möjligheter att nå ut till lokalbefolkningen är minimala och beroende av förhandsgodkännande, med den påföljd att de inte kan avge rättvisa och opartiska rapporter om händelserna kring rohingyafolket.

K.  Vid den givarkonferens som hölls i Genève mellan FN:s flyktingkommissarie, Ocha, IOM, Europeiska unionen och Kuwaits regering utverkades 36 enskilda utfästelser om bistånd till Bangladesh och Myanmar/Burma på sammanlagt 344 miljoner US-dollar, medräknat pengar om vilka utfästelser gjorts och som anslagits sedan våldshandlingarna bröt ut den 25 augusti, tillsammans med nya åtaganden, där ett flertal privata givare åtog sig att ge ytterligare bistånd till ett värde av över 50 miljoner US-dollar.

L.  Tvärtemot vad som tidigare sagts av talespersonen för Myanmars/Burmas militär ingår det i återtagandeavtalet av den 23 november 2017 mellan Myanmar/Burma och Bangladesh inga begränsningar för hur många av rohingyafolket som frivilligt får återvända till delstaten Rakhine, med undantag för flyktingar som varit inblandade i terrorism.

M.  Enligt avtalsvillkoren kommer sådana medlemmar av rohingyafolket som av Myanmars/Burmas regering fått klartecken för återvändande att få återvända och av återvändarna kommer det att krävas att de innehar identitetskort utgående från belägg för att de tidigare varit bosatta i Myanmar/Burma. Många medlemmar av rohingyafolket har fått sina tidigare bostäder och byar förstörda till följd av konflikten. Sedan 1982 har män, kvinnor och barn av rohingyafolket fråntagits sitt medborgarskap och som en följd av detta är de allra flesta nu papperslösa.

N.  Det är oklart hur många av de eventuella återvändarna bland rohingyafolket som kommer att inkvarteras i läger och tillfälliga uppsamlingsområden, men eftersom ett stort antal rohingyabyar i delstaten Rakhine förstörts under konflikten är risken oerhört stor för att många återvändande flyktingar kommer att hamna i olämpliga bostäder, utan att veta exakt när de kan återvända till säkra bostäder.

1.  Europaparlamentet fördömer på det skarpaste att våldet ökat i delstaten Rakhine, framför allt när det handlar om att Myanmars/Burmas säkerhetsstyrkor varit med om att grovt kränka de mänskliga rättigheterna, bland annat i form av massvåldtäkter, riktat dödande och förstörelse av civil egendom, och yrkar på att våldet i delstaten Rakhine omedelbart ska upphöra, oavsett om det förövas av Myanmars/Burmas säkerhetsstyrkor eller av militanta rohingyaanhängare.

2.  Europaparlamentet erinrar om att det åligger Myanmars/Burmas regering att samarbeta med det internationella samfundet för att, såsom det förutsätts i normer och åligganden på området mänskliga rättigheter, utan åtskillnad skydda hela civilbefolkningen mot övergrepp och få slut på de människorättskränkningar som förövas i landet.

3.  Europaparlamentet uppmanar än en gång myndigheterna i Myanmar/Burma att låta oberoende övervakare, internationella människorättsorganisationer, journalister och andra internationella observatörer samt särskilt det undersökningsuppdrag som inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2017, omedelbart, obehindrat och utan betänkligheter resa in i landet, för att det ska göras oberoende och opartiska utredningar av alla uppgifter om allvarliga människorättskränkningar, som begåtts både av Myanmars/Burmas säkerhetsstyrkor och av militanta rohingya-anhängare.

4.  Europaparlamentet yrkar än en gång på att organisationer för humanitärt bistånd ska få resa in i alla konfliktområden, både i delstaten Rakhine och i omgivande regioner, och ta kontakt med alla tvångsförflyttade, utan åtskillnad, för att de ska kunna hjälpa människor som befinner sig i farozonen.

5.  Europaparlamentet erinrar om att historien utvisat att våld mot civilbefolkningen, särskilt när det innefattar förstörelse av civil egendom, mord på civila och massvåldtäkter, uppammar just den bitterhet och samhällsoro som i sista hand ger näring åt terroristgrupper av det slag som fördömts av militären i Myanmar/Burma.

6.  Europaparlamentet inser att rohingyafolkets beträngda läge inte längre kan behandlas rätt och slätt som en fråga om hur man ska få fram mera och bättre humanitärt bistånd till flyktinglägren, och att rohingyafolkets ställning som statslösa personer förvärrat en humanitär nödsituation som redan är svår. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet till fortsatta diplomatiska påtryckningar på Myanmars/Burmas regering för att den ska tillförsäkra rohingyafolket dess människovärde och säkerhet, hindra fortsatta våldshandlingar mot detta folk, och låta medlemmar av rohingyafolket återvända till delstaten Rakhine under betryggande former.

7.  Europaparlamentet anser återtagandeavtalet av den 23 november 2017 mellan regeringarna i Bangladesh och Myanmar/Burma som en positiv utveckling och uttrycker sin förhoppning om att det kommer att leda till att alla personer från rohingyafolket som återvänt till delstaten Rakhine i Myanmar/Burma återintegreras i samhället med fullständiga medborgarskapsrättigheter.

8.  Europaparlamentet stöder uttalandena från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid bin Ra’ad, om att den senaste tidens angrepp mot och diskriminering av rohingyafolket i Myanmar/Burma innebär etnisk rensning.

9.  Europaparlamentet välkomnar det förstärkta stödet från Europeiska unionen och dess medlemsstater till biståndsinsatserna i Bangladesh och Myanmar/Burma, såsom ett svar på krisen med rohingyafolket. Parlamentet välkomnar dessutom de utfästelser som det internationella samfundet gjort vid givarkonferensen i Genève den 23 oktober 2017 för att bemöta krisen.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska unionen att gå i ledningen för de internationella insatserna med hjälp av ett regeringstoppmöte. Parlamentet föreslår att man vid detta toppmöte ser efter vilka framsteg som gjorts i arbetet med rohingyaflyktingarnas återvändande och återställandet av deras medborgarskapsrättigheter, samt tar initiativ till en oberoende undersökning av brott mot mänskligheten och samordnar framtida investeringar i både Bangladesh och Myanmar/Burma av ett slag som kommer att bidra till hela regionens återuppbyggnad, och inte bara inriktar sig på rohingyaflyktingarnas liv i flyktinglägren, tillsammans med att man arbetar för och uppmuntrar till reformer, med tyngdpunkten förlagd till rättsstatlighet, god demokratisk praxis och ett oberoende och opartiskt rättsväsen.

11.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att, tillsammans med medlemsstaterna, arbeta för att bereda väg för en regeringskonferens på hög nivå för att lösningar på längre sikt ska uppnås till stöd för rohingyafolket, bland annat inom sådana områden som infrastruktur och samhällsåteruppbyggnad, medborgarskapsrättigheter, tillgång till hälso- och sjukvård och utbildning, samt till hygieniska sanitära förhållanden och försörjning med rent vatten.

12.  Europaparlamentet yrkar på att det humanitära biståndet snabbt, på fortlöpande basis och obehindrat ska få komma fram till dem som bäst behöver det, i samarbete med internationella hjälporganisationer och Förenta nationerna.

13.  Europaparlamentet uppmanar till internationellt stöd till medling i syfte att få till stånd en politisk dialog mellan Myanmars/Burmas regering och ledarna för rohingyafolket, såsom det förutsätts i slutsatserna i resolutionen från FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2017.

14.  Europaparlamentet yrkar på ett fullständigt antagande av rekommendationerna i slutrapporten från den rådgivande kommissionen för delstaten Rakhine från augusti 2017, för att ytterligare våld ska kunna förhindras, freden upprätthållas och försoningen främjas.

15.  Europaparlamentet yrkar på att Myanmars/Burmas regering ska fortsätta sitt samarbete med Förenta nationerna, också med FN:s särskilde rapportör Yanghee Lee, och med det oberoende undersökningsuppdraget om Myanmar/Burma.

16.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till att det ingjuts nytt liv i människorättsdialogen mellan Myanmar/Burma och EU, så att just frågor om rohingyafolket förs på tal där.

17.  Europaparlamentet uppmanar Myanmars/Burmas regering att omedelbart ta bort alla landminor utmed gränsen till Bangladesh, och att därvid fullständigt samarbeta med FN och internationella observatörer. Parlamentet understryker att det internationella samfundet vid behov måste erbjuda tekniskt och ekonomiskt stöd, så att detta arbete kan utföras i rätt tid och på ett effektivt sätt.

18.  Europaparlamentet erkänner och berömmer de insatser som gjorts av regeringen och folket i Bangladesh efter att denna humanitära katastrof inträffat, för att erbjuda skydd åt hundratusentals rohingyaflyktingar, och uppmanar med kraft myndigheterna både i Bangladesh och i andra grannländer att följa principen om non-refoulement.

19.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Myanmars/Burmas regering, och framför allt statsrådgivare Aung San Suu Kyi, att otvetydigt fördöma all hets till hat på grund av ras eller religion och att bekämpa social diskriminering av och fientligheter mot rohingyaminoriteten. Parlamentet uppmanar vidare med kraft landets regering att upprätthålla den universella rätten till religions- och trosfrihet. Parlamentet erinrar statsrådgivaren om att hon ska arbeta för genomförandet av rekommendationerna i slutrapporten från den rådgivande kommissionen för delstaten Rakhine, vilka togs fram på hennes egen begäran. Parlamentet beklagar djupt den pågående utvecklingen där situationen blir allt värre efter uttalandet av den 18 maj 2015 från talespersonen för Aung San Suu Kyis parti om att Myanmar/Burmas regering bör bevilja medborgarskap åt rohingyaminoriteten.

20.  Europaparlamentet stöder insatserna för att intensifiera en politisk process om genomförande av Annan-rekommendationerna. Parlamentet uppmanar FN:s säkerhetsråd och generalförsamling att anta effektiva diplomatiska och politiska åtgärder för att säkerställa att Myanmars/Burmas regering fullgör sina skyldigheter gentemot rohingyaminoriteten, framför allt genom skydd mot övergrepp och obehindrad åtkomst till bistånd.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till regeringen och parlamentet i Myanmar/Burma, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater, Aseans generalsekreterare, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar/Burma, FN:s flyktingkommissarie samt FN:s råd för mänskliga rättigheter.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2016)0316.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2016)0506.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2017)0089.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0247.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy