FÖRSLAG TILL RESOLUTION om fonden för ett sammanlänkat Europa efter 2020
28.5.2018 - (2018/2718(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Marian-Jean Marinescu, Wim van de Camp, Francisco José Millán Mon, Ivo Belet för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0242/2018
B8‑0242/2018
Europaparlamentets resolution om fonden för ett sammanlänkat Europa efter 2020
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[1] och den senare ändringen genom rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123 av den 20 juni 2017[2],
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,
– med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag[3],
– med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag av den 28 juni 2017 om framtiden för EU:s finanser (COM(2017)0358),
– med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser[4],
– med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2016)0604) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2016)0299),
– med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till ändring av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2016)0606),
– med beaktande av parlamentets ratificering av Parisavtalet den 4 oktober 2016 och rådets ratificering den 5 oktober 2016,
– med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2016 om halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020[5],
– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 15 juni 2016 om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen[6],
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Transportsektorn och dess infrastruktur är av central och avgörande betydelse för ett lands utveckling och för välståndet för befolkningen i medlemsstaterna. Transportsektorn är därför ett nyckelområde för investeringar som bidrar till tillväxt, konkurrenskraft och utveckling genom att stärka den ekonomiska potentialen för varje region i EU och på så sätt främja ekonomisk, territoriell och social sammanhållning, stödja den inre marknaden och därmed underlätta sammanhållning, integration och social och ekonomisk inkludering, motverka ojämlikhet mellan regioner, underlätta tillgång till tjänster och utbildning i de mest avlägsna och i nuläget avfolkningshotade regionerna samt stärka nätverk för att starta och utveckla företag.
B. Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) utformades som ett gemensamt och centralt förvaltat finansieringsprogram för transport-, energi- och telekommunikationsinfrastruktur och som en del av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och EU:s 20–20–20-mål på området energi- och klimatpolitik.
C. FSE svarar för en betydande del av EU:s finansiering av transport- och energiprojekt och ger ett viktigt bidrag till utfasningen av fossila bränslen i den europeiska ekonomin. Därmed bidrar fonden till uppfyllandet av EU:s utsläppsminskningsmål enligt Parisavtalet.
D. På grundval av de respektive sektorsspecifika riktlinjerna bör FSE stödja utvecklingen av transeuropeiska nät (TEN), med målet att öka sammanhållningen på den inre marknaden och EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden, och samtidigt komma till rätta med marknadsmisslyckanden, fokusera på projekt med högt europeiskt mervärde och stimulera till ytterligare investeringar från den privata sektorn.
E. De typer av projekt som medfinansieras av FSE överensstämmer väl med EU:s ambition att öka sammanlänkningen på europeisk nivå för tre viktiga sektorer och att koncentrera stödet till kollektiva nyttigheter med en europeisk dimension. FSE bidrar till kommissionens prioriteringar av sysselsättning, tillväxt och investeringar, den inre marknaden, energiunionen, klimatet och den digitala inre marknaden, vilket stärker EU:s globala konkurrenskraft.
F. FSE:s transportdel hade i slutet av 2017 redan anslagit 21,3 miljarder euro i bidrag till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), vilket gav investeringar på totalt 41,6 miljarder euro. Under 2018 kommer ytterligare bidragsavtal att ingås i en ansökningsomgång för blandfinansiering där FSE-bidrag kombineras med privat finansiering, bland annat från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Den ursprungliga budgeten på 1 miljard euro för denna ansökningsomgång utökades i november 2017 med 350 miljoner euro för att stödja det prioriterade initiativet ”Innovation och ny teknik” i linje med målen för handlingsplanen för alternativa bränslen.
G. Kommissionen förväntas offentliggöra sina lagstiftningsförslag om europeiska strategiska investeringar, inbegripet en uppdatering av FSE, i maj och juni 2018.
1. Europaparlamentet betonar att investeringar i transportinfrastruktur innebär investeringar i långsiktig tillväxt, sammanhållning, konkurrenskraft och sysselsättning, där EU tillför ett konkret mervärde för medborgarna.
2. Europaparlamentet anser att man inom transportsektorn bör prioritera projekt som skapar eller förbättrar gränsöverskridande förbindelser, kompletterar felande länkar och undanröjer flaskhalsar. Parlamentet menar därför att FSE i detta sammanhang konkret skulle bidra till ambitionen att skapa ett gemensamt europeiskt transportområde.
3. Europaparlamentet insisterar vidare på att FSE bör fokusera på att tillföra utvecklingen av sammanlänkning inom transportsektorn ett europeiskt mervärde, främst genom att fokusera på projekt på nationell, regional eller lokal nivå som inte skulle ha genomförts utan EU-stöd.
4. Europaparlamentet ställer sig bakom uppfattningen att FSE bör fortsätta att styra offentlig och privat finansiering i riktning mot EU:s politiska mål, möjliggöra viktiga investeringar där kostnaderna bärs på nationell eller lokal nivå men nyttan blir påtaglig på europeisk nivå samt bidra till att påskynda övergången till ett utsläppssnålt och digitaliserat samhälle.
5. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att anslå FSE-medel i form av bidrag, eftersom den stora merparten av FSE-finansieringen avser projekt som ger vinster i ett större regionalt och europeiskt sammanhang, men där den nationella eller marknadsbaserade finansieringen inte är tillräcklig.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ytterligare sätt att främja FSE som ett policystyrt instrument med sektorsspecifika mål vilket inriktas på komplexa projekt som innehåller en gränsöverskridande dimension eller syftar till EU-omfattande driftskompatibilitet.
7. Europaparlamentet framhåller vikten av direkt förvaltning, som leder till en snabb medelstilldelning och ett mycket sunt genomförande av budgeten. Parlamentet betonar att den direkta förvaltningen av FSE-bidragen har visat sig vara mycket effektiv, med en stark projektplanering och en konkurrenskraftig urvalsprocess, fokus på EU:s politiska mål, samordnat genomförande och full delaktighet för medlemsstaterna. Eftersom genomförandeorganet för innovation och transportnät (Inea) har uppnått mycket goda resultat när det gäller den finansiella förvaltningen av FSE och optimeringen av budgeten, i synnerhet tack vare sin flexibilitet att snabbt styra om medel som inte använts i en viss åtgärd till att finansiera nya, insisterar parlamentet på att Inea måste förstärkas så att EU-medlen används på lämpligt sätt.
8. Europaparlamentet upprepar att den ansökningsomgång för blandfinansiering som genomfördes 2017 och som kombinerar FSE-bidrag med marknadsbaserad finansiering, i synnerhet finansieringsinstrument tillgängliga genom Efsi, är avsedd att öka komplementariteten mellan de båda stödsystemen, samtidigt som andra finansieringskällor, särskilt Efsi, privata investerare och nationella utvecklingsbanker, utnyttjas.
9. Europaparlamentet framhåller fördelarna med komplementariteten mellan FSE, Horisont 2020, de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och Efsi. Parlamentet påpekar att Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden har en stark regional dimension som svarar mot lokala behov och är inriktad på finansiellt stöd till de mindre utvecklade regionerna och de 15 medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden, medan FSE är inriktad på centrala insatser för EU:s prioriterade TEN-T-korridorer i stomnätet genom ett fokus på EU-integration genom gränsöverskridande anslutningar och sammanlänkningar, undanröjande av flaskhalsar och projekt som syftar till driftskompatibilitet.
10. Europaparlamentet välkomnar de initiativ inom vilka en del av sammanhållningsbudgeten (11,3 miljarder euro, transport) har genomförts genom direkt förvaltning inom ramen för FSE. Parlamentet konstaterar att EU:s investeringar i transportinfrastruktur även i fortsättningen bör vara en välavvägd kombination av centrala och delade förvaltningsresurser.
11. Europaparlamentet konstaterar att FSE har fungerat som en katalysator för Efsi, i och med att många projekt som startades med direktinvesteringar från FSE senare återfanns i Efsis projektplanering. Parlamentet påpekar dessutom att projekt som har tagits fram med FSE-stöd eller som delvis har stötts med FSE-bidrag för bygg- och anläggningsarbeten börjat få medel från Efsi. Parlamentet understryker dock att Efsi har haft en substitutionseffekt på FSE:s finansieringsinstrument.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stå fast vid FSE:s viktigaste politiska mål, som är följande: När det gäller transporter, fullborda stomnätet för TEN-T, inklusive införande av Sesar och ERTMS, och gå över till ren, konkurrenskraftig, innovativ och uppkopplad rörlighet till 2030 (med en grundläggande infrastruktur för alternativa bränslen och laddning i EU 2025) samt göra framsteg mot fullbordandet av det övergripande TEN-T-nätet till 2050. När det gäller energi, fullborda de prioriterade TEN-E-korridorerna och de tematiska områdena till 2030 i linje med ”Ren energi för alla i EU” och de långsiktiga målen för utfasning av fossila bränslen genom smarta och digitaliserade nät, nå sammanlänkningsmålen 2030 (också för perifera medlemsstater), utveckla maskformiga havsbaserade elnät samt säkerställa försörjningstryggheten, bland annat genom synkronisering. När det gäller digitalisering, maximera fördelarna med den digitala inre marknaden för alla medborgare och företag till 2030, genom att skapa ett gigabitsamhälle med fullständig it-säkerhet till 2025, förbereda terabituppkoppling till 2030 samt bygga ut en EU-omfattande infrastruktur för data och digitala tjänster som stöder den digitala omvandlingen av viktiga områden av allmänintresse, från vård till rörlighet och offentlig förvaltning.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett riktat initiativ inom den framtida fonden InvestEU i syfte att mobilisera privata investeringar, delvis genom att sammanföra bidrag och finansieringsinstrument, så att ERTMS kan genomföras fullständigt.
14. Europaparlamentet anser att det behövs en uppdaterad FSE som omfattar alla transportsätt, inklusive väginfrastruktur och inre vattenvägar, som inriktas på sammanlänkningar och fullbordandet av transportnät i randområden och som omfattar alla transportbehov, inklusive digitala lösningar, byte av transportslag och mer hållbara transporter. Parlamentet anser att denna uppdaterade FSE också bör prioritera mer direkta kopplingar mellan stomnät och övergripande nät, däribland exempelvis horisontella prioriteringar såsom höghastighetsleder till sjöss. Parlamentet anser att detta bör återspeglas i de förteckningar över i förväg identifierade projekt som ingår i den kommande FSE-förordningen.
15. Europaparlamentet påminner om att den uppdaterade FSE kommer att bli avgörande om EU ska kunna fullborda stomnätet för transporter till 2030. Parlamentet anser att en jämn geografisk fördelning av järnvägskorridorer underlättar genomförandet av stomnätet, en förbättrad modal integrering och främjandet av sammodala transportoperationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka järnvägskorridorerna i stomnätet för att förbättra sammanlänkningen i randområdena längs Atlanten och deras hamnar.
16. Europaparlamentet påminner om att FSE:s dubbla fokus inom telekommunikationssektorn på dels digitala gränsöverskridande tjänster av allmänt intresse, dels infrastruktur för kommunikation och datahantering, har visat att programmet är viktigt för uppnåendet av EU:s mål för den digitala inre marknaden och bidrar till att utveckla och genomföra gemensamma politiska åtgärder för att klara samhällsutmaningar som den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården, it-säkerhet, 5G-täckning av TEN-T-korridorerna och digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.
17. Europaparlamentet påminner om att kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen 2011 introducerade ett finansieringsinstrument med en total budget på 50 miljarder euro, fördelade på följande sätt: 9,1 miljarder euro för projekt inom energisektorn, 9,2 miljarder euro för telekommunikationsprojekt/digitala projekt och 21,7 miljarder euro för transportprojekt. Parlamentet påminner dessutom om att det var meningen att 10 miljarder euro ur Sammanhållningsfonden skulle öronmärkas för transportprojekt, så att det totala anslaget för transportsektorn blir 31,7 miljarder euro, men att detta belopp avsevärt minskade genom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och förhandlingarna om Efsi.
18. Europaparlamentet framhåller att FSE skapar stort europeiskt mervärde för alla medlemsstater genom att stödja sammanlänkningsprojekt med gränsöverskridande dimensioner och finansiera projekt som kompletterar felande länkar och undanröjer flaskhalsar, så att EU:s inre marknad fungerar väl och det finns en territoriell sammanhållning mellan medlemsstaterna.
19. Europaparlamentet välkomnar införandet av sektorsövergripande synergier i FSE. Parlamentet förväntar sig att de framtida sektorsspecifika politiska riktlinjerna och FSE görs flexiblare så att de underlättar synergier och reagerar snabbare på nya utvecklingstendenser och prioriteringar inom tekniken, såsom digitalisering, samtidigt som de påskyndar utfasningen av fossila bränslen och bemöter gemensamma samhällsutmaningar såsom hot mot it-säkerheten.
20. Europaparlamentet betonar att FSE har varit, är och måste förbli ett effektivt och målinriktat instrument för investeringar i transeuropeisk infrastruktur (TEN) för transporter, energi och digital kommunikation, för att bidra till EU:s prioriteringar i fråga om sysselsättning, tillväxt och investeringar, den inre marknaden, energiunionen, klimatpolitiken samt den digitala inre marknaden.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tänka på att fullbordandet av de transeuropeiska näten enligt definitionen i EU:s politiska prioriteringar kommer att kräva stora investeringar, som delvis kommer att vara beroende av fortsatt stöd från EU.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja FSE inom ramen för uppnåendet av de mål som anges i Handlingsplan för militär rörlighet: EU vidtar åtgärder för en försvarsunion.
23. Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande En EU-budget för framtiden. Parlamentet anser att nivån på den föreslagna anslagsfördelningen för FSE, i synnerhet de låga anslagen för transporter, är otillfredsställande. Dessa anslag är lägre än tidigare anslag inom den fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att höja nivån i förslaget till FSE-förordningen, så att den motsvarar transport-, energi- och telekommunikationsinfrastrukturens behov och de fördelar den ger.
24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och medlemsstaterna.
- [1] EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
- [2] EUT L 163, 24.6.2017, s. 1.
- [3] EUT C 101, 16.3.2018, s. 64.
- [4] Antagna texter, P8_TA(2017)0401.
- [5] Antagna texter, P8_TA(2016)0412.
- [6] EUT C 17, 18.1.2017, s. 20.