FÖRSLAG TILL RESOLUTION om fonden för ett sammanlänkat Europa efter 2020
28.5.2018 - (2018/2718(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Pavel Telička, Gesine Meissner, Izaskun Bilbao Barandica för ALDE-gruppen
Ismail Ertug, Inés Ayala Sender för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0242/2018
B8‑0246/2018
Europaparlamentets resolution om fonden för ett sammanlänkat Europa efter 2020
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[1] och den senare ändringen genom rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123 av den 20 juni 2017[2],
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,
– med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag[3],
– med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag av den 28 juni 2017 om framtiden för EU:s finanser (COM(2017)0358),
– med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser[4],
– med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2016)0604) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2016)0299),
– med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till ändring av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2016)0606),
– med beaktande av parlamentets ratificering av Parisavtalet den 4 oktober 2016 och rådets ratificering den 5 oktober 2016,
– med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2016 om halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020[5],
– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 15 juni 2016 om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen[6],
– med beaktande av kommissionens rapport av den 14 februari 2018 om halvtidsutvärderingen av fonden för ett sammanlänkat Europa (COM(2018)0066),
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Utvecklingen och upprustningen av transportinfrastrukturen i EU är fortfarande relativt splittrad och utgör en stor utmaning i fråga om kapacitet och finansiering, men är av stor vikt för att säkerställa hållbar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft samt social och territoriell sammanhållning inom unionen.
B. Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är ett gemensamt, centralt förvaltat finansieringsprogram avsett att främja utvecklingen av ett högeffektivt, hållbart och sammanlänkat transeuropeiskt nät (TEN) på områdena transport, energi och digitala tjänster.
C. Ett snabbt fullbordande av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) kommer att ge ett betydande bidrag till EU:s uppnående av sina utsläppsminskningsmål enligt klimatavtalet från Paris och utfasningen av fossila bränslen i den europeiska ekonomin. Stomnätet bör vara fullbordat 2030 och det övergripande nätet 2050.
D. En av tio européer arbetar i den bredare transportsektorn, och investeringar i transportinfrastruktur kommer att leda till att det skapas nya arbetstillfällen, då man uppskattar att upp till 20 000 nya arbetstillfällen kommer att skapas för varje miljard euro som investeras i stomnätet för TEN-T.
E. FSE är inriktad på att underlätta gränsöverskridande förbindelser, inrätta multimodala och urbana knutpunkter, komma till rätta med marknadsmisslyckanden och undanröja flaskhalsar. FSE har säkrat genomförandet av projekt som annars inte skulle ha genomförts och har därmed tillfört ett tydligt EU-mervärde genom att underlätta gränsöverskridande samarbete och samordning.
F. Transportsektorn utgjorde den största delen av FSE:s budget under perioden 2014–2020. Anslaget till transportsektorn delades upp i ett allmänt anslag för samtliga medlemsstater och ett anslag för sammanhållning som var tillgängligt för medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden och direkt överfördes från denna.
G. FSE är ett av de mest framgångsrika EU-programmen, då ansökningsomgångarna till stor del har blivit övertecknade. FSE:s transportdel hade i slutet av 2017 redan anslagit 21,3 miljarder euro i bidrag till TEN-T-projekt, vilket gav investeringar på totalt 41,6 miljarder euro. Under 2018 kommer ytterligare bidragsavtal att ingås för en ansökningsomgång för blandfinansiering där FSE-bidrag kombineras med privat finansiering, bland annat från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Den ursprungliga budgeten på 1 miljard euro för denna ansökningsomgång utökades i november 2017 med 350 miljoner euro för att stödja det prioriterade initiativet ”Innovation och ny teknik” i linje med målen för handlingsplanen för alternativa bränslen.
H. Införandet av principen om att outnyttjade resurser går förlorade har bidragit avsevärt till FSE:s framgång. Återkrävandet av medel från icke genomförda projekt bör dock påskyndas.
I. FSE är inriktad på att påskynda investeringar i transportinfrastruktur och transportinnovation och att mobilisera investeringar från både den offentliga och den privata sektorn, samtidigt som rättsläget blir klarare och principen om teknikneutralitet respekteras.
J. Kommissionen förväntas offentliggöra sina lagstiftningsförslag om europeiska strategiska investeringar, inbegripet en uppdatering av FSE, i juni 2018.
1. Europaparlamentet betonar att investeringar i transportinfrastruktur innebär investeringar i långsiktig hållbar tillväxt, sammanhållning, konkurrenskraft och sysselsättning. Parlamentet understryker därför den strategiska betydelsen av FSE‑programmet för integrering av den inre marknaden, smart rörlighet och EU:s möjligheter att tillföra ett konkret mervärde för medborgarna genom programmet.
2. Europaparlamentet framhåller att FSE-programmet under perioden 2014–2020 lyckats skapa ett stort europeiskt mervärde genom sitt stöd till sammanlänkningsprojekt med gränsöverskridande, interoperabla och multimodala dimensioner och projekt för att förbättra sammanlänkningarna inom alla transportsätt, även till sjöss, samt sin prioritering av projekt som överbryggar felande länkar och tar bort flaskhalsar i syfte att skapa ett gemensamt europeiskt transportområde som är tillgängligt för alla, liksom en innovativ transportsektor.
3. Europaparlamentet inser att den fulla nyttan och potentialen med EU:s investeringar i TEN-T-nätet kan bli verklighet först när stomnätet och det övergripande nätet är fullbordade. Parlamentet insisterar på att trycket måste hållas uppe för att de ska fullbordas senast 2030 respektive 2050 och i överensstämmelse med 2000-talets standarder under hela processen.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att FSE-programmet enligt förslaget till den fleråriga budgetramen 2021–2027 blir en fortsättning på det nuvarande programmet med ännu större ambitioner i fråga om politiska mål och finansiella resurser. Parlamentet betonar att investeringarna i digitala, innovativa och hållbara transportprojekt måste påskyndas i riktning mot ett grönare, verkligt integrerat, modernt, säkrare och effektivt transportsystem som är tillgängligt för alla.
5. Europaparlamentet konstaterar att FSE-insatsen varit avgörande för starten av de flesta projekten. Parlamentet betonar att FSE visat sig vara en viktig katalysator för offentliga och privata investeringar. Parlamentet anser dock att ytterligare åtgärder bör vidtas för att frigöra dess fulla potential.
6. Europaparlamentet anser att kommissionen i nästa fleråriga budgetram – på grundval av en grundlig översyn av perioden 2014–2020 och följderna av det komplexa förhållandet mellan FSE och andra finansieringsprogram och finansieringsinstrument, såsom Horisont 2020, ESI-fonderna och Efsi, och i synnerhet den substitutionseffekt som observerats mellan FSE och Efsi – ytterligare bör stärka och säkerställa komplementariteten mellan FSE och andra program, såsom Horisont Europa och fonden InvestEU, i syfte att upprätthålla och främja programmets tydliga mål, undvika överlappningar och optimera budgetresurser.
7. Europaparlamentet betonar att alla nedskärningar i nästa FSE till förmån för andra program, så som FSE 2014–2020 råkade ut för till förmån för Efsi och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, skulle betraktas som oacceptabla. Kommissionen uppmanas kraftfullt att bevara integriteten i FSE:s finansieringskapacitet.
8. Europaparlamentet erkänner den uppmuntrande framgången avseende de första resultaten av den ansökningsomgång för blandfinansiering som inleddes under det nuvarande FSE-programmet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen starkt att upprepa sådana ansökningsomgångar i framtiden och att fortsätta att använda en starkare FSE i form av bidrag som kombineras med finansieringsinstrument från EU och andra källor. Kommissionen uppmanas också att hitta sätt att med större framgång uppmuntra till medverkan av privata medinvesterare, och medlemsstaterna uppmanas att avskaffa rättsliga och administrativa hinder för en sådan process.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja synergier på projektnivå mellan de tre sektorerna. Sådana synergier är för närvarande begränsade på grund av budgetramens bristande flexibilitet när det gäller stödberättigade projekt och kostnader.
10. Europaparlamentet erkänner den avgörande roll som genomförandeorganet för innovation och transportnät (Inea) spelat för FSE:s framgång, då organet genom sin direkta förvaltning har säkrat gemensamma förfaranden för alla tre sektorerna, snabb medelstilldelning, ett mycket sunt genomförande av budgeten samt en optimering av finansieringskapaciteten, där medel som inte använts styrts om till nya åtgärder.
11. Europaparlamentet stöder tillämpningen av principen om att outnyttjade resurser går förlorade i den direkta förvaltningen av FSE. Samtidigt insisterar parlamentet på att möjligheten att återvinna åtaganden i fall där projekt inte ger de förväntade resultaten måste behållas, i syfte att öka effektiviteten för FSE.
12. Europaparlamentet inser att det är komplicerat att lämna in en projektansökan, särskilt för stor transportinfrastruktur, och betonar vikten av det tekniska bistånd som lämnas, till exempel genom FSE-programmets stödåtgärder, till i synnerhet medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden, i syfte att främja stödberättigande för mogna projekt av hög kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att lämna denna typ av bistånd och att se över utvärderingskriterierna så att de gynnar en tydligare identifiering av projektens mervärde. Kommissionen uppmanas dessutom att vidta ytterligare åtgärder för att avsevärt förenkla de administrativa kraven, inte bara för små bidrag, och att anpassa det tekniska biståndet till mindre projektsökande.
13. Europaparlamentet välkomnar överföringen av 11,3 miljarder euro från Sammanhållningsfonden till anslagen för sammanhållning inom FSE:s transportpelare under programmet för 2014–2020, och framhåller att ansökningsomgångarna inom ramen för sammanhållningspolitiken har varit en stor framgång.
14. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att anslå 42 265 miljoner euro till FSE för perioden 2021–2027. Parlamentet beklagar dock att anslaget till FSE:s transportdel i fasta priser uppgår till 11 384 miljoner euro och bidraget från Sammanhållningsfonden till 10 000 miljoner euro, vilket motsvarar nedskärningar med 12 respektive 13 procent. Parlamentet konstaterar och kan inte godta att de medel som anslagits till transportpelaren är de enda som har minskats. Parlamentet understryker att en minskning av anslagen till transportdelen inte går ihop med utmaningarna inom transportsektorn på den inre marknaden och framgången för FSE, och uppmanar kommissionen att ompröva det föreslagna beloppet.
15. Europaparlamentet anser FSE-programmets finansieringskapacitet bör utökas under nästa fleråriga budgetram i syfte att bevara dess höga trovärdighet och attraktionskraft för investerare. Parlamentet betonar att en otillräcklig transportbudget skulle äventyra fullbordandet av TEN-T-nätet, och att detta i praktiken skulle minska värdet på investeringar med offentliga medel som redan gjorts. Parlamentet understryker dessutom att anslagen för sammanhållning är nyckeln till ett fullbordande av de delar av stomnäten som är belägna i de medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden, och därmed till EU:s territoriella sammanhållning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att behålla Sammanhållningsfondens andel under FSE:s direkta förvaltning i nästa fleråriga budgetram.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stå fast vid FSE:s viktigaste politiska mål, som är följande när det gäller transporter: fullborda stomnätet för TEN-T till 2030, inklusive införande av Sesar, höghastighetsleder till sjöss och ERTMS; gå över till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet, med en grundläggande infrastruktur för alternativa bränslen och laddning i EU 2025, samt göra framsteg mot fullbordandet av det övergripande TEN-T-nätet till 2050. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att fokusera på multimodala och gränsöverskridande förbindelser.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inrätta särskilda och specifika transnationella instrument för att påskynda och säkerställa ett korrekt genomförande av övergripande prioriteringar såsom ERTMS.
18. Europaparlamentet uppmanar de europeiska samordnarna att vid slutet av perioden 2014–2020 göra en noggrann bedömning av projekt som slutförts eller kommit långt i genomförandet, deras praktiska resultat och återstående flaskhalsar i deras respektive korridorer. Kommissionen uppmanas att se till att prioriteringarna i ansökningsomgångarna avspeglar denna bedömning, vilket är genomförbart även om dessa projekt till sin natur är långsiktiga.
19. Europaparlamentet beklagar och kan inte godta att halvtidsutvärderingen av FSE under perioden 2014–2020 främst fokuserade på utbetalade belopp och antal projekt som fått stöd, trots den mycket konkreta karaktären hos de flesta av de projekt som finansierats av FSE. Parlamentet betonar att framgången för ett program inte garanteras enbart genom omfattningen av de medel som anslås och att det bör läggas större tonvikt på projektens praktiska resultat, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att anpassa sina utvärderingsmetoder. Parlamentet anser att FSE har potentialen att betraktas som ett av de mest framgångsrika EU-programmen, under förutsättning att det förklaras bättre och marknadsförs. Kommissionen uppmanas att ompröva sina kommunikationsmetoder för programmet.
20. Europaparlamentet erkänner att transportsektorn fullt ut bör utnyttja de möjligheter som erbjuds av digital och innovativ teknik, och att ny innovativ transportinfrastruktur alltid är attraktivare för investeringar, särskilt från den privata sektorn. Parlamentet påpekar dock att den befintliga infrastrukturen förblir ryggraden i EU-nätet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att det är attraktivt att modernisera eller uppgradera befintlig infrastruktur med höga innovationsambitioner.
21. Europaparlamentet välkomnar de mål som anges i dokumentet Handlingsplan för militär rörlighet: EU vidtar åtgärder för en försvarsunion både i fråga om förbättring av infrastruktur och möjliggörande av synergier. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda FSE för att stödja utvecklingen av infrastruktur med dubbla användningsområden (civilt och militärt) längs TEN-T-nätet.
22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och medlemsstaterna.
- [1] EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
- [2] EUT L 163, 24.6.2017, s. 1.
- [3] EUT C 101, 16.3.2018, s. 64.
- [4] Antagna texter, P8_TA(2017)0401.
- [5] Antagna texter, P8_TA(2016)0412.
- [6] EUT C 17, 18.1.2017, s. 20.