FÖRSLAG TILL RESOLUTION om vaccineringsmotstånd och minskad vaccineringsgrad i Europa
13.4.2018 - (2017/2951(RSP))
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Renate Sommer, Elena Gentile, Bolesław G. Piecha, Gesine Meissner, Kateřina Konečná, Marco Affronte, Mireille D’Ornano för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
B8‑0188/2018
Europaparlamentets resolution om vaccineringsmotstånd och minskad vaccineringsgrad i Europa
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juli 2016 om immunisering av barn: framgångar och utmaningar när det gäller immunisering av barn i Europa samt hur man ska gå vidare, som antagits av EU-medlemsstaternas hälso- och sjukvårdsministrar den 6 juni 2011[1],
– med beaktande av rådets slutsatser av den 1 december 2014 om vaccinering som ett ändamålsenligt verktyg inom folkhälsan,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 juni 2017 En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens,
– med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO:s) globala handlingsplan för vaccin, som godkändes av Världshälsoförsamlingens samtliga 194 medlemsstater i maj 2012,
– med beaktande av WHO:s resolution 68.6, som antogs av Världshälsoförsamlingens samtliga 194 medlemsstater den 26 maj 2015,
– med beaktande av WHO:s europeiska handlingsplan för vaccin 2015–2020, som antogs den 18 september 2014,
– med beaktande av den tekniska rapporten av den 27 april 2017 från Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) om system för information om immunisering i EU och EES,
– med beaktande av den tekniska rapporten från ECDC av den 14 juni 2017 om sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering och immunisering: grundläggande kompetens,
– med beaktande av den politiska deklarationen från FN:s generalförsamlings högnivåmöte i New York om antimikrobiell resistens av den 21 september 2016,
– med beaktande av Världsbankens rapport från mars 2017 om läkemedelsresistenta infektioner: ett hot mot vår ekonomiska framtid,
– med beaktande av rådets rekommendation av den 22 december 2009 om vaccination mot säsongsinfluensa[2],
– med beaktande av att flödet av resenärer mellan kontinenterna växer,
– med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om vaccineringsmotstånd och minskad vaccineringsgrad i Europa (O-000008/2018 – B8-2018 och O-000009/2018 – B8-2018),
– med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I december 2010 åtog sig ledare inom global hälsa att säkerställa att livräddande vacciner upptäcks, utvecklas och levereras globalt, i synnerhet till de fattigaste länderna, och utsåg de kommande tio åren (2011–2020) till ”vaccinernas årtionde”.
B. Kostnaden för ett fullständigt vaccinpaket för ett barn har, även till de lägsta världsmarknadspriserna, ökat 68 gånger mellan 2001 och 2014. Denna prisökning är oförsvarlig och oförenlig med det mål för hållbar utveckling som syftar till att garantera hälsosamma liv och främja välbefinnande i alla åldrar.
C. Länderna inom EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) är högst olika när det gäller rekommenderade vacciner och organisationen av hälso- och sjukvården.
D. Alla EU:s medlemsstater har godkänt WHO:s europeiska handlingsplan för vaccin 2015–2020.
E. Genom att man uppmuntrar en hög vaccinationsgrad skyddar man medborgarna från att smittas av sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering och som är pandemiska i länder med låg vaccinations- och immuniseringsgrad.
F. Enligt en global undersökning, som utfördes av The Vaccine Confidence Project, har den europeiska regionen den högsta negativa svarsgraden vad gäller uppfattningen om vacciners betydelse, säkerhet och verkan, vilket innebär det största vaccineringsmotståndet hos alla befolkningar[3].
G. Den minskade användningen av vaccin i Europa har lett till allvarliga mässlingsutbrott och relaterade dödsfall i flera europeiska länder.
H. Olika medlemsstater har utifrån One Health-modellen betraktat vaccination av boskap och andra husdjur som en viktig policyåtgärd, både för att förebygga utbrott av gränsöverskridande djursjukdomar och för att begränsa ytterligare smittorisker, och har infört vaccination mot bland annat infektioner av Coxiella burnettii och andra bakterie- och virussjukdomar som också utgör risker för folkhälsan.
I. Under perioden 2008–2015 förekom 215 000 fall av sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering, med undantag för influensa, i Europa[4].
1. Europaparlamentet erkänner den roll som vaccin skulle kunna spela för att bekämpa antimikrobiell resistens, något som bör fortsätta att undersökas.
2. Europaparlamentet erkänner den roll som vaccin skulle kunna spela för att minska behovet av antibiotika och på så sätt begränsa spridningen av antimikrobiell resistens, något som bör fortsätta att undersökas. Parlamentet betonar dock att man måste ge fortsatt hög prioritet åt att snarast minska överanvändning och missbruk av samt oavsiktlig exponering för antibiotika.
3. Europaparlamentet noterar att vaccinering förhindrar uppskattningsvis 2,5 miljoner dödsfall varje år världen över och minskar sjukdomsspecifika behandlingskostnader, inbegripet antimikrobiella behandlingar.
4. Europaparlamentet välkomnar att införandet av storskaliga skyddsvaccineringar i Europa avsevärt har bidragit till att utrota eller minska många smittsamma sjukdomar. Parlamentet oroar sig det oaktat över den betänkliga företeelse som heter vaccineringsmotstånd samt över att det saknas nationella rekommendationer om hänsynstagande till den åldrande befolkningen, samt yrkar på bättre insyn i produktionen av vaccin och på åtgärder för att lugna Europas invånare.
5. Europaparlamentet påpekar att vaccin noggrant testas i flera prövningsfaser innan de förhandsgodkänns för användning av WHO och godkänns av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), och att de med jämna mellanrumtas upp till ny bedömning. Parlamentet påpekar att forskarna måste tillkännage eventuella intressekonflikter.
6. Europaparlamentet föreslår att forskare som är jäviga på grund av intressekonflikt inte ska få vara med i utvärderingspaneler. Parlamentet kräver att diskussionerna i EMA:s utvärderingspanel inte längre ska vara sekretessbelagda. Parlamentet föreslår offentliggörande av de vetenskapliga och kliniska data som ligger till grund för panelens slutsatser och vilkas anonymitet garanteras på förhand.
7. Europaparlamentet påminner om att det i den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens konstateras att immunisering med hjälp av vaccination är ett kostnadseffektivt hälsoingripande i kampen mot antimikrobiell resistens[5].
8. Europaparlamentet välkomnar kommissionens aktiva engagemang till förmån för vaccinering och införandet av ett initiativ för vaccinering i kommissionens arbetsprogram 2018. Parlamentet välkomnar offentliggörandet av färdplanen för en rådsrekommendation om att stärka samarbetet mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering.
9. Europaparlamentet uttalar sitt stöd för vad kommissionen tillkännagett i sin handlingsplan mot antimikrobiell resistans, nämligen att börja sporra till användning av diagnostik, antimikrobiella alternativ samt vacciner[6].
10. Europaparlamentet välkomnar den kommande gemensamma handlingsplan som samfinansieras genom EU:s hälsoprogram och som syftar till att öka vaccineringsgraden.
11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stärka immuniseringstäckningens rättsliga grund. Parlamentet framhåller att det enligt första målet i den europeiska handlingsplanen för vaccin 2015–2020 är viktigt att införa och genomföra en lämplig rättslig ram för att fastställa nationella prioriteringar och konkretisera ett hållbart åtagande om immunisering.
12. Europaparlamentet stöder starkt avtalet om gemensam upphandling, som ger medlemsstaterna och kommissionen en ram för att gemensamt upphandla vacciner och därigenom sammanför medlemsstaternas köpkraft, och sålunda säkerställer ett tillräckligt utbud av pandemivacciner, så att vacciner säkert finns att tillgå, och att alla deltagande medlemsstater behandlas lika.
13. Europaparlamentet välkomnar att 24 medlemsstater har undertecknat avtalet om gemensam upphandling, vilket innebär att det omfattar 447,8 miljoner av EU:s 508,2 miljoner invånare. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte undertecknat avtalet att göra det, så att det säkert omfattar hela befolkningen i EU.
14. Europaparlamentet påminner om betydelsen av öppenhet för att bygga upp och behålla allmänhetens förtroende för läkemedel.
15. Europaparlamentet påminner om vikten av förordningen om kliniska prövningar[7] när det gäller att stimulera och underlätta forskning om nya vacciner och säkerställa öppenheten om resultaten av kliniska prövningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och EMA att genomföra förordningen om kliniska prövningar utan ytterligare dröjsmål, framför allt genom att införa den europeiska portalen och databasen, vars införande har försenats avsevärt under de senaste två åren. Parlamentet uppmanar dessutom alla involverade parter att se till att EMA:s aktuella flytt från London inte ytterligare stör eller försenar myndighetens arbete.
16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla vårdanställda själva är tillräckligt vaccinerade. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sitt förslag till rådets rekommendation om att stärka samarbetet mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering ta upp frågan om vaccinationsgraden bland vårdanställda.
17. Europaparlamentet anser att kommissionens initiativ till ett förslag till rådets rekommendation för att stärka samarbetet mot sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering, som ska offentliggöras det under andra kvartalet 2018 och syfta till att stödja medlemsstaternas genomförande av vaccinationsprogram, minska vaccineringsmotståndet och öka tillgången till vacciner samt sammantaget öka vaccinationstäckningen, är ett steg i rätt riktning. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att beakta parlamentets ståndpunkt vid utarbetandet av rekommendationerna.
18. Europaparlamentet noterar med oro att epidemiologiska uppgifter om den nuvarande vaccinationssituationen i medlemsstaterna visar stora luckor i acceptansen för vaccinering och för låg vaccinationstäckning för att säkerställa tillräckligt skydd. Parlamentet är bekymrat över att det ökande och utbredda vaccineringsmotståndet har antagit oroväckande proportioner, eftersom detta får en rad konsekvenser för hälsan i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, med tanke på nyttan med vaccinering som ett förebyggande verktyg, försäkra sig om att vaccinationstäckningen sträcker sig längre än till yngre barn och om att alla befolkningsgrupper kan inbegripas i en livslång vaccinationsstrategi.
19. Europaparlamentet understryker att det minskande förtroendet hos allmänheten för vaccinering världen över är oroväckande och en stor utmaning för folkhälsoexperter. Parlamentet noterar att vaccineringsmotståndet lett till att ett flertal länder i Europa i nuläget upplever mässlingsutbrott som hade kunnat undvikas. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stärka sitt stöd till nationella vaccineringsinsatser för att öka vaccinationstäckningen.
20. Europaparlamentet understryker att ökad öppenhet i processen med att utvärdera vacciner och deras adjuvanser liksom finansiering av oberoende forskningsprogram om deras eventuella biverkningar skulle bidra till att återupprätta förtroendet för vacciner.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka infrastrukturen för insamling av data för att spåra mönster för infektionssjukdomar och vacciners inverkan i praktiken för att främja immuniseringsprogrammens resultat.
22. Europaparlamentet är oroat över att medlemsstaterna är så olika i fråga om vilka vacciner de rekommenderar, tillhandahåller eller föreskriver som obligatoriska. Parlamentet är också oroat över att dessa skillnader i vaccinationstäckning förvärrar ojämlikheterna i hälsa mellan medlemsstaterna och undergräver arbetet med att minska och utrota sjukdomar som kan förebyggas.
23. Europaparlamentet fördömer spridningen av otillförlitlig, vilseledande och ovetenskaplig information om vaccinering, något som förvärras av kontroverser och sensationslystnad i medierna och av dålig journalistik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att effektivt inskrida mot att det sprids sådan vilseledande information och att vidareutveckla kampanjer för ökad medvetenhet och upplysningskampanjer samt att satsa på bättre utbildning och dialog, framför allt när det gäller föräldrar, bland annat genom att inrätta en europeisk plattform som syftar till att öka vaccinationstäckningen, och även att hindra den vilseledande informationen att få verkan.
24. Europaparlamentet betonar att allmänheten måste få heltäckande, saklig och vetenskapligt underbyggd information. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för en dialog med berörda parter från det civila samhället, gräsrotsrörelser, den akademiska världen, medierna och nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheter för att motverka opålitlig, vilseledande och ovetenskaplig information om vaccinering.
25. Europaparlamentet är oroat över att vissa medlemsstater avsätter så lite budgetmedel för vaccinering, samt över de höga priserna på och de stora prisskillnaderna mellan vissa livräddande vacciner, något som riskerar att ytterligare förvärra den ojämlikhet i hälsa som redan råder. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att med det snaraste genomföra de åtgärder parlamentet efterlyst i sin resolution av den 2 mars 2017 om EU:s alternativ för att förbättra tillgången till läkemedel[8], och betonar att vaccinering är ett av de ingrepp som blir kostnadseffektivast för hälso- och sjukvården på lång sikt.
26. Europaparlamentet är oroat över att de höga vaccinpriserna på ett oproportionerligt sätt drabbar låg- och medelinkomstländer, inklusive länder som förlorar det givarstöd de tidigare fått genom vaccinalliansen Gavi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att underlätta tillgången till vaccin i dessa länder.
27. Europaparlamentet välkomnar de uppmuntrande framsteg som gjorts i kampen mot sjukdomar, bland dem cancer, med anknytning till humant papillomvirus (HPV), tack vare vaccinationsprogram mot HPV-viruset. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidareutveckla dessa program och utforska sätt att öka täckningsgraden och förebygga andra former av cancer, till exempel genom att inkludera pojkar i vaccinationsprogram.
28. Europaparlamentet anser att vaccinationsscreening och vaccinationstjänster för migranter och flyktingar som kommer till EU är avgörande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kartlägga de konkreta vaccineringsverksamheter som genomförs för migranter och flyktingar som kommer till EU och att med kraft ta itu med de brister som konstaterats.
29. Europaparlamentet är oroat över bristen på vaccin och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla lösningar för att öka både tillgången på och till vaccin, inbegripet system för lagring av vaccin.
30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja upplysningskampanjer bland hälso- och sjukvårdspersonal som utför vaccineringar och understryker deras såväl moraliska som etiska skyldighet att skydda folkhälsan genom att förse patienterna (eller patienternas vårdnadshavare) med tillräcklig information om rekommenderade vacciner, så att de kan fatta ett välgrundat beslut.
31. Europaparlamentet påpekar att hälso- och sjukvårdspersonalen har en avgörande betydelse för acceptansen för vaccinering bland allmänheten och att deras rekommendationer genomgående uppges som det främsta skälet till vaccinering[9].
32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en heltäckande EU-handlingsplan, där man tar upp det sociala problemet med vaccineringsmotstånd, stärker medlemsstaternas åtaganden om immunisering som en prioriterad folkhälsoåtgärd, inklusive prioriterade och regionspecifika åtgärder, och beaktar medlemsstaternas olika förhållanden och de särskilda utmaningar som de står inför.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bana väg för en mer harmoniserad och samordnad tidsplan för vaccinering i hela EU, att dela bästa praxis, att tillsammans med medlemsstaterna undersöka alternativ för att upprätta en EU-plattform för övervakning av vacciners säkerhet och verkan, att säkerställa en jämn vaccinationstäckning i hela Europa, att minska ojämlikheten i hälsa och att bidra till att öka förtroendet för vaccineringsprogram och vacciner. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa målinriktade initiativ om vaccinering som t.ex. en ”Europadag för influensavaccinering”, med hjälp av vilka man varje år skulle kunna inleda vaccinationskampanjen i överensstämmelse med det mål om en täckning på 75 % som fastställs i rådets rekommendationer om säsongsinfluensa.
34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta konkreta ”One Health”-policyåtgärder för att med hjälp av ekonomiska och politiska incitament öka vaccinationstäckningen hos både människor och, där så behövs, hos djur och därigenom bekämpa smittsamma sjukdomar och antibiotikaresistens mer kostnadseffektivt, bland annat inom ramen för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020.
35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att punktligt förse kommissionen, ECDC och WHO med uppgifter om vaccinering och om sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering.
36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, Världsorganisationen och medlemsstaternas regeringar.
- [1] EUT C 202, 8.7.2011, s. 4.
- [2] EUT L 348, 29.12.2009, s. 71.
- [3] Larson, Heidi J. et al. (2016), The State of Vaccine Confidence 2016: Global Insights Through a 67-Country Survey. EBioMedicine: volym 12, s. 2016, ss. 295–301.
- [4] Council on Foreign Relations: Vaccine-Preventable Outbreak Maps, 2015.
- [5] A European One Health Action Plan against Antimicrobial Resistance (AMR), s. 10.
- [6] A European One Health Action Plan against Antimicrobial Resistance (AMR), s. 12.
- [7] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 av den 16 april 2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG (EUT L 158, 27.5.2014, s. 1).
- [8] Antagna texter, P8_TA(2017)0061.
- [9] Leask J, Kinnersley P, Jackson C, Cheater F, Bedford H, Rowles G., Communicating with parents about vaccination: a framework for health professionals, BMC Pediatrics, 2012, volym 12, ss. 12–154.