Förfarande : 2018/2770(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0315/2018

Ingivna texter :

B8-0315/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/07/2018 - 6.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0313

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 266kWORD 49k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0315/2018
2.7.2018
PE621.741v01-00
 
B8-0315/2018

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess gränser (2018/2770(RSP))


Agustín Díaz de Mera García Consuegra, José Ignacio Salafranca Sánchez‑Neyra, Cristian Dan Preda, Luis de Grandes Pascual, José Inácio Faria, Verónica Lope Fontagné, Gabriel Mato, David McAllister, Dubravka Šuica, Sandra Kalniete, Elmar Brok, Lorenzo Cesa, Michael Gahler, Francisco José Millán Mon, Tunne Kelam, Fernando Ruas, Laima Liucija Andrikienė, Eduard Kukan, Julia Pitera, Ivan Štefanec, Jaromír Štětina, Esteban González Pons för PPE-gruppen

Europaparlamentets resolution om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess gränser (2018/2770(RSP))  
B8‑0315/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, i synnerhet de av den 27 februari 2014 om situationen i Venezuela(1), av den 18 december 2014 om förföljelsen av den demokratiska oppositionen i Venezuela(2), av den 12 mars 2015 om situationen i Venezuela(3), av den 8 juni 2016 om situationen i Venezuela(4), av den 27 april 2017 om situationen i Venezuela(5), av den 8 februari 2018 om situationen i Venezuela(6) och av den 3 maj 2018 om presidentvalet i Venezuela(7),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av uttalandet av den 8 februari 2018 från Fatou Bensouda, åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av uttalandet av den 31 mars 2017 om Venezuela av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av rapporten Human rights violations in the Bolivarian Republic of Venezuela från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter av den 22 juni 2018,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 28 april 2018 av FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar, FN:s särskilda rapportör om mötes- och föreningsfrihet, FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare och FN:s arbetsgrupp mot godtyckligt frihetsberövande,

–  med beaktande av G7-ledarnas uttalande av den 23 maj 2018,

–  med beaktande av Limagruppens förklaring av den 23 januari 2018, den 14 februari 2018, den 21 maj 2018 och den 15 juni 2018,

–  med beaktande av Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) förklaring av den 20 april 2018 om den allt värre humanitära situationen i Venezuela,

–  med beaktande av rapporten av den 29 maj 2018 från OAS generalsekretariat och en panel bestående av oberoende internationella experter om möjliga brott mot mänskligheten i Venezuela,

–  med beaktande av rapporten från interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, publicerad den 12 februari 2018, Democratic Institutions, the Rule of Law and Human Rights in Venezuela, liksom dess resolution av den 14 mars 2018,

–  med beaktande av uttalandena av den 26 januari 2018, den 19 april 2018 och den 22 maj 2018 av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den senaste utvecklingen i Venezuela,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 13 november 2017, den 22 januari 2018, den 28 maj 2018 och den 25 juni 2018,

–  med beaktande av uttalandet från kommissionären med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, Christos Stylianides, om det officiella besöket i Colombia i mars 2018,

–  med beaktande av uttalandet av den 23 april 2018 från parlamentets grupp för demokratistöd och valsamordning,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Människorättssituationen samt situationen för demokratin och rättsstatsprincipen i Venezuela fortsätter att försämras. Venezuela står inför en aldrig tidigare skådad politisk, social, ekonomisk och humanitär kris, vilken kräver alltfler dödsfall och leder till ett ökat antal flyktingar och migranter.

B.  Allt fler människor i Venezuela, i synnerhet svaga grupper som kvinnor, barn och sjuka, lider av undernäring på grund av begränsad tillgång till bra hälso- och sjukvård, läkemedel, mat och vatten. Trots att det internationella samfundet står berett fortsätter den venezuelanska regeringen tyvärr hårdnackat att förneka problemet och vägrar att öppet ta emot och underlätta utdelningen av internationellt humanitärt bistånd.

C.  Den ekonomiska situationen har försämrats avsevärt. Internationella valutafonden har beräknat att hyperinflationen i Venezuela kommer att öka våldsamt från uppskattningsvis 2 400 procent 2017 till 13 000 procent 2018, vilket innebär en genomsnittlig prisökning med nästan 1,5 procent i timmen.

D.  En OHCHR-rapport som publicerades den 22 juni 2018 belyser hur de venezuelanska myndigheterna har misslyckats med att utkräva ansvar av personer som gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive dödande, användning av övervåld mot demonstranter, godtyckliga gripanden, misshandel och tortyr. Det tycks även råda straffrihet för säkerhetstjänstemän som misstänks för utomrättsligt dödande av demonstranter. Sådana uppgifter talar för att läget i landet blir alltmer spänt.

E.  Det val som hölls den 20 maj 2018 följde inte de internationella miniminormerna för ett trovärdigt förfarande och respekterade inte politisk mångfald, demokrati, transparens och rättsstatsprincipen, vilket ytterligare försvårar arbetet med att lösa den politiska krisen. EU och andra demokratiska organ har varken erkänt valet eller de myndigheter som inrättats genom denna olagliga process.

F.  Dagens flerdimensionella kris i Venezuela håller på att leda till den största folkförflyttningen någonsin i regionen. Enligt UNHCR och Internationella organisationen för migration (IOM) har det totala antalet venezuelaner som lämnat landet ökat dramatiskt, från 437 000 år 2005 till fler än 1,6 miljoner år 2017. Omkring 945 000 venezuelaner lämnade landet mellan 2015 och 2017. År 2018 har sammanlagt två miljoner människor lämnat landet sedan 2014. Antalet venezuelanska medborgare som har sökt asyl runt om i världen har ökat med 2 000 procent sedan 2014, och siffran uppgick till över 280 000 i mitten av juni 2018.

G.  Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) är det Colombia som har tagit emot merparten av de människor som fördrivits i och med att 820 000 venezuelaner bor i landet. Cucuta och Boa Vista, som ligger på gränsen mot Venezuela, ser en stor tillströmning av människor som ofta är vid mycket dålig hälsa och lider av näringsbrist. Många migranter och flyktingar kommer även till Peru, Chile, Argentina, Panama, Brasilien, Ecuador, Mexiko, Dominikanska republiken, Costa Rica, Uruguay, Bolivia och Paraguay. Rutterna till havs blir allt viktigare, särskilt till de västindiska öarna Aruba, Curaçao, Bonaire samt Trinidad och Tobago. Europeiska länder, framför allt Spanien, påverkas också alltmer. Påfrestningarna för värdländerna blir allt större när det gäller att tillhandahålla stöd för nyanlända.

H.  Den 17 mars 2018 anslog EU 31 miljoner euro i humanitärt bistånd till Latinamerika och Västindien, därav 6 miljoner euro till Colombia och ytterligare 2 miljoner euro till de människor som drabbats av krisen i Venezuela. Den 7 juni 2018 tillkännagav kommissionen ett paket på 30,1 miljoner euro i katastrofhjälp och utvecklingsbistånd på medellång sikt för att stödja de venezuelaner och de grannländer som drabbats av krisen. Genom instrumentet som bidrar till stabilitet och fred anslogs det 2018 5 miljoner euro till verksamhet som ska förebygga konflikter i gränsområdena i Brasilien och Colombia.

1.  Europaparlamentet är djupt chockat och oroat över den förödande humanitära situationen i Venezuela, som har lett till många dödsfall och en aldrig tidigare skådad tillströmning av flyktingar och migranter till grannländerna och andra länder. Parlamentet står solidariskt med alla de venezuelaner som tvingats fly sitt land på grund av bristen på grundläggande livsvillkor som tillgång till mat, dricksvatten, hälso- och sjukvård och läkemedel.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i landet att erkänna den pågående humanitära krisen, förhindra att den förvärras ytterligare och främja politiska och ekonomiska lösningar som garanterar säkerheten för civilbefolkningen liksom stabilitet för landet och regionen.

3.  Europaparlamentet begär att de venezuelanska myndigheterna omedelbart tillåter att humanitärt bistånd obehindrat kommer in i landet för att förhindra att den humanitära krisen och folkhälsokrisen förvärras, särskilt så att sådana sjukdomar som mässlingen, malaria, difteri och mul- och klövsjuka inte dyker upp på nytt, och att de beviljar obehindrat tillträde för internationella organisationer som vill bistå de samhällssektorer som drabbats. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av kortsiktiga insatser för att bekämpa undernäring hos de mest utsatta grupperna, såsom kvinnor, barn och sjuka.

4.  Europaparlamentet lovordar den colombianska regeringen för dess snabba insatser och dess stöd till alla venezuelaner som kommer till landet. Parlamentet lovordar även Brasilien och andra länder i regionen, framför allt Peru, regionala och internationella organisationer, privata och offentliga organ, katolska kyrkan och vanliga medborgare i hela regionen för deras aktiva hjälp till och solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter.

5.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att utforma ett samordnat, övergripande och regionalt svar på krisen och att intensifiera sitt ekonomiska och materiella stöd till mottagarländerna genom att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet välkomnar det humanitära bistånd från EU som hittills anslagits och efterlyser snarast möjligt ytterligare humanitärt stöd, som ska frigöras via fonder för nödåtgärder, för att möta de ökande behoven bland människor i grannländerna som drabbats av krisen i Venezuela.

6.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska myndigheterna att omedelbart sätta stopp för alla människorättskränkningar, inklusive kränkningar som riktar sig mot civila, samt att fullt ut respektera alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet yttrandefriheten, pressfriheten och mötesfriheten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska myndigheterna att även återinföra den demokratiska ordningen, eftersom detta är en nödvändig förutsättning för att få ett slut på den eskalerande krisen.

7.  Europaparlamentet efterlyser att det ska hållas ett nytt presidentval som följer internationellt erkända demokratiska normer och landets konstitutionella ordning. Parlamentet betonar att den rättmätiga regering som bildas efter ett sådant val utan dröjsmål måste ta tag i den pågående ekonomiska och sociala krisen i Venezuela och arbeta för nationell försoning.

8.  Europaparlamentet välkomnar det snabba antagandet av ytterligare riktade sanktioner som kan återkallas, som inte skadar Venezuelas befolkning, och som vidtagits till följd av det olagliga valet den 20 maj 2018, som inte erkändes internationellt och hölls utan att någon överenskommelse nåtts om datum eller villkor och under förutsättningar som gjorde det omöjligt för alla politiska partier att delta på lika villkor. Parlamentet påminner om att nya sanktioner kan införas mot dem som bär ansvaret för den tilltagande politiska, sociala, ekonomiska och humanitära krisen, framför allt president Nicolás Maduro.

9.  Europaparlamentet stöder till fullo Internationella brottmålsdomstolens (ICC) utredningar av de omfattande brott och repressiva handlingar som begåtts av Venezuelas regim, och efterlyser en aktiv roll för EU i detta avseende. Parlamentet stöder uppmaningen från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om att det ska inrättas en undersökningskommission för att utreda situationen i Venezuela och fördjupa Internationella brottmålsdomstolens engagemang.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas regering och nationalförsamling, Republiken Colombias, Republiken Brasiliens och Republiken Perus regeringar och parlament, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika, Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare och Limagruppen.

 

(1)

EUT C 285, 29.8.2017, s. 145.

(2)

EUT C 294, 12.8.2016, s. 21.

(3)

EUT C 316, 30.8.2016, s. 190.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0269.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2017)0200.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2018)0041.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2018)0199.

Senaste uppdatering: 4 juli 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy