Förslag till resolution - B8-0481/2018Förslag till resolution
B8-0481/2018
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om ökningen av nyfascistiskt våld i Europa

17.10.2018 - (2018/2869(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Róża Gräfin von Thun und Hohenstein för PPE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0481/2018


Förfarande : 2018/2869(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0481/2018
Ingivna texter :
B8-0481/2018
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B8–0481/2018

Europaparlamentets resolution om ökningen av nyfascistiskt våld i Europa

(2018/2869(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 14 i och protokoll nr 12 till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung[1] (direktivet om likabehandling oavsett ras),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling[2],

–  med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen[3],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF[4],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser[5],

–  med beaktande av inrättandet i juni 2016 av en högnivågrupp för kampen mot rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans,

–  med beaktande av Europarådets resolution av den 30 september 2014 om bekämpning av uttryck för nynazism och högerextremism,

–  med beaktande av EU:s handlingsregler avseende desinformation,

–  med beaktande av uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I artikel 2 i EU-fördraget föreskrivs att unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för alla medlemsstater.

B.  Avsaknaden av verkliga åtgärder mot fascistiska och högerextrema rörelser har gjort det möjligt för det pågående uppsvinget för främlingsfientlighet i Europa att äga rum.

C.  Öppet nyfascistiska, nynazistiska, rasistiska och främlingsfientliga grupper och politiska partier har sporrat till hat och våld i samhället mot ”påstådda fiender”.

D.  Kommissionären med ansvar för säkerhet, Julian King, framhöll i ett anförande den 22 mars 2017 till åminnelse av attackerna i Bryssel 2016 det växande hotet från våldsbejakande högerextremism genom att uppge att han inte känner till en enda EU-medlemsstat som inte är drabbad av företeelsen i någon form[6].

E.  Nyfascistiska och nynazistiska organisationer ger sig till känna på många olika sätt såsom beskrivs i Europols rapport om den rådande situationen och tendenserna inom terrorismen i Europa från 2018. Flertalet nyfascistiska och nynazistiska organisationer utesluter vissa individer eller grupper. Dessa organisationer använder ofta sig av ett aggressivt språkbruk mot minoritetsgrupper och rättfärdigar det med att hänvisa till principen om yttrandefrihet.

F.  Spridning av hatpropaganda på nätet leder ofta till ökat våld, bland annat från nyfascistiska grupper.

G.  I artikel 30 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna anges tydligt att ingenting i förklaringen ”får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen”.

H.  I artikel 4 i den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering uppges att dess konventionsstater fördömer all propaganda och alla organisationer som grundar sig på föreställningar eller teorier om att någon ras eller persongrupp av viss hudfärg eller visst etniskt ursprung skulle vara överlägsen någon annan grupp.

I.  Främjande av fascism är förbjudet i flera medlemsstater i enlighet med den inhemska lagstiftningen.

J.  I sin rapport om den rådande situationen och tendenserna inom terrorismen i Europa från 2018 rapporterade Europol att antalet personer som anhållits för högerextremistiska brott nästan fördubblades under 2017. Europol konstaterar även att rasistiskt beteende, auktoritetsdyrkan, främlingsfientlighet och invandringsfientlighet är vanligt förekommande hållningar bland högerextremister.

K.  Enligt en nyligen utfärdad rapport från EU:s byrå för grundläggande rättigheter om registrering av hatbrott och praxis för datainsamling inom hela EU är det nödvändigt att samla in detaljerade och uppdelade uppgifter om hatbrott – åtminstone per fördomsmotiv och typ av brott – för att man ska kunna övervaka effektiviteten hos polisens reaktion på företeelsen och utarbeta effektivare och mer målinriktade strategier.

L.  Även politiker är i ökande utsträckning ett mål för högerextrema grupper, som betraktar dem som förrädare, eller som naiva på grund av att de ”låtit det hända”[7].

M.  Fotbollshuliganer utgör en del av de högerextrema kretsarna i många medlemsstater, men skiljer sig åt i fråga om hur pass ideologiska de är och i fråga om sina kopplingar till andra organisationer[8].

1.  I starkast möjliga ordalag fördömer och beklagar Europaparlamentet de terroristattacker, mord, våldsamma fysiska attacker och marscher som nyfascistiska och nynazistiska organisationer begått eller anordnat i många medlemsstater.

2.  Europaparlamentet ser med djup oro på den ökande normaliseringen av fascism, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans inom EU och bekymrar sig över rapporter från vissa medlemsstater om samverkan mellan politiska ledare, politiska partier och brottsbekämpande myndigheter och nyfascister och nynazister.

3.  Europaparlamentet ser med oro på nyfascistiskt våld som riktar sig mot särskilda minoriteter såsom mörkhyade européer/människor med afrikanskt ursprung, judar, muslimer, romer, tredjelandsmedborgare, hbti-personer och personer med funktionsnedsättning.

4.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag alla våldsamma attacker från nyfascistiska grupper mot politiker och medlemmar av politiska partier, som det har rapporterats om från vissa medlemsstater.

5.  Europaparlamentet ser med djup oro på den straffrihet under vilken nyfascistiska och nynazistiska grupper verkar i vissa medlemsstater och betonar att denna känsla av straffrihet, tillsammans med otillräckliga reaktioner från staten mot dessa gruppers våldshandlingar, tillhör skälen till varför vi kan se en alarmerande ökning av antalet våldshandlingar från vissa organisationer långt ut på högerkanten.

6.  Europaparlamentet noterar den oroande tendensen att nyfascistiska och nynazistiska grupper använder sociala medier och internet till att organisera sig inom hela EU och till att sprida extremistisk propaganda.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och företag inom sociala medier att motverka spridning av rasism, fascism och främlingsfientlighet på internet, i samarbete med relevanta organisationer inom civilsamhället på nationell och internationell nivå.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öppet fördöma och utdöma påföljder när politiker och offentliga tjänstemän på alla nivåer i alla typer av medier sprider hatpropaganda och pekar ut syndabockar, eftersom de direkt normaliserar och stärker hatet och våldet i samhället.

9.  Europaparlamentet beklagar det faktum att radio och TV i allmänhetens tjänst i vissa medlemsstater har blivit till ett exempel på propaganda för ett enda parti, som ofta utestänger oppositionen och minoritetsgrupper från samhället och till och med sporrar till våld.

10.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte undertecknat och ratificerat protokoll nr 12 till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att göra det i syfte att skydda sina medborgares rätt till frihet från varje form av diskriminering.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett korrekt sätt genomföra och verkställa rådets rambeslut 2008/913/JHA om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet.

12.  Europaparlamentet beklagar det faktum att endast 15 medlemsstater delar upp data om hatbrott per olika fördomsmotiv[9].

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att planera och sörja för ett tillräckligt stöd till dem som utsatts för rasistiska eller främlingsfientliga brott och hatbrott.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta enheter inom polisen som ska bekämpa hatbrott.

15.  Europaparlamentet efterlyser ett heltäckande samarbete i god tid mellan brottsbekämpande myndigheter, underrättelsetjänster, domstolsväsendet och organisationer inom civilsamhället vid bekämpningen av fascism, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att rikta in sig på förebyggande genom utbildning, arbete för ökad medvetenhet och utbyte av bästa praxis, bland annat genom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa Europarådets rekommendationer om bekämpning av uttryck för nynazism och högerextremism.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, nationella idrottsförbund och fotbollsklubbar att bekämpa gisslet med rasism, fascism och främlingsfientlighet på fotbollsarenor och inom fotbollskulturen genom att fördöma och bestraffa de ansvariga och genom att, i samarbete med relevanta organisationer inom civilsamhället, främja positiva utbildningsaktiviteter som riktar sig till unga fotbollssupportrar.

19.  Europaparlamentet betonar att kunskap om historien utgör en av förutsättningarna för att man ska kunna förebygga sådana brott i framtiden och spelar en viktig roll i utbildningen av yngre generationer. Parlamentet framhåller att bagatellisering av nazismens brott utgör det första steget mot att återuppväcka tankar från den tiden.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fördöma och bekämpa alla former av förnekelse av Förintelsen, inbegripet trivialisering och förminskande av de brott som begicks av nazisterna och deras kollaboratörer. Parlamentet framhåller att sanningen om Förintelsen inte får trivialiseras av politiska diskurser och diskurser i medier.

21.  Europaparlamentet efterlyser en gemensam hågkomstkultur, som förkastar de fascistiska brotten i det förflutna. Parlamentet är djupt bekymrat över att de yngre generationerna i Europa och på andra håll i allt högre utsträckning anser att fascismens historia inte angår dem, och därmed över risken för att de ska bli likgiltiga inför nya hot.

22.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna till att främja utbildning genom kulturyttringar med brett genomslag om mångfalden i vårt samhälle och om vår gemensamma historia, inbegripet skändligheterna under andra världskriget såsom Förintelsen och den förödande avhumaniseringen av offren under ett antal år.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

Senaste uppdatering: 22 oktober 2018
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy