Förfarande : 2018/2718(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0245/2018

Ingivna texter :

B8-0245/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 31/05/2018 - 7.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0237

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 340kWORD 50k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0242/2018
28.5.2018
PE621.629v01-00
 
B8-0245/2018

till följd av ett uttalande från kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om fonden för ett sammanlänkat Europa efter 2020 (2018/2718(RSP))


Roberts Zīle, Zdzisław Krasnodębski för ECR-gruppen

Europaparlamentets resolution om fonden för ett sammanlänkat Europa efter 2020 (2018/2718(RSP))  
B8‑0245/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1) och den senare ändringen av denna genom rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123 av den 20 juni 2017(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), och kommissionens förslag av den 14 september 2016 om en ändring av detta interinstitutionella avtal (COM(2016)0606),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2016)0604) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2016)0299),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 maj 2018 En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. Den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2018)0321),

–  med beaktande av Jean-Claude Junckers uttalande av den 2 maj 2018 om kommissionens beslut om paketet med den fleråriga budgetramen efter 2020,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Transportsektorn är fortfarande ett viktigt investeringsområde som bidrar till tillväxt, konkurrenskraft och utveckling genom att stärka varje EU-medlemsstats och EU‑regions ekonomiska potential och på så sätt främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, stödja den inre marknaden och därigenom motverka obalanser mellan regioner.

B.  EU:s nuvarande energiinfrastruktur håller på att åldras och kan därför vara otillräcklig för att möta den framtida efterfrågan på energi eller för att säkra försörjningstryggheten.

C.  Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) utformades som ett gemensamt och centralt förvaltat finansieringsprogram för transport-, energi- och telekommunikationsinfrastruktur, och som en del av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, och den leder till konkreta resultat ute på fältet.

D.  FSE står för en betydande andel av EU:s finansiering av transport- och energiprojekt och bidrar på ett kraftfullt sätt till målet om en utsläppssnål europeisk ekonomi.

E.  De typer av projekt som medfinansieras av FSE överensstämmer väl med EU:s ambition att öka sammanlänkningen på europeisk nivå för tre viktiga sektorer och att koncentrera stödet till kollektiva nyttigheter med en europeisk dimension. FSE bidrar till kommissionens prioriteringar avseende sysselsättning, tillväxt och investeringar, den inre marknaden, energiunionen, klimatet och den digitala inre marknaden, vilket stärker EU:s globala konkurrenskraft.

F.  FSE:s transportdel hade i slutet av 2017 redan anslagit 21,3 miljarder euro i bidrag till TEN-T-projekt, vilket gav investeringar på totalt 41,6 miljarder euro. Under 2018 kommer ytterligare bidragsavtal för blandfinansiering att ingås där FSE-bidrag kombineras med privat finansiering, bland annat från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Den ursprungliga budgeten på 1 miljard euro för denna blandfinansiering utökades i november 2017 med 350 miljoner euro för att stödja prioriteringen ”Innovation och ny teknik” i linje med målen för handlingsplanen för alternativa bränslen.

G.  Kommissionen förväntas offentliggöra sina lagstiftningsförslag om europeiska strategiska investeringar, inbegripet en uppdatering av FSE, i maj och juni 2018.

1.  Europaparlamentet betonar att investeringar i transportinfrastruktur är investeringar i långsiktig tillväxt, sammanhållning, konkurrenskraft och sysselsättning, dvs. områden där EU måste skapa ett verkligt mervärde för sina medborgare.

2.  Europaparlamentet betonar att investeringar i energiinfrastruktur är av avgörande betydelse för genomförandet av energiunionen och att FSE därför är ett viktigt politiskt verktyg för att komma till rätta med investeringsgapet inom energisektorn och skapa tillväxt och arbetstillfällen.

3.  Europaparlamentet anser att man inom transportsektorn bör prioritera projekt som skapar eller förbättrar gränsöverskridande förbindelser, kompletterar felande länkar och undanröjer flaskhalsar. Parlamentet menar därför att FSE i detta sammanhang konkret skulle bidra till ambitionen att skapa ett gemensamt europeiskt transportområde.

4.  Europaparlamentet betonar att FSE har varit, är och måste förbli ett effektivt och målinriktat instrument för investeringar i transeuropeisk infrastruktur (TEN) för transporter, energi och digital kommunikation, för att bidra till EU:s prioriteringar i fråga om sysselsättning, tillväxt och investeringar, den inre marknaden, energiunionen, klimatpolitiken samt den digitala inre marknaden.

5.  Europaparlamentet insisterar vidare på att FSE bör fokusera på att tillföra utvecklingen av sammanlänkning inom transportsektorn ett europeiskt mervärde, främst genom att fokusera på projekt på nationell, regional eller lokal nivå som inte skulle bli genomförda utan EU-stöd.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att anslå FSE-medel i form av bidrag, eftersom den stora merparten av FSE-finansieringen avser projekt som ger vinster i ett större regionalt och europeiskt sammanhang, men för vilka den nationella finansieringen är otillräcklig eller den marknadsbaserade finansieringen saknas.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ytterligare sätt att främja FSE som ett policystyrt instrument med sektorsspecifika mål med hjälp av vilket man kan stödja komplexa projekt med gränsöverskridande eller EU-omfattande driftskompatibilitet.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av direkt förvaltning, som leder till en snabb tilldelning av medel och ett mycket sunt budgetgenomförande, och att den direkta förvaltningen av bidrag från FSE har visat sig mycket effektiv med en stark projektplanering och en konkurrensutsatt urvalsprocess, fokus på EU:s politiska mål, samordnat genomförande och fullständig medverkan av medlemsstaterna. Parlamentet betonar att genomförandeorganet för innovation och transportnät (Inea) har uppnått mycket goda resultat när det gäller den finansiella förvaltningen av FSE, särskilt tack vare dess flexibilitet när det gäller att snabbt styra om medel som inte använts för en viss insats för att i stället finansiera nya insatser. Parlamentet insisterar därför på att stärka Inea i syfte att garantera att EU-medlen används på ett korrekt sätt.

9.  Europaparlamentet understryker att fullbordandet av många pågående storskaliga TEN‑T-infrastrukturprojekt kräver betydande investeringar, varav vissa är beroende av fortsatt EU-stöd, eftersom de annars finns en risk för att de stannar av.

10.  Europaparlamentet framhåller fördelarna med komplementariteten mellan FSE, Horisont 2020, de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och Efsi. Parlamentet påpekar att Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden har en stark regional dimension som svarar mot lokala behov och som riktar det ekonomiska stödet till mindre utvecklade regioner och de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av att i nästa fleråriga budgetram 2021–2027 fortsätta att öronmärka/reservera en viss andel av Sammanhållningsfondens medel för transportprojekt inom ramen för FSE, och i detta sammanhang tillämpa de högsta stödnivåer som gäller för Sammanhållningsfonden. Parlamentet betonar att det belopp som avsatts inom Sammanhållningsfonden i nästa fleråriga budgetram 2021–2027 åtminstone ska bibehållas på samma nivå som i den föregående fleråriga budgetramen 2014–2020, och att detta belopp under alla omständigheter ska vara tillräckligt för att under nästa fleråriga budgetram 2021–2027 slutföra de pågående projekt som finansieras genom dessa anslag från Sammanhållningsfonden.

12.  Europaparlamentet välkomnar de initiativ inom vilka en del av sammanhållningsbudgeten (11,3 miljarder euro, transport) har genomförts genom direkt förvaltning inom ramen för FSE. Parlamentet konstaterar att investeringar i EU:s transportinfrastruktur bör förbli ett välavvägt system av centrala och delade förvaltningsresurser.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stå fast vid FSE:s viktigaste politiska mål:

a)  när det gäller transporter - fullbordandet av det transeuropeiska transportnätets stomnät senast 2030, inklusive genomförandet av Sesar och ERTMS, och fullbordandet av det övergripande transeuropeiska transportnätet senast 2050;

b)  när det gäller energi - fullbordandet av de prioriterade transeuropeiska korridorerna senast 2030, vilket omfattar förbättring och digitalisering av näten, och därigenom uppnåendet av sammanlänkningsmålen 2030 (även för perifera medlemsstater), utvecklingen av maskformiga havsbaserade nät samt säkerställandet av en trygg energiförsörjning, även genom synkronisering;

c)  när det gäller digitalisering - maximerandet av fördelarna med den digitala inre marknaden för alla medborgare och företag senast 2030, uppnåendet av ett fullständigt cybersäkert gigabitsamhälle senast 2025, förberedandet av terabitkonnektivitet senast 2030 samt införandet av en EU-omfattande infrastruktur för data och digitala tjänster.

14.  Europaparlamentet anser att det behövs en uppdaterad FSE som omfattar alla transportsätt, inklusive väginfrastruktur och inre vattenvägar, och som är inriktad på sammanlänkningar och fullbordandet av transportnät i perifera områden, och som omfattar alla transportbehov, inklusive digitala lösningar, byte av transportslag och mer hållbara transporter. Parlamentet anser att denna uppdaterade FSE också bör prioritera mer direkta kopplingar mellan stomnät och övergripande nät, däribland horisontella prioriteringar såsom höghastighetsleder till sjöss. Parlamentet anser att detta bör återspeglas i förteckningarna över i förväg identifierade projekt som ska ingå i den kommande FSE-förordningen.

15.  Europaparlamentet upprepar att den blandfinansiering som lanserades 2017 och som kombinerar FSE-bidrag med marknadsbaserade finansieringsinstrument, i synnerhet finansieringsinstrument som finns tillgängliga inom ramen för Efsi, är avsedd att stärka komplementariteten mellan de båda stödsystemen när så är möjligt, och samtidigt mobilisera andra finansieringskällor, särskilt Efsi, privata investerare eller nationella utvecklingsbanker.

16.  Europaparlamentet påminner om att FSE:s dubbla fokus inom telekommunikationssektorn på dels digitala gränsöverskridande tjänster av allmänt intresse, dels infrastruktur för kommunikation och datainfrastruktur, har visat att programmet är viktigt för uppnåendet av EU:s mål för den digitala inre marknaden och bidrar till att utveckla och genomföra gemensamma politiska strategier som syftar till att hantera samhällsutmaningar, inbegripet den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården, cybersäkerhet, 5G-täckning av TEN-T-korridorerna samt digitalisering av den offentliga förvaltningen.

17.  Europaparlamentet påminner om att man genom kommissionens förslag från 2011 om den fleråriga budgetramen införde ett finansiellt instrument med en total budget på 50 miljarder euro, fördelat på 9,1 miljarder euro för projekt inom energisektorn och 9,2 miljarder euro för telekommunikation/digitala projekt samt 21,7 miljarder euro för transportprojekt, och ytterligare 10 miljarder euro öronmärkta/reserverade inom Sammanhållningsfonden för transportprojekt, vilket innebär att det totala anslaget för transportsektorn uppgick till 31,7 miljarder EUR. Parlamentet konstaterar att detta belopp avsevärt minskade genom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och förhandlingarna om Efsi.

18.  Europaparlamentet välkomnar införandet av sektorsövergripande synergier i FSE. Parlamentet förväntar sig att framtida sektorsspecifika politiska riktlinjerna och FSE‑instrumentet ska bli mer flexibla för att underlätta synergier och bättre svara mot ny teknisk utveckling och prioriteringar såsom digitalisering, och samtidigt påskynda skapandet av en koldioxidsnål ekonomi och tackla gemensamma samhälleliga utmaningar såsom cybersäkerhet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja FSE-ramen för uppnåendet av de mål som anges i Handlingsplanen för militär rörlighet: EU vidtar åtgärder i riktning mot en försvarsunion.

20.  Europaparlamentet anser att den föreslagna nivån på anslagen för FSE (enligt meddelandet En EU-budget för framtiden), och i synnerhet de låga anslagen för transport, är otillfredsställande, och noterar att dessa anslag är lägre än anslagen i den fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i förslaget till FSE-förordningen inkludera ett större belopp och att åtminstone bibehålla samma nivå för FSE-finansiering som under den föregående fleråriga budgetramen, i enlighet med behoven hos och fördelarna med transport-, energi- och telekommunikationsinfrastruktur.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och medlemsstaterna.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(2)

EUT L 163, 24.6.2017, s. 1.

(3)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

Senaste uppdatering: 18 september 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy