Förfarande : 2018/2633(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0153/2018

Ingivna texter :

B8-0153/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/03/2018 - 10.14
CRE 15/03/2018 - 10.14

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 191kWORD 58k
12.3.2018
PE616.099v01-00
 
B8-0153/2018

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om företagens sociala ansvar (2018/2633(RSP))


Daniele Viotti, Sergio Gaetano Cofferati, Patrizia Toia, Agnes Jongerius, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Udo Bullmann, Josef Weidenholzer för S&D-gruppen

Europaparlamentets resolution om företagens sociala ansvar (2018/2633(RSP))  
B8-0153/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 6 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 6, 9, 145–161, 173 och 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 12, 14, 15, 21, 23 och 26 och avdelning IV i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (1948) och andra FN-instrument på området för mänskliga rättigheter, särskilt konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966), konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966), den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965), konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979), konventionen om barnets rättigheter (1989), den internationella konventionen om skyddet av alla migrerande arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter (1990) och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006),

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och socialpolitik, FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag,

–  med beaktande av ILO:s konventioner om upprättande av grundläggande arbetsrättsliga normer avseende: avskaffande av tvångsarbete (nr 29 och 105 (1957)), föreningsfrihet och den kollektiva förhandlingsrätten (nr 87 (1948) och 98 (1949)), avskaffande av barnarbete (nr 138 (1973) och 182 (1999)) och icke-diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (nr 100 (1951) och 111 (1958)),

–  med beaktande av ILO:s konventioner om arbetsklausuler (offentlig upphandling) (nr 94) och om kollektivförhandlingar (nr 154),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 av den 17 maj 2017 om ändring av direktiv 2007/36/EU om uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 om en förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 13 mars 2007 om företagens sociala ansvar: ett nytt partnerskap(3) och av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt(4) och om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla(5),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(6), av den 8 juni 2011 om den yttre dimensionen av socialpolitiken, främjande av arbetsnormerna och de sociala normerna och de europeiska företagens sociala ansvar(7) och av den 5 juli 2016 om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar(9),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 14 september 2016 om social dumpning i Europeiska unionen(10), av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(11) och av den 4 juli 2017 om arbetsvillkor och osäkra anställningar(12),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 5 oktober 2016 om behovet av en europeisk återindustrialiseringspolitik mot bakgrund av fallen med Caterpillar och Alstom(13) och av den 5 juli 2017 om att bygga upp en ambitiös industristrategi för EU som en strategisk prioritering för tillväxt, sysselsättning och innovation i Europa(14),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2015(15) och av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(16) och sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(17),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Företagens sociala ansvar handlar om deras ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället, omfattar många olika områden och bygger på öppenhet, en långsiktig strategi och en positiv dialog och positiva förbindelser med alla inblandade aktörer, särskilt företagens anställda. EU-institutionerna och medlemsstaterna måste bli mer delaktiga i att främja företagens sociala ansvar, genom lagstiftnings- och icke-lagstiftningsåtgärder.

B.  EU:s handlingsplan för företagens sociala ansvar löpte ut 2014 och har ännu inte förnyats.

C.  Den europeiska industrin är världsledande inom många industribranscher, står för över hälften av EU:s export och cirka 65 % av investeringarna i forskning och utveckling och tillhandahåller mer än 50 miljoner arbetstillfällen (både direkt och indirekt), vilket utgör 20 % av arbetstillfällena i EU. Den europeiska tillverkningsindustrins bidrag till EU:s BNP har minskat från 19 % till mindre än 15,5 % under de senaste 20 åren, och dess bidrag till arbetstillfällen och investeringar i forskning och utveckling har också minskat. Det är mycket viktigt att stärka vår industriella bas för att behålla sakkunskap i EU, och det behövs en effektiv, kraftfull och ambitiös industristrategi för att nå detta mål.

D.  Det beslut som fattats av Embraco, ett multinationellt företag som är baserat i Brasilien och ägs av Whirlpool, att lägga ned sin produktionsanläggning i Riva di Chieri (Italien), säga upp 497 arbetstagare och utlokalisera sin tillverkning till en annan medlemsstat ger upphov till ett antal mer övergripande politiska frågor.

E.  Produktionsanläggningen i Riva di Chieri är lönsam, med hög produktivitet, och beslutet att utlokalisera produktionsverksamheten motiveras av kortsiktiga finansiella skäl snarare än långsiktiga ekonomiska överväganden. Embracos ledning har hittills vägrat inleda meningsfulla förhandlingar om uppsägningarna med arbetstagarföreträdare och nationella och lokala myndigheter, utan har endast gått med på att skjuta upp uppsägningarna.

F.  Situationen när det gäller Embraco är endast ett av många exempel den senaste tiden på nedläggningar och permitteringar i EU, som ofta hänger samman med utlokalisering till en annan medlemsstat eller till områden utanför EU. Sådana processer har betydande negativa ekonomiska och sociala konsekvenser för EU. Ett antal multinationella företag har i sina strategier endast varit inriktade på kortsiktig finansiell vinst, på bekostnad av långsiktig hållbarhet, sysselsättning, innovation, investering i forskning och utveckling och kompetensutveckling.

G.  Vid omstruktureringssituationer bör företagens sociala ansvar leda till en dialog mellan företag och berörda parter, särskilt arbetstagare och lokala myndigheter, för att produktionsanläggningarna ska fortsätta att användas och arbetstillfällena bevaras. Företagens sociala ansvar är särskilt relevant i regioner som är beroende av endast ett fåtal stora företag för sysselsättning, investeringar och social sammanhållning.

H.  Företagens sociala ansvar bör spela en avgörande roll i företagens beslutsprocesser. Embraco och Whirlpool har trots sina offentliga åtaganden i fråga om hållbarhet visat bristande socialt ansvarstagande i samband med besluten om produktionsanläggningen i Riva di Chieri och i förhållande till de berörda parterna.

I.  Direktiv (EU) 2017/828 om uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang syftar bland annat till att främja beslutsprocesser i börsnoterade företag som motiveras av långsiktig hållbarhet och konkurrenskraft snarare än av kortsiktiga skäl och vinster.

J.  Främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor är enligt artikel 9 i EUF-fördraget grundläggande principer för unionen. Kommissionen har åtagit sig att uppnå ett socialt AAA-kreditbetyg för EU. Den ekonomiska politiken och socialpolitiken är avsedda att tjäna folket, bland annat genom att främja en hållbar och socialt ansvarsfull ekonomisk verksamhet på lika villkor, och människorna är också den viktigaste faktorn för ett företags konkurrenskraft och för att ekonomin ska fungera väl.

K.  Dumpning strider, oavsett om den är social, skattemässig eller miljömässig, mot europeiska värderingar genom att den äventyrar skyddet av EU-medborgarnas rättigheter, arbetet för bättre arbets- och levnadsvillkor, en välfungerande inre marknad och rättvis konkurrens mellan ekonomiska aktörer.

L.  En av de viktigaste principerna i EU:s politik är social sammanhållning, vilket innebär ständig och fortgående tillnärmning av löner och säkerställt socialt skydd för alla arbetstagare. Betydande skillnader i arbetsvillkor och löner består i unionen, och social uppåtriktad konvergens är nyckeln till välstånd och ökad inre efterfrågan i hela unionen.

M.  Trots den senaste tidens skandaler och de protester de gett upphov till har framstegen varit otillräckliga i fråga om att bekämpa de multinationella företagens och privatpersoners skatteundandragande och skatteflykt och få bukt med skattedumpning inom EU.

1.  Europaparlamentet framhåller att företagens sociala ansvar utgör en mycket viktig del av den europeiska sociala och ekonomiska modellen. Parlamentet bekräftar sitt stöd för att företagens sociala ansvar ska definieras som ”företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället”, såsom anges i kommissions meddelande från 2011 om en förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar.

2.  Europaparlamentet påminner om att EU är en social marknadsekonomi vars mål är att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt för alla. Parlamentet påminner även om det viktiga målet i Europa 2020-strategin om att 20 % av BNP ska härröra från industrin före 2020.

3.  Europaparlamentet uttrycker stark solidaritet med och sitt stöd till alla arbetstagare i produktionsanläggningen i Riva di Chieri (Italien) som drivs av Embraco, ett brasilianskt företag som ägs av Whirlpool, samt till arbetstagarnas familjer och berörda underleverantörer, och framhåller de stora negativa konsekvenser som nedläggningen av fabriken får för den lokala ekonomin och lokalsamhället. Nödvändiga åtgärder måste vidtas för att säkerställa kontinuitet i sysselsättningen för alla berörda arbetstagare och för att den ekonomiska verksamheten och produktionen i anläggningen i Riva di Chieri ska garanteras långsiktigt.

4.  Europaparlamentet betonar att detta endast är ett av flera exempel den senaste tiden på multinationella företags utlokalisering inom och utanför EU. Det är särskilt oroväckande att man i multinationella företags beslutsprocesser ofta fäster större vikt vid kortsiktiga resultat och aktieägarnas avkastning än vid de ekonomiska och sociala konsekvenserna av deras beslut för berörda parter och samhället. Detta strider mot de europeiska värderingarna i företagens sociala ansvar.

5.  Europaparlamentet noterar att Embraco och Whirlpool, trots sina offentliga åtaganden i fråga om hållbarhet, däribland socialt ansvarstagande, i samband med besluten om produktionsanläggningen i Riva di Chieri och på det sätt som de hanterat besluten, har visat bristande socialt ansvarstagande. Det är djupt beklagligt att Embracos ledning inte har velat inleda meningsfulla diskussioner och förhandlingar med arbetstagarföreträdare och nationella och lokala myndigheter.

6.  Europaparlamentet betonar att socialt ansvarstagande företagsverksamhet bör grunda sig på a) produkters och tjänsters kvalitet, b) en positiv dialog med alla berörda parter, särskilt arbetstagare, c) beslutsprocesser som främjar hållbarhet långsiktigt och säkerställer en lämplig grad av insyn, d) fullt iakttagande av mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, all tillämplig lagstiftning och kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter samt e) förbättrade arbetsvillkor.

7.  Europaparlamentet påminner om att socialt ansvarstagande inte bara gynnar samhället som helhet utan också företag, eftersom konsumenter och investerare alltmer intresserar sig för de miljömässiga och sociala effekterna av de produkter eller tjänster som de köper och de företag som de investerar i. Parlamentet understryker samtidigt att socialt oansvarigt beteende kan få stora negativa effekter för ett företags resultat.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av 2018 lägga fram en ny handlingsplan om företagens sociala ansvar. En sådan handlingsplan bör föreskriva ett mer ambitiöst tillvägagångssätt vad gäller företagens sociala ansvar och omfatta rättsliga krav och både starkare rapporteringsskyldigheter och effektivare kontrollmekanismer, och bygga på erfarenheterna från direktivet om icke-finansiell rapportering (direktiv 2014/95/EU).

9.  Europaparlamentet understryker att man vid revideringen av handlingsplanen också bör infoga respekten för grundläggande principer och rättigheter – däribland de som definieras i den europeiska sociala stadgan och ILO:s grundläggande arbetsrättsliga normer – samt främjandet av hög sysselsättning, arbetsvillkor av hög kvalitet och social sammanhållning i en uppdaterad definition av företagens sociala ansvar. I handlingsplanen bör införandet av en europeisk social märkning för företagens sociala ansvar också övervägas.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja möjligheten att ta med miljömässiga och sociala kriterier, inklusive företagens sociala ansvar, i sina förfaranden för offentlig upphandling. Kommissionen uppmanas att stödja dessa initiativ och att underlätta utbytet av bästa praxis i frågan.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja arbetet för att på FN-nivå upprätta ett bindande fördrag om transnationella företag och att verka för ett ambitiöst avtal som innehåller effektiva och verkställbara mekanismer som säkerställer fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna i multinationella företags ekonomiska verksamhet.

12.  Europaparlamentet framhåller att ett gott förhållande mellan arbetsmarknadens parter inom ett företag måste vara det viktigaste när det gäller företagens sociala ansvar. Parlamentet är fast övertygat om att den sociala dialogen mellan företagen och arbetstagarna spelar en central roll för att förutse och hantera förändringar och hitta lösningar på de utmaningar som näringslivet står inför.

13.  Europaparlamentet anser att företagens sociala ansvar också bör bygga på större rätt till information, samråd och medverkan för arbetstagarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder på detta område, bland annat genom förslaget till en översyn av direktivet om ett europeiskt företagsråd och förstärkningen av de anställdas medverkan i företagsangelägenheter. Parlamentet begär att kommissionen, så snart som möjligt och efter samråd med arbetsmarknadens parter, ska lägga fram ett förslag till rättsliga ramar för information till och samråd med de anställda, planering och hantering av omstruktureringar, i enlighet med rekommendationerna i parlamentets resolution av den 15 januari 2013 om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar.

14.  Europaparlamentet anser att ett inslag av största vikt i företagens sociala ansvar bör vara deras engagemang för att förbättra arbetstagarnas färdigheter och kunskaper genom att tillhandahålla ändamålsenligt och lämpligt livslångt lärande.

15.  Europaparlamentet anser att företag som omlokaliserar sin ekonomiska verksamhet bör vara ansvariga för att bidra, även ekonomiskt, till att hitta en lämplig alternativ verksamhet för de berörda produktionsanläggningarna och arbetstagarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftningsåtgärder för att se till att företag som erhåller offentlig finansiering kan tvingas att ge tillbaka de medel som de har tagit emot, om de flyttar ut sin verksamhet.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka fall där företag beslutar att omlokalisera sin produktion inom EU, bland annat i syfte att se till att EU-medel inte har använts på ett otillbörligt sätt för att skapa konkurrens mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att dessutom kontrollera att offentliga medel inte används på ett otillbörligt sätt av medlemsstaterna, i synnerhet för att locka till sig företag från andra medlemsstater, bland annat genom olika former av social dumpning och skattedumpning.

17.  Europaparlamentet är övertygat om att industrin bör ses som en strategisk tillgång för EU:s konkurrenskraft och hållbarhet på lång sikt. Enbart med en stark och motståndskraftig industri och en framtidsorienterad industripolitik, med nödvändiga offentliga investeringar och stödåtgärder, kommer EU att kunna klara de olika utmaningar som väntar, däribland återindustrialiseringen, övergången till hållbarhet och skapandet av kvalitetssysselsättning.

18.  Europaparlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna måste säkerställa konkurrenskraften och den långsiktiga hållbarheten för EU:s industriella bas och bättre förutse socioekonomiska krissituationer eller eventuell utlokalisering. Parlamentet upprepar att den ekonomiska krisen har haft stor inverkan på industriproduktionen, med en betydande förlust av arbetstillfällen, industrikompetens och industriarbetarnas kunnande. Parlamentet understryker att EU bör försvara och främja mervärdet av industrier och produktionsanläggningar, såsom Embraco i Riva di Chieri, som fortsätter att vara konkurrenskraftiga på den europeiska och globala marknaden.

19.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att garantera lika konkurrensvillkor i hela EU, och uppmanar kommissionen att vidta lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att bekämpa social, skattemässig och miljömässig dumpning. Parlamentet fördömer kraftfullt de fall där företagen väljer att flytta ut sin ekonomiska verksamhet, speciellt när denna är lönsam, på grund av lägre skatter eller arbetskostnader eller svagare miljönormer. Parlamentet betonar att detta i hög grad undergräver den inre marknadens funktion och medborgarnas tilltro till EU.

20.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att ta initiativ för att förbättra EU-medborgarnas levnadsstandard genom en minskning av ekonomiska och sociala obalanser. Parlamentet understryker behovet av effektiva insatser i sociala frågor för att förbättra de sociala villkoren och arbetsvillkoren i EU genom en gradvis uppåtriktad konvergens, även inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, för att undvika social dumpning och en kapplöpning mot bottnen i fråga om arbetsrättsliga normer.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en bredare täckning för kollektivavtal i enlighet med medlemsstaternas nationella traditioner och praxis och med vederbörlig respekt för arbetsmarknadsparternas oberoende. Parlamentet rekommenderar att man i samarbete med arbetsmarknadens parter fastställer lägstalöner i form av en nationell minimilön, på grundval av medianlönen.

22.  Europaparlamentet beklagar att välfärdsinstrumenten i de flesta medlemsstater inte är tillräckliga i ett värstascenario där en produktionsanläggning måste stänga. Medlemsstaterna uppmanas eftertryckligen att säkerställa ett tillräckligt socialt skydd som gör det möjligt för människor att förbli yrkesverksamma och leva ett värdigt liv. Kommissionen uppmanas att hjälpa medlemsstaterna att säkerställa adekvat arbetslöshetsstöd, yrkesutbildning och mentorskap för personer som har blivit av med jobbet, med särskild uppmärksamhet riktad mot lågkvalificerad arbetskraft och arbetstagare som är äldre än 50 år.

23.  Europaparlamentet upprepar att en ansvarsfull skattestrategi är att betrakta som en hörnsten i företagens sociala ansvar och att aggressiv skatteplanering är oförenligt med detta begrepp. Parlamentet beklagar att de flesta företag inte tar med denna komponent i sina överväganden och rapporter om företagets sociala ansvar. Kommissionen uppmanas att inkludera denna komponent, med en lämplig definition av dess innebörd, i den uppdaterade handlingsplanen.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på lämpligt sätt följa upp parlamentets rekommendationer för att framgångsrikt bekämpa skatteflykt och skatteundandragande och komma till rätta med skattedumpningen inom EU, i synnerhet genom att införa offentlig landsspecifik rapportering och en konsoliderad gemensam bolagsskattebas, genom att förbjuda brevlådeföretag och genom att bekämpa skatteparadis, både inom och utanför unionen. Det är viktigt att det fastställs en lägsta effektiv bolagsskattesats på europeisk nivå.

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens roll som behörig konkurrensmyndighet i de pågående undersökningarna om statsstöd i samband med skattebeslut. Kommissionen uppmuntras att använda alla sina befogenheter enligt EU:s konkurrensregler för att ta itu med skadlig skattepraxis och utdöma påföljder mot medlemsstater och företag som befunnits ägna sig åt sådan praxis och skattedumpning i allmänhet. Parlamentet betonar att kommissionen måste avsätta större ekonomiska och personalmässiga resurser för att stärka sin förmåga att driva alla nödvändiga utredningar av skatterelaterat statsstöd på samma gång.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

(1)

EUT L 330, 15.11.2014, s. 1.

(2)

EUT L 132, 20.5.2017, s. 1.

(3)

EUT C 301 E, 13.12.2007, s. 45.

(4)

EUT C 24, 22.1.2016, s. 28.

(5)

EUT C 24, 22.1.2016, s. 33.

(6)

EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 101.

(7)

EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 39.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2016)0298.

(9)

EUT C 440, 30.12.2015, s. 23.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2016)0346.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2017)0010.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2017)0290.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2016)0377.

(14)

Antagna texter, P8_TA(2017)0305.

(15)

EUT C 366, 27.10.2017, s. 51.

(16)

Antagna texter, P8_TA(2016)0310.

(17)

Antagna texter, P8_TA(2017)0491.

Senaste uppdatering: 15 mars 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy