FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Syrien
12.3.2018 - (2018/2626(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Fabio Massimo Castaldo, Isabella Adinolfi för EFDD-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av uttalandet av den mars 2018 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och kommissionsledamot Christos Stylianides om situationen i östra al-Ghuta och övriga Syrien,
– med beaktande av uttalandet av den 23 februari 2018 från den höga representanten på EU:s vägnar om Syrien: Massakern i östra al-Ghuta måste genast upphöra,
– med beaktande av den senaste rapporten från FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Arabrepubliken Syrien,
– med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 26 februari 2018,
– med beaktande av uttalandet av den 21 december 2017 från den höga representanten på EU:s vägnar om Syrien,
– med beaktande av uttalandet av den 24 november 2017 från den höga representanten på EU:s vägnar om utredningen om kemiska vapen i Syrien,
– med beaktande av uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini vid plenarsammanträdet den 6 februari 2018 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet och situationen i Afrin i Syrien,
– med beaktande EU:s strategi för Syrien,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien,
– med beaktande av Genèvekonventionen från 1949 och tilläggsprotokollen till denna,
– med beaktande av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, bland annat resolutionerna 2401 (2018) och 2254 (2015),
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Efter åtta år av konflikter fortsätter situationen i Syrien att förvärras, trots Islamiska statens formella nederlag. Under de senaste månaderna har flera situationer varit särskilt oroväckande, särskilt i östra al-Ghuta, Afrin och Idlib.
B. Östra al-Ghuta, som är en förort till Syriens huvudstad Damaskus med nästan 400 000 invånare och främst kontrolleras av rebellstyrkor, har under de senaste veckorna belägrats och utsatts för en våldsam offensiv av Bashar al-Assads regering, vilket har lett till över 800 döda och tusentals skadade. Assadregimen påstås ha använt sig av kemiska vapen i dessa attacker, eftersom ett antal patienter som behandlats på ett sjukhus som stöds av Syrian American Medical Society Foundation (SAMS) har haft symtom som tyder på exponering för kemiska föreningar. Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) inledde omedelbart en utredning av attackerna.
C. Den 25 februari 2018 antog FN:s säkerhetsråd enhälligt säkerhetsrådets resolution 2401 om den humanitära situationen i Syrien och krävde ett omedelbart slut på striderna och utlysningen av en humanitär vapenvila som ska vara i minst 30 dagar, så att man på ett säkert sätt kan leverera humanitärt bistånd utan hinder och genomföra brådskande medicinsk evakuering av civila i medicinska nödsituationer. Rysslands president Vladimir Putin har efterlyst ett dagligt uppehåll på fem timmar i striderna i de belägrade områdena.
D. De beväpnade grupperna i östra al-Ghuta lovade FN:s säkerhetsråd att de skulle följa resolution 2401 och godta vapenvilan, medan Assadregimen å sin sida inte gjorde något sådant åtagande. Hittills har inga framsteg med att genomföra eldupphöret gjorts på plats och Assadregimen fortsätter sin offensiv, vilket uppenbart strider mot resolution 2401.
E. Måndagen den 5 mars 2018 beviljades en humanitär konvoj som var chartrad av FN (i samarbete med Internationella rödakorskommittén och syriska Röda halvmånen) inresa till östra al-Ghuta för första gången sedan den 14 februari 2018. Trots tillståndet beslagtog de syriska myndigheterna en del av de hälso- och sjukvårdsprodukter som skulle levereras, och regeringsstyrkornas fortsatta granatbeskjutningar gjorde det omöjligt att slutföra leveransen, eftersom 15 av de 46 lastbilarna i konvojen inte till fullo kunde lasta av viktiga humanitära förnödenheter. FN och dess partnerorganisationer var således tvungna att snabbt evakuera sin humanitära personal.
F. Assads handlingar i östra al-Ghuta är bara det senaste exemplet på en strategi som redan har använts i andra delar av Syrien, som består av attacker i övervägande oppositionsstyrda områden i syfte att göra livet omöjligt för civilbefolkningen genom att förstöra sjukhus, skolor, moskéer och offentlig infrastruktur för att få rebellerna att förlora viljan eller förmågan att strida samt uppmuntra civila att samarbeta med regeringen.
G. Samtidigt har våldet i Idlib-distriktet på nytt trappats upp, med intensifierade bombattentat av Ryssland och Assadregimen, liksom en konfrontation mellan olika parter på plats, vilket har lett till en humanitär katastrof och en ny våg av interna tvångsförflyttningar, med över 250 000 civila som uppges ha flytt striderna.
H. Turkiet har tillkännagett sina planer på att upprätta läger åt 170 000 syriska flyktingar på nio platser nära Idlib och Afrin i Syrien samt i det område som Ankara kontrollerar längre österut i norra Syrien.
I. Den 20 januari 2018 inledde Turkiet ”Operation olivkvist”, som riktar sig mot kurderna och Syriens demokratiska krafter som leds av YPG i distriktet Afrin. Enligt Syriens centrum för övervakning av mänskliga rättigheter har minst 149 civila dött i bombningar och granatbeskjutningar av de turkiska styrkorna, och hundratals har skadats.
J. Den turkiska operationen i Syrien har fördrivit tiotusentals personer från den kurdiskkontrollerade enklaven Afrin och gett upphov till oroväckande rapporter om dödsfall, tortyr och stympning bland civilbefolkningen i Afrin. Sedan den 4 mars 2018 har 100 av 306 byar i Afrin belägrats, och av Turkiets president Recep Tayyip Erdoğans uttalanden framgår Turkiets tydliga avsikt att fortsätta sin offensiv och gå in i centrala Afrin. Enligt uppgift har Turkiets väpnade styrkor förstärkt sina attacker i Afrin sedan antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2401.
K. De FN-ledda Genèvesamtalen är i ett dödläge och de nedtrappningszoner som man enades om under Astanaprocessen i september 2017 har inte upprättats. En trovärdig politisk överenskommelse, som uppnås genom samtal mellan de syriska parterna under FN:s överinseende, är fortfarande den enda möjligheten för en fredlig framtid i Syrien.
L. I november 2017 underlät FN:s säkerhetsråd att förlänga OPCW:s och FN:s gemensamma utredningsmekanism efter Rysslands veto. I januari föreslog Ryssland i sin tur en egen resolution för att inleda en utredning av kemiska vapen, men har inte lagt fram den för omröstning.
M. För närvarande omfattas 257 personer och 67 enheter i Syrien av EU-sanktioner. Åtgärderna är i kraft till och med den 1 juni 2018.
N. Den andra ministerkonferensen om stöd till framtiden för Syrien och för regionen (den andra Brysselkonferensen) kommer att äga rum den 24–25 april 2018 i Bryssel. Under Brysselkonferensen 2017 gjordes historiska åtaganden till ett värde av 5,6 miljarder euro. Två tredjedelar av åtagandena kom från EU och dess medlemsstater.
O. EU och dess medlemsstater är de största givarna när det gäller internationella insatser som svar på Syrienkrisen och har sedan början av konflikten tillsammans mobiliserat över 10 miljarder euro till humanitärt bistånd, utvecklingsbistånd, ekonomiskt stöd och stabiliseringsbistånd till syrier i Syrien och dess grannländer.
1. Europaparlamentet är ytterst oroat över den fortsatta försämringen av situationen i Syrien och särskilt över det ökade våldet i många delar av landet, t.ex. i östra al-Ghuta, Afrin och Idlib, som bara är de senaste exemplen på en åtta år lång konflikt som redan lett till över 400 000 döda, mer än sex miljoner internflyktingar och fem miljoner flyktingar.
2. Europaparlamentet välkomnar det enhälliga antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2401, som är ett avgörande steg på vägen mot leveransen av välbehövligt humanitärt bistånd, men beklagar att sammandrabbningar fortfarande pågår i östra al-Ghuta, Afrin och andra delar av Syrien, trots uppmaningarna om ett omedelbart eldupphör. Parlamentet fördömer skarpt Assadregimens pågående offensiv i östra al-Ghuta, som står helt i strid med FN:s säkerhetsråds resolution 2401, och Turkiets olagliga ingripande i norra Syrien.
3. Europaparlamentet uppmanar alla parter att utan dröjsmål fullt ut genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 2401 och garantera säkert och obehindrat tillträde för humanitära konvojer, särskilt i belägrade områden, så att de kan leverera viktiga förnödenheter, inbegripet hälso- och sjukvårdsprodukter, till alla som behöver dem, i linje med principen om att humanitärt bistånd ska vara neutralt.
4. Europaparlamentet påminner alla parter i konflikten om deras skyldighet enligt internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning att alltid skydda civilbefolkningen och civil infrastruktur samt om det grundläggande ansvaret att säkerställa nödvändigt skydd för alla humanitära organisationer, personal, utrustning och andra nödresurser. Parlamentet fördömer skarpt all användning av belägringstaktik, som svälter ut den syriska civilbefolkningen och hindrar humanitärt tillträde, samt de avsiktliga attackerna mot sjukhus och annan civil infrastruktur. Parlamentet uppmanar Assadregimen att omedelbart upphöra med sin offensiv i östra al-Ghuta, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2401, och ge humanitära konvojer fullt tillträde utan att blockera, begränsa eller försena dem, såsom skedde med FN-konvojen den 5 mars 2018.
5. Europaparlamentet välkomnar OPCW:s utredning av den påstådda användningen av kemiska vapen i östra al-Ghuta. Parlamentet beklagar att den gemensamma utredningsmekanismen inte utvidgades i november 2017 och uppmanar alla parter i FN:s säkerhetsråd att nå en överenskommelse om att inrätta en ny oberoende utredningsmekanism, som kan fungera på ett opartiskt, oberoende och professionellt sätt. Parlamentet noterar det franska initiativet om ett internationellt partnerskap mot straffrihet för användningen av kemiska vapen. Parlamentet fördömer skarpt all användning av kemiska vapen.
6. Europaparlamentet bekräftar att den enda lösningen på konflikten är en politisk lösning inom ramen för den FN-ledda Genèveprocessen och i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254. Parlamentet uppmanar FN:s särskilda sändebud för Syrien, Staffan de Mistura, att fördubbla sina ansträngningar för att återuppta samtalen, som för närvarande är i ett dödläge. Parlamentet anser att Astanaförhandlingarna kan underlätta framstegen mot hållbara samtal mellan de syriska parterna i Genève, men konstaterar att de nedtrappningszoner som man enades om i Astana i september 2017 aldrig har införts.
7. Europaparlamentet uppmanar de tre garantländerna i Astanaprocessen om Syrien att vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt följa upp inrättandet av de nedtrappningszoner som överenskoms under Astanaförhandlingarna och underlätta genomförandet av eldupphör i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2401. Parlamentet uppmanar vidare internationella och regionala aktörer att handla i god vilja och göra allt som står i deras makt för att hitta en politisk lösning på konflikten utan att ta initiativ som kan skada denna möjlighet.
8. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att respektera FN:s säkerhetsråds resolution 2401 och omedelbart iaktta det 30-dagars eldupphör som föreskrivs i resolutionen, i syfte att definitivt upphöra med sin olagliga offensiv i Afrin och andra syriska territorier. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att i detta avseende utöva påtryckningar på president Erdoğan, eftersom ”Operation olivkvist” inte har någon giltig rättslig grund – dess verkliga geostrategiska mål är inte att bekämpa terrorism eller försvara Turkiets gräns, utan att förhindra att en i praktiken självständig kurdisk stat etableras i norra Syrien.
9. Europaparlamentet är bestört över rapporten från FN:s undersökningskommission om Syrien, som beskriver det kraftigt ökade våldet mellan juli 2017 och januari 2018. Parlamentet beklagar djupt de systematiska brott som begåtts i Syrien av Assadregimen och andra aktörer, och delar rapportens oro över bristen på ansvarsutkrävande och den totala straffriheten för brott och kränkningar som begåtts av alla parter i konflikten, inbegripet den påstådda användningen av kemiska vapen. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet och medlemsstaterna att göra sitt yttersta och använda alla tillgängliga medel för att säkerställa att det inte finns något utrymme för straffrihet och att de ansvariga för krigsförbrytelser, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och brott mot internationell humanitär rätt ställs till svars och straffas för detta.
10. Europaparlamentet påminner Assads regering och andra parter om att det inte ens inom ramen för terrorismbekämpning finns några motiverade skäl till att kollektivt bestraffa civilbefolkningen genom belägring, svält, urskillningslösa bombningar och granatbeskjutningar och nekad medicinsk och humanitär hjälp, och att sådana handlingar kan utgöra krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att stödja, och stöder självt fullt ut, inledandet av FN:s oberoende utredningar av kränkningar som begåtts i östra al-Ghuta, Afrin och Idlib.
11. Europaparlamentet välkomnar den andra Brysselkonferensen, som anordnas av EU och kommer att äga rum den 24–25 april, och som är ett viktigt steg för att behålla den syriska konflikten högst upp på den internationella dagordningen. Parlamentet påminner om att syftet med konferensen är att uttrycka politiskt stöd för Genèveprocessen och möjligheten till en försoning i Syrien samt ekonomiskt stöd till behövande syrier och till de länder som tar emot syriska flyktingar.
12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN samt alla parter i konflikten, och att se till att denna text översätts till arabiska.