FÖRSLAG TILL RESOLUTION om genomförandet av Bolognaprocessen – lägesrapport och uppföljning
13.4.2018 - (2018/2571(RSP))
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Petra Kammerevert för utskottet för kultur och utbildning
B8‑0190/2018
Europaparlamentets resolution om genomförandet av Bolognaprocessen – lägesrapport och uppföljning
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om EU-institutionernas bidrag till konsolideringen av och framstegen för Bolognaprocessen[1],
– med beaktande av rådets slutsatser av den 25 och 26 november 2013 om den europeiska högre utbildningens globala dimension[2],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2011 Stöd till tillväxt och sysselsättning – en agenda för modernisering av Europas system för högre utbildning (COM(2011)0567),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 28 och 29 november 2011 om moderniseringen av den högre utbildningen[3],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 november 2012 En ny syn på utbildning – att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat (COM(2012)0669),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 15 februari 2006 om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen[4],
– med beaktande av den gemensamma deklaration som undertecknades i Bologna den 19 juni 1999 av utbildningsministrarna från 29 europeiska länder (Bolognadeklarationen),
– med beaktande av sin resolution av den 28 april 2015 om uppföljning av genomförandet av Bolognaprocessen,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 november 2017 Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur (COM(2017)0673),
– med beaktande av frågan till kommissionen om genomförandet av Bolognaprocessen – lägesrapport och uppföljning, (O-000020/2018 – B8‑0014/2018),
– med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kultur och utbildning,
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Bolognaprocessen är ett mellanstatligt initiativ genom vilket länder försöker att med hjälp av en öppen och samarbetsinriktad dialog uppnå gemensamma mål med internationellt överenskomna åtaganden, och på så sätt bidra till att skapa ett europeiskt område för högre utbildning som garanterar lika möjligheter och utbildning av hög kvalitet.
B. Bolognaprocessen har främjat rörlighet genom att öka internationaliseringen av den högre utbildningen och förbättra kompatibiliteten mellan och jämförbarheten av standarden i olika system för högre utbildning, samtidigt som man respekterar principerna om akademisk frihet och institutionellt självbestämmande och fokuserar på att stärka den högre utbildningens kvalitet och erbjuda medborgarna lika möjligheter.
C. Det europeiska området för högre utbildning har som syfte att inrätta ett system med tre nivåer (kandidat-, magister- och doktorsexamen) och att göra de europeiska systemen för högre utbildning mer internationellt jämförbara och attraktiva.
D. Utbildning är en av huvudpelarna i vårt samhälle och högre utbildning spelar en viktig roll för att främja den personliga utvecklingen och kompetensutvecklingen och för att öka anställbarheten och konkurrenskraften, stärka samhällsengagemanget, det aktiva medborgarskapet och den interkulturella förståelsen samt för att främja gemensamma värderingar och ta itu med utmaningarna i en värld i snabb förändring.
E. Kommissionen har lanserat en ny EU-agenda för högre utbildning i syfte att stödja högskolor och nationella myndigheter med ansvar för högre utbildning. Andra länder i det europeiska området för högre utbildning skulle gradvis kunna involveras i denna process genom samråd och utbyte av bästa praxis.
F. Strävan efter ett öppet och inkluderande europeiskt område för högre utbildning som bygger på kvalitet och ömsesidigt förtroende är grunden för Bolognaprocessen.
G. Bolognaprocessen och det europeiska området för högre utbildning omfattar 48 länder där många viktiga grannar och partner till EU ingår. Bolognaprocessen effektiviserar de partnerskap med tredjeländer som rör högre utbildning och skapar incitament för reformer på utbildningsområdet och andra områden i respektive länder.
H. Med tanke på att framstegen i genomförandet av Bolognaprocessen inom hela det europeiska området för högre utbildning skiljer sig åt och att det i många fall är svårt att genomföra de överenskomna strukturreformerna, är ökad och förenklad rörlighet för studenter samt gemensamma utbildningsbevis än så länge Bolognaprocessens två stora framgångar.
I. Vitryssland togs upp i det europeiska området för högre utbildning 2015 förutsatt att landet skulle uppfylla de krav som fastslagits i den vitryska färdplanen för högskolereformer. De vitryska myndigheterna fullgjorde inte sina skyldigheter före utgången av 2017 och bör få igång reformerna igen.
1. Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att öka sitt politiska engagemang och främja ömsesidigt samarbete i genomförandet av de gemensamt överenskomna målen inom hela det europeiska området för högre utbildning, och vid behov utveckla lämpliga regelverk i syfte att konsolidera dess utveckling, stärka dess trovärdighet och bli en referenspunkt för akademisk spetskompetens i hela världen, och samtidigt öka möjligheterna till rörlighet för att så många studerande som möjligt ska kunna delta.
2. Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att garantera öppna, tillgängliga och rättvisa mekanismer för att fördela rörlighetsbidrag. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att öka sina utbildningsbudgetar i syfte att garantera en offentlig högre utbildning som är kostnadsfri och tillgänglig för alla i syfte att främja livslångt lärande.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de deltagande länderna att göra det lättare att erkänna akademiska studieperioder och studiemeriter som man erhållit utomlands samt kvalifikationer för akademiska och yrkesmässiga ändamål och tidigare lärande, samt att utveckla kvalitetssäkringssystem. Parlamentet insisterar på att unionen, medlemsstaterna och universiteten bör inrätta mekanismer som tillhandahåller finansiellt och administrativt stöd till studerande, akademiker och personal från studieovana miljöer genom lämplig finansiering, bland annat genom att få dem att delta i program för rörlighet och göra tillträdet till högre utbildning öppnare genom fler möjligheter till livslångt lärande på akademisk nivå, uppmuntra till kompletterande utbildningsformer såsom icke-formell och informell utbildning och skapa öppnare utbildningsvägar genom att undanröja befintliga hinder mellan olika utbildningsnivåer.
4. Europaparlamentet uppmanar berörda aktörer och institutioner att hitta en lösning på problemet med korta cykler där det krävs ett inträdesprov till universiteten för att få tillgång och tillträde till ett kandidatprogram.
5. Europaparlamentet uppmanar länderna i det europeiska området för högre utbildning att främja mer inkluderande rörlighet för studerande, lärare, forskare och administrativ personal, eftersom rörlighet bidrar både till personlig och yrkesmässig utveckling samt till en högre kvalitet vad gäller inlärning, undervisning, forskning och administration. Parlamentet vill att rörlighet inkluderas i utbildningsprogrammen och att inlärningen av främmande språk förbättras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda tillräcklig offentlig finansiering och att använda dessa medel mer effektivt för att se till att studerande och forskare har de resurser som krävs för att studera utomlands, och att deras sociala och ekonomiska bakgrund inte utgör något hinder.
6. Europaparlamentet framhåller att spridning av kunskap, forskning och vetenskap i alla länder i det europeiska området för högre utbildning är en central del i EU:s strategi efter 2020, och i hög grad bidrar till att främja ett europeiskt medborgarskap.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma genomförandet av målen från ministerkonferensen i Jerevan avseende kvaliteten på undervisning och lärande samt att öka de utexaminerades anställbarhet under hela deras yrkesverksamma liv.
8. Europaparlamentet betonar vikten av en ökad social dimension i den högre utbildningen. Parlamentet uppmanar länderna i det europeiska området för högre utbildning att på ett effektivt sätt införa strategin för den sociala dimensionen och att erbjuda studerande med funktionshinder och från studieovana miljöer konkreta möjligheter att få tillträde till och avsluta högre utbildning.
9. Europaparlamentet uppmanar länderna i det europeiska området för högre utbildning att se till att samråden med och den kritiska granskningen av sina högre utbildningsanstalter sker på internationell nivå, och att arbeta för en mer samordnad metod vid genomförandet av gemensamt överenskomna reformer för att uppnå målen i Bolognaprocessen och få till stånd ett effektivt erkännande av icke-formell utbildning och informellt lärande för att öka de studerandes anställbarhet och samhällsengagemang.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka de framsteg som görs för att nå Bolognaprocessens mål för en social dimension liksom bredare inkluderande mål.
11. Europaparlamentet uppmanar den ministerkonferens som kommer att hållas i Paris i år att rapportera om genomförandet av det mål som fastställdes vid den senaste ministerkonferensen i Jerevan i maj 2015 om att slutföra inrättandet av ett europeiskt område för högre utbildning.
12. Europaparlamentet begär att 2018 års kommande ministerkonferens i Paris avseende det europeiska området för högre utbildning tillhandahåller en kritisk bedömning av Bolognaprocessen i syfte att a) identifiera kvarstående hinder och möjliga lösningar och säkerställa ett konkret genomförande av åtagandena, b) stödja de länder som släpar efter i genomförandet av centrala åtaganden i Bolognaprocessen genom ökad kapacitetsuppbyggnad, och att utveckla särskilda mekanismer och förfaranden som hanterar fall av bristande efterlevnad, och c) kartlägga nya mål för det europeiska området för högre utbildning efter 2020 samt stärka dialogen mellan regeringar, institutioner för högre utbildning och forskningsinstitut, för att därmed bidra till att skapa ett mer integrerat, högkvalitativt, inkluderande, attraktivt och konkurrenskraftigt europeiskt område för högre utbildning.
13. Europaparlamentet uppmanar länderna i det europeiska området för högre utbildning att låta Vitryssland stå kvar på dagordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla nödvändiga resurser för de åtgärder som krävs för genomförandet av den vitryska färdplanen för högskolereformer.
14. Europaparlamentet uppmanar sekretariatet för Bolognas uppföljningsgrupp att övervaka rapporterna om att samma riktlinjer har genomförts på olika sätt i olika länder i det europeiska området för högre utbildning, och att olika bakgrunder och resursnivåer har lett till betydande skillnader mellan institutionerna inom det europeiska området för högre utbildning.
15. Europaparlamentet understryker vikten av att stärka och skapa möjligheter till samhällsdebatt om den högre utbildningen och de problem som aktörerna står inför. Parlamentet betonar vikten av att få flera studerande, forskare, lärare och annan skolpersonal att delta i styrningen av den högre utbildningen.
16. Europaparlamentet betonar behovet av att senast 2020 öka de offentliga medlen inom utbildning och respektera EU:s överordnade mål på 3 % av EU:s BNP i forskning och utbildning.
17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.