Förfarande : 2018/2763(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0473/2018

Ingivna texter :

B8-0473/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 04/10/2018 - 7.8
Röstförklaringar

Antagna texter :


UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 260kWORD 50k
2.10.2018
PE624.151v01-00
 
B8-0473/2018

till följd av frågorna för muntligt besvarande B8-0402/2018, B8-0403/2018 och B8-0404/2018

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om EU:s bidrag till ett bindande FN-instrument för transnationella bolag och andra affärsrörelser med transnationella drag med avseende på mänskliga rättigheter (2018/2763(RSP))


Godelieve Quisthoudt‑Rowohl, Cristian Dan Preda, Andrzej Grzyb, Bogdan Brunon Wenta för PPE-gruppen

Europaparlamentets resolution om EU:s bidrag till ett bindande FN-instrument för transnationella bolag och andra affärsrörelser med transnationella drag med avseende på mänskliga rättigheter (2018/2763(RSP))  
B8‑0473/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 207 och 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 25 juni 2012, och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som antogs av rådet den 20 juli 2015,

–  med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som godkändes av FN:s råd för mänskliga rättigheter i dess resolution 17/4 av den 16 juni 2011,

–  med beaktande av kommissionens strategi Handel för alla,

–  med beaktande av kommissionens sektorsspecifika riktlinjer för genomförande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter(1),

–  med beaktande av delrapporten från den särskilda rapportören för religions- och trosfrihet, Heiner Bielefeldt, till FN:s generalförsamling, som fokuserar på att få bort religiös intolerans och diskriminering på arbetsplatsen(2),

  med beaktande av arbetsdokumentet av den 14 juli 2015 från kommissionens avdelningar Implementing the UN Guiding Principles on Business and Human Rights – State of Play (SWD(2015)0144),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar(3),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) Improving access to remedy in the area of business and human rights at the EU level(4),

–  med beaktande av resolution 26/9 av den 26 juni 2014 från FN:s råd för mänskliga rättigheter, där man beslutade att upprätta en förutsättningslös mellanstatlig arbetsgrupp om transnationella bolag och andra affärsrörelser med avseende på mänskliga rättigheter, vars mandat ska vara att utarbeta ett internationellt juridiskt bindande instrument för att i internationell människorätt reglera transnationella bolags och andra affärsrörelsers verksamhet,

–  med beaktande av FN:s initiativ ”Global Compact”(5),

–  med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag,

–  med beaktande av OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet inom ansvarsfullt företagande,

–  med beaktande av de principer för barns rättigheter och företag som tagits fram av Unicef,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2016 om företag och mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av Europarådets rekommendation till medlemsstaterna om mänskliga rättigheter och företagsamhet, som antogs den 2 mars 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om jämställdhet i EU:s handelsavtal(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2017 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och Europeiska unionens politik på området(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 november 2017 om EU–Afrika-strategin: en satsning på utveckling(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 april 2017 om EU:s flaggskeppsinitiativ för klädsektorn(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 december 2016 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området 2015(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om årsrapporten om den gemensamma handelspolitikens genomförande(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om ökning av utvecklingssamarbetets effektivitet(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om kampen mot människohandel i EU:s yttre förbindelser(14),

–  med beaktande av den studie som beställts av dess underutskott för mänskliga rättigheter Implementation of the UN Guiding Principles on Business and Human Rights(15),

–  med beaktande av frågorna till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, till kommissionen och till rådet om EU:s bidrag till ett bindande FN-instrument för transnationella bolag och andra affärsrörelser med transnationella drag med avseende på mänskliga rättigheter (O‑000074/2018 – B8‑0402/2018, O‑000075/2018 – B8‑0403/2018 och O‑000078/2018 – B8‑0404/2018),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU bygger på värden som respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatlighet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Unionens åtgärder i internationella sammanhang (även dess utvecklings- och handelspolitik) måste utgå från dessa principer.

B  Respekt för den mänskliga rättigheten till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet innebär att den etiska grundsynen hos företag som drivs av trosbaserade organisationer måste respekteras och skyddas, och att de inte ska påtvingas några krav som motsäger eller underminerar deras kärnvärden och etiska principer. Denna rättighet innebär också att en trosbaserad organisation har rätt att kräva att deras anställda och tjänsteleverantörer respekterar organisationens kärnvärden och etiska principer utan att undergräva organisationen eller orsaka den skada när de utför sitt arbete eller bedriver sin yrkesverksamhet.

C.  Frihandel och investeringar har visat sig vara av stor betydelse för att minska fattigdomen.

D.  Utveckling måste gå hand i hand med sociala framsteg och god styrning, och utveckling, frihandel och mänskliga rättigheter kan påverka varandra sinsemellan och till och med stärka varandra.

E.  Stater bör tydligt ange att man förväntar sig att alla företag respekterar de grundläggande mänskliga rättigheterna inom hela deras verksamhet.

F.  I FN:s globala överenskommelse (Global Compact) uppmanas bolagen att inom sin inflytandesfär anamma, stödja och stadfästa en uppsättning grundläggande värden när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsnormer, miljö och korruptionsbekämpning för att av egen fri vilja förbinda sig att engagera sig i dessa värden och göra dem till en del av sin verksamhet.

G.  Företagen inom ekonomisk globalisering, finansiella tjänster och internationell handel tillhör de största aktörerna, och de är skyldiga att följa alla gällande lagar och internationella fördrag och respektera de mänskliga rättigheterna. Sådana företag kan ibland förorsaka eller bidra till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och de kan även spela en viktig roll när det gäller att ta fram positiva incitament för att främja mänskliga rättigheter, demokrati, miljönormer och företagens sociala ansvar.

H.  EU har spelat en ledande roll i förhandlingar om och genomförande av ett antal initiativ för global ansvarsskyldighet, som går hand i hand med främjande av och respekt för internationella standarder för företag och mänskliga rättigheter.

I.  Europeiska företag som verkar globalt och fungerar som förebilder genom en icke‑diskriminerande företagskultur har en långsiktig positiv inverkan på mänskliga rättigheter.

J.  Den studie om genomförandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter som 2017 beställdes av parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter visar tydligt att EU-medlemsstaterna är de mest avancerade globalt sett när det gäller att genomföra dessa principer, och har det största antalet nationella handlingsplaner.

K.  För närvarande pågår det förhandlingar i FN om ett system för företagens ansvar för människorättskränkningar.

1.  Europaparlamentet noterar att globaliseringen och den ökade internationaliseringen av företagsverksamhet och leveranskedjor leder till att bolagen får en viktigare roll när det gäller att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna och skapar en situation där internationella normer och regler är avgörande för att förhindra människorättskränkningar i tredjeländer.

2.  Europaparlamentet är fast övertygat om att den privata sektorn är en viktig partner för att uppnå målen för hållbar utveckling och för att mobilisera ytterligare utvecklingsresurser. Med tanke på att aktörerna inom den privata sektorn spelar en allt större roll inom utvecklingssamarbetet betonar parlamentet att de måste följa principerna för utvecklingseffektivitet liksom principerna för företagens ansvarsskyldighet under projektens hela livscykel.

3.  Europaparlamentet står bakom FN:s vägledande principer fullt ut och uppmanar staterna att utveckla och anta nationella handlingsplaner för att snabbt kunna genomföra dessa principer på ett verkningsfullt och heltäckande sätt.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande saknas ett globalt synsätt på hur transnationella bolag följer människorättslagstiftning.

5.  Europaparlamentet bekräftar det brådskande behovet av att agera konkret och enhetligt på alla nivåer – nationellt, inom EU och internationellt – för att verkligen åtgärda problemet med transnationella bolags människorättskränkningar och rättsliga problem som beror på de transnationella bolagens extraterritoriella dimension.

6.  Europaparlamentet noterar det arbete som har påbörjats i FN genom den mellanstatliga arbetsgruppen för att skapa ett potentiellt bindande FN-instrument för transnationella företag och andra affärsrörelser med avseende på mänskliga rättigheter, och anser detta vara ett steg framåt för främjandet och skyddet av mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att ansvaret för att värna de mänskliga rättigheterna och skuldbördan när de kränks, inte påverkas av vilken rättsform eller ägarstruktur ett företag har. Parlamentet understryker att alla ytterligare lagstiftade skyldigheter som åläggs företagen ska anpassas till deras storlek och förmåga att hantera dem.

7.  Europaparlamentet konstaterar att det finns ett antal länder som inte deltar i processen. Parlamentet påpekar att EU och dess medlemsstater endast bör ansluta sig till det nya och potentiellt rättsligt bindande instrumentet om de grundläggande premisserna införs på rätt sätt. Parlamentet understryker också att om ett sådant bindande fördrag ska kunna få en global effekt måste en stor majoritet av staterna ratificera och respektera det.

8.  Europaparlamentet anser att om EU ska följa ett juridiskt bindande instrument från FN får inte detta instrument gå längre än vad som är lagstadgat i EU.

9.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU och medlemsstaterna att visa genuint engagemang och delta konstruktivt i denna mellanstatliga process.

10.  Europaparlamentet uppmanar FN:s medlemsstater att säkerställa att förhandlingarna om fördraget förs på ett insynsvänligt och informativt sätt och att samråd hålls med många olika intressenter som skulle kunna påverkas av fördraget.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU att se till att en eventuell översyn eller ett framtida strategidokument med koppling till EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati innefattar tydliga mål och mätbara riktmärken för EU:s deltagande i förhandlingarna om FN-fördraget.

12.  Europaparlamentet beslutar att fortsätta att noggrant följa förhandlingsprocessen i den mellanstatliga arbetsgruppen.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

 

(1)

https://ec.europa.eu/anti-trafficking/publications/european-commission-sector-guides-implementing-un-guiding-principles-business-and-hum-0_en

(2)

http://www.ohchr.org/Documents/Issues/Religion/A.69.261.pdf

(3)

EUT C 101, 16.3.2018, s. 19.

(4)

Yttrande från FRA – 1/2017 [B-HR].

(5)

https://www.unglobalcompact.org/

(6)

Antagna texter, P8_TA(2018)0066.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2017)0494.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2017)0448.

(9)

EUT C 298, 23.8.2018, s. 100.

(10)

EUT C 238, 6.7.2018, s. 57.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2018)0230.

(12)

EUT C 224, 27.6.2018, s. 36.

(13)

EUT C 215, 19.6.2018, s. 125.

(14)

EUT C 101, 16.3.2018, s. 47.

(15)

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2017/578031/EXPO_STU(2017)578031_EN.pdf eller http://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EXPO_STU%282017%29578031

Senaste uppdatering: 3 oktober 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy