Förfarande : 2017/2932(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0682/2017

Ingivna texter :

B8-0682/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/12/2017 - 8.5
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 185kWORD 56k
11.12.2017
PE614.305v01-00
 
B8-0682/2017

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om situationen i Afghanistan (2017/2932(RSP))


Sabine Lösing, Takis Hadjigeorgiou, Neoklis Sylikiotis, Stelios Kouloglou, Kostadinka Kuneva, Dimitrios Papadimoulis, Eleonora Forenza, Sofia Sakorafa, Paloma López Bermejo, Merja Kyllönen, Lola Sánchez Caldentey, Estefanía Torres Martínez, Tania González Peñas, Xabier Benito Ziluaga, Miguel Urbán Crespo för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Afghanistan (2017/2932(RSP))  
B8‑0682/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare betänkanden och resolutioner om Afghanistan,

–  med beaktande av den nya EU-strategin för Afghanistan, som antogs av Europeiska unionens råd den 16 oktober 2017,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juli 2016,

–  med beaktande av utnämningen av EU:s nya särskilda sändebud till Afghanistan, Roland Kobia, den 1 september 2017 och av hans besök i Afghanistan den 25–26 oktober 2017,

–  med beaktande av de möten inom ramen för den lokala dialogen om mänskliga rättigheter mellan EU och Afghanistan som hölls den 1 juni och 30 november 2016,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) beslut av den 27 maj 2013 om att förlänga Europeiska unionens polisuppdrag i Afghanistan (Eupol) till den 31 december 2014, och rådets beslut av den 23 juni 2014 om att i princip godkänna en förlängning av Eupol-uppdraget till slutet av 2016,

–  med beaktande av uttalandet av den 3 november 2017 från Internationella brottmålsdomstolens (ICC) åklagare, Fatou Bensouda, om hennes beslut att begära rättsligt tillstånd att inleda en undersökning av situationen i Islamiska republiken Afghanistan,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Afghanistan, däribland resolution nr 2189 av den 12 december 2014,

–  med beaktande av 2016 års rapport från Förenta nationernas biståndsuppdrag i Afghanistan (Unama) om skydd av civila i väpnade konflikter,

–  med beaktande av uppdraget Resolute Support, ett Nato-uppföljningsuppdrag i Afghanistan, som inleddes den 2 januari 2015,

–  med beaktande av det bilaterala säkerhetsavtalet mellan Förenta staterna och Afghanistan (BSA) och av avtalet mellan Nato och Afghanistan om status för styrkor och personal (Nato-Sofa), som båda undertecknades den 30 september 2014,

–  med beaktande av Förenta staternas nya strategi för Afghanistan, som presenterades av president Trump den 21 augusti 2017,

–  med beaktande av den konferens för internationella biståndsgivare som anordnades av EU i Bryssel den 5 oktober 2016, (Brysselkonferensen om Afghanistan) och dokumentet Ram för oberoende genom ömsesidig ansvarighet (förnyat och uppdaterat) som antogs vid detta möte,

–  med beaktande av förklaringen från EU och Afghanistan En gemensam väg framåt (JWF) om migrationsfrågor, som offentliggjordes den 5 oktober 2016, och av det första mötet i den gemensamma arbetsgruppen i november 2016,

–  med beaktande av Amnesty Internationals rapport Afghanistan: Forced back to danger: Asylum-seekers returned from Europe to Afghanistan, som offentliggjordes den 5 oktober 2017,

–  med beaktande av Afghanistans anslutning till Världshandelsorganisationen i juli 2016,

–  med beaktande av Afghanistans låga placering i indexet för mänsklig utveckling för 2015 från FN:s utvecklingsprogram (UNDP), där landet hamnar på 171:a plats bland totalt 187 länder,

–  med beaktande av den nationella handlingsplanen för kvinnorna i Afghanistan (NAPWA),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den generella säkerhetssituationen i Afghanistan har försämrats kraftigt. Enligt Globalt fredsindex 2017 är Afghanistan det näst farligaste landet i världen. En ny våg av attacker från talibanerna under de senaste månaderna och IS inträngande i Afghanistan, vilket har resulterat i attacker utan motstycke i Kabul och i provinser i de norra och östra delarna av landet, har lett till att en tredjedel av Afghanistans territorium och 25 procent av dess befolkning inte har tillgång till offentliga tjänster.

B.  Unamas årsrapport 2016 om skydd av civila i väpnade konflikter har dokumenterat det högsta antalet dödsoffer sedan 2009, med 11 418 civila dödsoffer. Mer än 25 000 civila afghaner rapporteras ha dödats, och antalet skadade var ännu större.

C.  ICC:s åklagare, Fatou Bensouda, har begärt rättsligt tillstånd att inleda en undersökning av brott som påstås ha begåtts i samband med den väpnade konflikt som har pågått i landet sedan 2003. Hon har under årens lopp samlat in bevis på krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som har begåtts av talibanerna och afghanska polis- och underrättelsestyrkor samt av den amerikanska armén och CIA. Brotten avser allt ifrån attacker mot humanitära soldater, användning av barnsoldater samt tortyr av fångar, inbegripet på förvarsanläggningar, så kallade ”svarta hål”, i vissa av EU:s medlemsstater, nämligen Polen, Litauen och Rumänien.

D.  Den nya amerikanska administrationen har utökat sin militära närvaro i Afghanistan till totalt drygt 14 000 man. President Trumps strategi för Afghanistan är ett obegränsat åtagande där alla tillbakadraganden av trupper kommer att avgöras utifrån villkoren på plats, utan några tidsfrister för när den amerikanska militärinsatsen ska ha avslutats.

E.  Afghanistan är det land i världen där det största antalet bomber har fällts av drönare, och de nya amerikanska bestämmelserna om drönare ökar riskerna för civilbefolkningen. Attacker och vedergällningsattacker har krävt många människoliv.

F.  Förenta staternas senaste beslut att intensifiera luftangrepp och insatser av specialstyrkor riskerar att ytterligare öka antalet civila dödsoffer. Efter att 13 civilpersoner hade dött i en Nato-ledd operation i den norra regionen Kunduz utlovade de afghanska och amerikanska militära myndigheterna en utredning, utan att ge några närmare detaljer. I oktober 2015 genomförde amerikanska styrkor ett luftangrepp mot Läkare Utan Gränsers sjukhus i Kunduz och dödade och skadade minst 42 anställda och patienter. Inga åtal väcktes mot de ansvariga.

G.  Färska uppgifter från FN som offentliggjordes förra månaden visar att antalet civila dödsoffer ökade med 52 procent under de första nio månaderna 2017 jämfört med motsvarande period förra året, till 205 dödade och 261 skadade, och att denna ökning i första hand var en följd av luftangrepp. Talibanerna och andra väpnade rebellgrupper är ansvariga för de flesta civila dödsfall, ungefär 60 procent enligt Unama.

H.  År 2016 fördrevs 600 000 personer, vilket innebar att det totala antalet internflyktingar uppgick till 1,5 miljoner. 9,3 miljoner afghaner är i trängande behov av humanitärt bistånd och 9 miljoner har begränsad eller ingen tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård. 3 miljoner har flytt till Pakistan och Iran, medan 1 miljon återvände hem under 2016.

I.  JWF-avtalet mellan EU och Afghanistan infördes som ett sätt att villkora bistånd i utbyte mot att landet återtar afghanska medborgare från EU, och gick igenom utan Europaparlamentets godkännande eftersom EU inte har något formellt återtagandeavtal. Afghaner utgör fortfarande den näst största gruppen asylsökande i EU. Medlemsstaterna har försatt tusentals afghanska asylsökande, inklusive ensamkommande barn, i en farlig situation genom att med tvång återsända dem till ett land där risken är stor att de torteras, kidnappas, dödas eller utsätts för andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Enligt en rapport från Amnesty International från oktober 2017 är återsändandet av afghanska migranter rättsstridigt.

J.  Det totala biståndet till Afghanistan sedan 1992 från Förenta staterna, EU och dess medlemsstater och andra internationella givare uppgår till 130 miljarder US-dollar. Denna siffra är jämförbar med Marshallplanen för Europa. EU:s humanitära bistånd till Afghanistan uppgick till 30,5 miljoner euro 2017, och sammanlagt under de senaste tio åren till 756 miljoner euro. Trots detta är ekonomin svårt sargad och beroende av utländskt bistånd.

K.  De afghanska nationella säkerhetsstyrkorna (ANSF) har visat sig kosta mycket pengar. Det saknas långsiktiga åtaganden från såväl EU som andra medlemmar av det internationella samfundet om att finansiera ANSF. Även med den planerade personalminskningen kommer den afghanska regeringen inte att kunna tillhandahålla den finansiering som krävs. Detta kan leda till en farlig situation där en välutrustad och starkt militariserad poliskår och armé kan börja leta efter alternativa sätt att generera inkomster.

L.  80 procent av de afghanska barnen går i skolan. Afghanistan är fortfarande ett av de länder i världen där det är svårast för flickor att få en utbildning. Få barn fullgör sin skolgång och den uppskattade nationella läs- och skrivkunnighetsnivån för personer över 15 år är fortfarande mycket låg.

M.  Odlingen av vallmo och handeln med opium har ökat markant, med hela 43 procent mellan 2015 och 2016.

N.  I enlighet med rekommendationerna från IMF och andra aktörer har den afghanska regeringen infört en rad strikta nyliberala reformer, däribland en platt skatt, och sänkt tullarna på importerade varor från 43 procent till 5,3 procent. Dessa reformer har inte lett till någon betydande höjning av statens inkomster, vilket har lett till budget- och handelsunderskott.

O.  Natos övergripande strategi har misslyckats, och resultatet är att utvecklingsbistånd har underställts politiska och militära mål. Detta upplägg kan göra att rebellerna betraktar vissa civila aktörer som en del av konflikten.

P.  Efter förhandlingar är fredsavtalet mellan Afghanistans regering och Hizb-e Islami på väg att genomföras.

Q.  Inför de kommande parlaments- och presidentvalen tidigarelade regeringen en valreform genom att i slutet av 2016 anta en ny vallag och utnämna nya ledamöter till valförvaltningsorganen. Bedrägerier och korruption är fortfarande vanligt förekommande. EU har stött UNDP:s plan för projektgenomförande (PIP) genom att ge rådgivande stöd. En valprocess som är inkluderande, öppen för insyn och trovärdig kommer emellertid att vara avgörande för en bedömning av demokratiseringen i landet.

1.  Europaparlamentet påpekar att efter 16 år av amerikanska och Nato-ledda insatser, med otaliga dödsoffer, så är den afghanska statens självförsörjning och suveränitet fortfarande inte säkerställd och säkerheten har försämrats ytterligare. Parlamentet betonar att denna militära närvaro, och särskilt dess offensiva operationer, har underblåst delar av konflikten ytterligare. Parlamentet begär därför att EU:s, Natos och USA:s samtliga trupper ska dras tillbaka eftersom det inte finns någon militär lösning på denna konflikt.

2.  Europaparlamentet konstaterar att en ICC-undersökning av krigsförbrytelser och kränkningar av mänskliga rättigheter har föreslagits av ICC:s åklagare Fatou Bensouda, och anser att det dessutom bör göras ytterligare en oberoende undersökning under FN:s ledning, bland annat av utomrättsliga avrättningar med drönare, i syfte att få slut på straffriheten, vilket är avgörande för att situationen i Afghanistan ska kunna stabiliseras och allmänhetens förtroende upprättas.

3.  Europaparlamentet är djupt oroat över den amerikanska administrationens attityd och vägran att samordna med FN i syfte att sträva efter att på ett tidsmässigt lägligt sätt dra tillbaka alla trupper. Parlamentet motsätter sig kraftfullt utplaceringen av ytterligare trupper.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja den afghanska regeringen i dess ansträngningar för en heltäckande och inkluderande, afghanledd och afghanstyrd freds- och försoningsprocess där man aktivt inkluderar alla aktörer i det civila samhället och alla parter i konflikten, inbegripet – efter en vapenvila – stridande grupper, rebellgrupper och milisgrupper, eftersom en varaktig lösning på konflikten annars inte kan uppnås.

5.  Europaparlamentet begär att Eupol Afghanistan ska omvandlas till ett stöduppdrag för en afghanledd process för avväpning, demobilisering och återanpassning till samhället, bland annat med målen att demobilisera de olika milisgrupperna och minska antalet ANSF-anställda så mycket och så snabbt som möjligt. Parlamentet uppmanar EU att aktivt stödja en afghanledd process för avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta rebeller. Parlamentet uppmanar EU och Nato att stödja minröjningen i Afghanistan och anslå tillräckliga medel för ändamålet.

6.  Europaparlamentet betonar att det behövs ett inkluderande regionalt samarbete som syftar till att främja långsiktig fred, stabilitet och säkerhet i regionen i stort. Parlamentet stöder ett nytt tillvägagångssätt när det gäller säkerhetssituationen i Afghanistan och dess grannländer, vilket omfattar ett multilateralt forum för dialog och förhandlingar mellan berörda länder och regioner och täcker åtaganden som rör politiska, säkerhetsmässiga, sociala, ekonomiska, miljömässiga och människorättsrelaterade frågor. Parlamentet framhåller att ett sådant forum skulle kunna ses som ett nytt och konstruktivt tillvägagångssätt som utgår ifrån egenansvar, självbestämmande och staters ansvar gentemot sina medborgare och gentemot varandra. Parlamentet understryker att detta forum bör initieras i samarbete med Islamiska samarbetsorganisationen och FN.

7.  Europaparlamentet anser att kvinnors rättigheter utgör en del av säkerhetslösningen, och välkomnar initiativ för att säkerställa att kvinnor spelar en framträdande roll i alla stadier av freds- och försoningsprocessen, eftersom det inte är möjligt att uppnå stabilitet i Afghanistan utan att ge kvinnorna fullständiga rättigheter i det politiska, sociala och ekonomiska livet.

8.  Europaparlamentet konstaterar att det inte har gjorts några väsentliga framsteg på området för mänskliga och grundläggande rättigheter, i synnerhet avseende kvinnor och flickor i Afghanistan. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att afghanska kvinnor fortfarande utsätts för diskriminering, våld, sexuella övergrepp och våldtäkt enligt sharialagarna. Parlamentet uppmanar regeringen att gå vidare med genomförandet av den nationella handlingsplanen för kvinnorna i Afghanistan med tillräckliga finansiella medel, liksom med lagen om undanröjande av våld riktat mot kvinnor och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar den afghanska regeringen att delta i inrättandet av ett oberoende rättsväsende och att säkerställa pressfriheten.

10.  Europaparlamentet uppmanar de afghanska myndigheterna att omvandla alla dödsdomar och på nytt införa ett moratorium för avrättningar i syfte att uppnå ett fullständigt avskaffande av dödsstraffet. Parlamentet uppmanar också den afghanska regeringen att stoppa alla former av tortyr och övergrepp, särskilt i fängelser.

11.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den höga arbetslösheten, särskilt bland afghanska ungdomar, den bristfälliga tillgången till hälso- och sjukvård, det dåligt fungerande sjukvårdssystemet och det faktum att över halva befolkningen lever i fattigdom. Parlamentet understryker att EU:s strategi för Afghanistan främst behöver fokusera på utvecklingspolitik, särskilt på landsbygden, där en majoritet av befolkningen lever, och på fattigdomsbekämpning, samt på att koppla utvecklingsstödet till utvecklingen av offentlig infrastruktur i Afghanistan, i syfte att skapa de arbetstillfällen som brådskande behövs och på så sätt vänja av landet med dess beroende av utländska givare.

12.  Europaparlamentet anser att avtalet om statsbyggande för Afghanistan och stadgan för medborgarna, ett av fem nationella prioriterade program, bidrar till att bygga vidare på de ansträngningar som gjorts för att utveckla offentlig infrastruktur och offentliga tjänster för alla, men är fortfarande otillräckliga när det gäller självförsörjning, eftersom stora delar av vad som borde vara offentlig politik ges bort till den privata sektorn och ytterligare sådana åtgärder rekommenderas i färdplanen för förvaltning av de offentliga finanserna (PFMR II) och den resulterande femåriga planen för förbättring av det finanspolitiska resultatet (FPIP). Parlamentet rekommenderar att högre tullar ska införas för att skydda landets ekonomi och därigenom främja utsikterna för ökad export.

13.  Europaparlamentet välkomnar den lag som förbjuder rekrytering av barn till ANSF och förslaget till lag om barn, och uppmuntrar till ett snabbt genomförande av dem.

14.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över att åtgärderna för att avveckla opiumodlingen i Afghanistan hittills inte har gett några större resultat. Parlamentet begär att man ska utveckla realistiska alternativa inkomstmöjligheter och åtgärder för att förbättra levnadsvillkoren för befolkningen på landsbygden i allmänhet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang EU:s stöd till FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrås regionala program för Afghanistan och dess grannländer. Parlamentet uppmanar med kraft de afghanska myndigheterna och alla andra berörda parter att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet och narkotikahandel.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart stoppa avvisningar till Afghanistan och ge afghanska asylsökande möjlighet att legalisera sin vistelse, eftersom situationen tydligt visar att Afghanistan inte är ett säkert land. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att upphöra med att villkora bistånd i utbyte mot återtaganden och externalisering av EU:s gränskontroller.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Afghanistans regering och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, FN och Nato.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy