FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Georgiens utbrytarregioner tio år efter kriget med Ryssland
11.6.2018 - (2018/2741(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Helmut Scholz, Merja Kyllönen, Paloma López Bermejo, Javier Couso Permuy, Barbara Spinelli, Sabine Lösing, Dimitrios Papadimoulis, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen
B8‑0278/2018
Europaparlamentets resolution om Georgiens utbrytarregioner tio år efter kriget med Ryssland
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Förbindelserna mellan Georgien och Ryssland har existerat i flera hundra år, med perioder av samarbete och perioder av konflikter eller spänningar. Upplösningen av Sovjetunionen skapade olika konflikter i det forna Sovjetunionen som ännu inte lösts och som fortsätter att orsaka spänningar mellan Ryssland och dess grannländer. Under många år ledde konflikterna i Sydossetien och Abchazien till våldsamma konflikter, etnisk rensning och allvarliga spänningar i förbindelserna mellan Ryssland och Georgien.
B. Sydossetien förklarade sin självständighet från Georgiska socialistiska sovjetrepubliken 1991. Den georgiska regeringen svarade genom att avskaffa Sydossetiens autonomi och genom att försöka återupprätta sin kontroll över regionen med våld. Upptrappningen av krisen ledde till ossetiska kriget 1991–1992 och till strider under 2004 och 2008. Abchazien åtnjöt en autonom ställning inom Sovjetrepubliken Georgien. De etniska spänningarna kulminerade i 1992–93 års krig i Abchazien och ledde i praktiken till Abchaziens självständighet. Trots avtalet om eldupphör från 1994 och flera år av förhandlingar är tvisten fortfarande olöst.
C. Det finns tecken på att man, mot bakgrund av krisen i Ukraina, försöker skriva om historien om kriget mellan Georgien och Ryssland 2008. Rubriken för den parlamentariska debatt som ska föras till minne av dessa tragiska händelser bidrar till denna problematiska utveckling. Tagliavinirapporten från det oberoende undersökningsuppdraget avseende konflikten i Georgien utgör fortfarande faktaunderlaget för vad som hände. I rapporten förtydligas att Georgiens regering, under ledning av Micheil Saakasjvili, startade kriget på kvällen den 7 augusti 2008, då georgiska styrkor angrep staden Tschinvali och intog delar av Sydossetien, men det noteras att ”en våldsam konflikt redan hade pågått före Sydossetien” och att Georgiens offensiv ”inte var ett lämpligt” svar på angreppen före kriget.
D. Frågan om Sydossetiens och Abchaziens status är fortfarande omtvistad. Förenta nationerna och majoriteten av regeringarna i hela världen anser att territoriet utgör en del av Georgien, medan Ryssland och fyra andra FN-medlemsstater erkänner republikerna Sydossetien och Abchazien. Båda republikerna är starkt beroende av Ryssland i ekonomiskt, politiskt och militärt hänseende. En hållbar lösning av konflikterna i denna region kan endast nås om rätten för befolkningarna i Abchazien och Sydossetien att avgöra sin framtid och försvara sin nationella identitet tryggas.
E. De internationella diskussionerna i Genève – det multilaterala medlingsforumet för hanteringen av de säkerhetsrelaterade och humanitära konsekvenserna av kriget mellan Georgien och Ryssland i augusti 2008 – har ännu inte gett konkreta resultat.
F. År 2017 inrättade Ryssland och Georgien en gemensam kommitté ledd av Rysslands biträdande utrikesminister och den georgiska premiärministerns särskilda representant för förbindelserna med Ryssland. De ekonomiska förbindelserna utvecklades och de personliga kontakterna intensifierades under 2017. Ryssland blev Georgiens näst största handelspartner, transportförbindelser inrättades och över en miljon ryssar besökte Georgien. Ryssland och Georgien gick med på att ta upp frågorna om Abchazien och Sydossetien på den gemensamma kommitténs dagordning under 2018.
G. Det ökade militära samarbetet mellan Georgien och Förenta staterna och Nato, regelbundna gemensamma militära övningar och utbildning för den georgiska armén av Natos militära befälhavare samt utrustning av den georgiska armén med vapen från Nato är frågor som allvarligt oroar Ryssland.
1. Europaparlamentet är oroat över att regionerna Sydossetien och Abchazien är regioner med fortsatt olösta konflikter och spänningar. Parlamentet efterlyser dialog och förhandlingar mellan alla berörda parter för att hitta en lösning som uppfyller förväntningarna hos alla människor i regionen och som ger dem möjlighet att avgöra sin framtid.
2. Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts av Rysslands och Georgiens regeringar för att utveckla ömsesidigt fördelaktiga förbindelser på olika områden. Parlamentet hoppas att dessa insatser kommer att leda till en lösning av meningsskiljaktigheterna mellan de två länderna och till stabilisering av regionen. Parlamentet kritiserar att vissa politiska krafter i EU och Georgien undergräver dessa insatser genom att skriva om historien och ensidigt anklaga Ryssland för de tragiska händelserna 2008.
3. Europaparlamentet uttrycker oro över den militära upprustningen i regionen och uppmanar alla sidor att sätt stopp för den. Parlamentet begär att Natos insatser i regionen ska upphöra och avvisar bestämt Georgiens anslutning till Nato.
4. Europaparlamentet insisterar på att principerna i FN-stadgan ska respekteras, och bekräftar sitt engagemang för suveränitet och territoriell integritet för samtliga FN:s medlemsstater, häribland Georgien.
5. Europaparlamentet betonar att varje politisk lösning på konflikterna i Sydossetien och Abchazien måste uppfylla förväntningarna hos alla de människor som bor i regionen. Parlamentet efterlyser en tvistlösningsmekanism som gör det möjligt för företrädare för alla berörda befolkningsgrupper att delta.
6. Europaparlamentet beklagar att försöken inom ramen för de internationella diskussionerna i Genève att nå en överenskommelse om icke-användning av våld inte gett resultat. Parlamentet understryker att ett sådant uttalande skulle vara ett viktigt steg på vägen för att trygga säkerheten i regionen. Parlamentet uppmanar Förenta staterna att spela en mer konstruktiv roll i dessa diskussioner.
7. Europaparlamentet uttrycker stark oro över den georgiska medborgaren Artjil Tatunasjvilis tragiska död. Parlamentet efterlyser en grundlig utredning av fallet och samarbete mellan berörda parter. Parlamentet betonar vikten av att skydda säkerheten och rättigheterna för de etniska georgier som är bosatta i Sydossetien och Abchazien.
8. Europaparlamentet insisterar på fördrivna personers rätt att återvända under värdiga förhållanden för att minska de faktiska gränsernas karaktär av järnridå och ge internationella aktörer möjlighet att bistå folken i de två regionerna.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Georgiens och Rysslands presidenter och parlament, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet.