FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Venezuela
22.10.2018 - (2018/2891(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Elena Valenciano, Francisco Assis, Ramón Jáuregui Atondo för S&D-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, i synnerhet resolutionerna av den 27 februari 2014 om situationen i Venezuela[1], av den 18 december 2014 om förföljelsen av den demokratiska oppositionen i Venezuela[2], av den 12 mars 2015 om situationen i Venezuela[3], av den 8 juni 2016 om situationen i Venezuela[4], av den 27 april 2017 om situationen i Venezuela[5], av den 8 februari 2018 om situationen i Venezuela[6], av den 3 maj 2018 om presidentvalet i Venezuela[7] och av den 5 juli 2018 om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess landgränser till Colombia och Brasilien[8],
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av den interamerikanska demokratistadgan som antogs den 11 september 2001,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
– med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,
– med beaktande av uttalandet av den 1 oktober 2018 från FN:s experter om krisen inom sjuk- och hälsovårdssystemet i Venezuela,
– med beaktande av rådets slutsatser om Venezuela av den 28 maj 2018,
– med beaktande av uttalandet av den 9 augusti 2018 från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om de senaste händelserna i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 9 oktober 2018 från den höga representantens talesperson om borgarrådet Fernando Albáns död i Venezuela,
– med beaktande av den gemensamma kommunikén om Venezuela av den 15 september 2018 från Limagruppen,
– med beaktande av FN:s människorättsråds resolution av den 27 september 2018 om främjande och skydd av mänskliga rättigheter i Bolivarianska republiken Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 10 oktober 2018 från ordförandena för underutskottet för mänskliga rättigheter och utskottet för utrikesfrågor om Fernando Albáns död,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 20 augusti 2018 lanserade Venezuelas regering en ekonomisk plan som bl.a. innebar införandet av en ny valuta, en omfattande valutadevalvering, en höjning av bränslepriserna till internationella prisnivåer och en ökning med 5 900 procent av minimilönen. Dessa ekonomiska åtgärder har spätt på ekonomins fria fall och får förödande konsekvenser för de små och medelstora företagen.
B. Effekterna av de internationella sanktionerna bidrar också till att den ekonomiska och sociala situationen fortsätter att förvärras i Venezuela. Enligt Venezuelas regering har Euroclear frusit offentliga tillgångar på upp till 1,2 miljarder euro till följd av införandet av internationella finansiella sanktioner. Dessa medel skulle ha använts för att köpa in läkemedel och livsmedel till landet, där det råder brist på 90 procent av alla läkemedel, där elavbrott är vanligt förekommande och där de offentliga tjänsterna har brutit samman.
C. Den 8 februari 2018 meddelande Internationella brottmålsdomstolens åklagare att det inletts en förundersökning av brott som ska ha begåtts i Venezuela sedan april 2017. De statliga säkerhetsstyrkorna ska ha använt övervåld för att skingra och stoppa demonstrationer och ska ha gripit och kvarhållit tusentals faktiska oppositionsmedlemmar och personer som uppfattas som sådana, av vilka flera ska ha blivit utsatta för allvarliga övergrepp och misshandel. Enligt uppgift ska även vissa grupper av demonstranter ha tagit till våld, vilket lett till att personer inom säkerhetsstyrkorna skadats eller dödats.
D. Den 27 september 2018 hänsköt en grupp länder som är parter i Internationella brottmålsdomstolen, dvs. Argentina, Kanada, Colombia, Chile, Paraguay och Peru, fallet avseende situationen i Venezuela till Internationella brottmålsdomstolens åklagare. I enlighet med artikel 14 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen har de hänskjutande länderna begärt att åklagaren ska inleda en undersökning om brott mot mänskligheten som ska ha begåtts på venezuelanskt territorium sedan den 12 februari 2014, i syfte att fastställa om en eller flera personer ska åtalas för att ha begått sådana brott.
E. Den 28 maj 2018 antog rådet slutsatser om Venezuela, där man förespråkade att det skulle hållas ett nytt presidentval i överensstämmelse med erkända demokratiska standarder och Venezuelas konstitutionella ordning. Den 25 juni 2018 utvidgade Europeiska rådet förteckningen över restriktiva åtgärder till att omfatta totalt 18 venezuelaner med offentliga befattningar, som är ansvariga för människorättskränkningar och för att ha undergrävt demokratin och rättsstatsprincipen i Venezuela. Åtgärderna innefattar inreseförbud och frysning av tillgångar.
F. Den 4 augusti 2018 utsattes president Maduro för en drönarattack när han talade vid en ceremoni för att högtidlighålla den nationella arméns åttioettårsdag. EU och dess medlemsstater motsätter sig alla former av våld och förväntar sig att det görs en uttömmande och öppen utredning av händelserna kring drönarattacken, med fullt iakttagande av rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna.
G. Efter drönarattacken greps Juan Requesens, ledamot av nationalförsamlingen, och Fernando Albán, oppositionsråd, av Venezuelas säkerhetstjänst (SEBIN). Fernando Albán dog den 8 oktober 2018 medan han var frihetsberövad av SEBIN. Det internationella samfundet, inbegripet Europeiska utrikestjänsten och Europaparlamentet, har efterlyst en grundlig och oberoende utredning för att klargöra omständigheterna kring dödsfallet.
H. Enligt Foro Penal finns det för närvarande 183 politiska fångar i landet. Lorent Saleh, en studentledare som varit frihetsberövad sedan 2014 och som deltog i den demokratiska venezuelanska oppositionen och var en av de som tilldelades Sacharovpriset 2017, släpptes av den venezuelanska regeringen den 12 oktober 2018 och tilläts resa till Spanien för att få läkarvård.
I. Det nationella valrådet, CNE, har beslutat att kommunalval ska hållas den 9 december 2018. CNE har meddelat att 37 politiska partier har rätt att delta i detta val: 21 nationella partier, inbegripet 5 nya partier, 11 regionala partier och 5 partier som representerar urbefolkningar. De största politiska partierna Acción Democrática (AD), Primero Justicia (PJ), Un Nuevo Tiempo (UNT) och Voluntad Popular kommer inte att tillåtas att delta.
J. Vid det senaste mötet i rådet (utrikes frågor) den 15 oktober 2018, bekräftade EU och dess medlemsstater sin ståndpunkt vad gäller den politiska krisen i Venezuela och menade att endast en demokratisk politisk lösning kan få slut på den aktuella krisen i landet. Man beslutade att undersöka möjligheten att inrätta en kontaktgrupp som skulle ha i uppdrag att försöka få till stånd ett initiativ som ska ledas gemensamt av regionala och internationella partner för att skapa förutsättningarna för en politisk process.
1. Europaparlamentet påpekar att det har lagt fram sin ståndpunkt om Venezuela i sina åtta tidigare resolutioner under den innevarande valperioden. Den senaste av dessa är från den 5 juli 2018 om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess landgränser till Colombia och Brasilien.
2. Europaparlamentet bekräftar på nytt sin djupa oro för de upprepade kränkningarna av grundläggande rättigheter och friheter i Venezuela och utrycker sin solidaritet med alla venezuelaner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska myndigheterna att säkerställa att alla människorättskränkningar, inklusive kränkningar som riktar sig mot civila, omedelbart upphör samt att alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet yttrandefriheten, pressfriheten och mötesfriheten, respekteras fullt ut. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska myndigheterna att respektera samtliga demokratiskt valda institutioner, framför allt nationalförsamlingen, att frige alla politiska fångar och att upprätthålla demokratins principer, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.
3. Europaparlamentet motsätter sig alla former av våld och framför sina kondoleanser till Fernando Albáns anhöriga. Parlamentet påminner om att det är statens skyldighet att garantera fängslade personers säkerhet och fysiska integritet, och stöder uppmaningarna att det ska ske en grundlig och oberoende utredning för att klarlägga omständigheterna kring Fernando Albáns död.
4. Europaparlamentet är mycket bekymrat över den försämrade människorättssituationen i Venezuela, vilken har resulterat i en allvarlig livsmedels- och läkemedelsbrist och i en tidigare aldrig skådad och ökande tillströmning av flyktingar och migranter till grannländer och andra länder. Parlamentet efterlyser en omedelbar överenskommelse om en plan för att göra det möjligt för humanitärt krisbistånd att komma in i landet, och de venezuelanska myndigheterna uppmanas att snarast möjligt tillåta att humanitärt bistånd obehindrat kommer in i landet och att bevilja tillträde för internationella organisationer som vill bistå allmänheten. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av en plan för att på kort sikt motverka undernäring.
5. Europaparlamentet betonar att det till fullo respekterar oberoendet i Internationella brottmålsdomstolens åklagares granskning av huruvida Romstadgan är tillämplig vad gäller inledandet av en undersökning i Venezuelas fall. Parlamentet påminner om EU:s åtaganden för multilateralism och Internationella brottmålsdomstolens roll för att bekämpa straffrihet för allvarliga brott mot mänskligheten och för att lagföra förövarna.
6. Europaparlamentet stöder EU:s tvådelade strategi gentemot Venezuela, som den höga representanten lade fram den 15 oktober 2018. Parlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt vad gäller de personer som bär ansvaret för människorättskränkningar och stöder initiativet att inleda sonderande kontakter med regionala och internationella partner för att undersöka möjligheten att inrätta en kontaktgrupp. Det påminner om att endast en politisk och demokratisk förhandlingslösning kan sätta stopp för krisen i Venezuela.
7. Europaparlamentet upprepar att hållandet av nyval är det enda sättet att återge landets viktigaste institutioner deras legitimitet. Parlamentet påminner om att det internationella samfundet inte kommer att godta valresultaten så länge som oppositionsledare sitter i fängelse och politiska partier hindras från att ställa upp i valet. Parlamentet påminner om sina tidigare uppmaningar att alla politiska fångar ska friges och att demokratins principer, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna ska upprätthållas i Venezuela.
8. Europaparlamentet påminner om att parlamentet i maj 2018 skickade en delegation till Venezuelas landgränser mot Colombia och Brasilien, och förespråkar att det ska skickas en ad hoc-delegation till Peru under 2019 för att på plats granska effekterna av den venezuelanska migrationskrisen.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas regering och nationalförsamling, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.
- [1] EUT C 285, 29.8.2017, s. 145.
- [2] EUT C 294, 12.8.2016, s. 21.
- [3] EUT C 316, 30.8.2016, s. 190.
- [4] EUT C 86, 6.3.2018, s. 101.
- [5] EUT C 298, 23.8.2018, s. 137.
- [6] Antagna texter, P8_TA(2018)0041.
- [7] Antagna texter, P8_TA(2018)0199.
- [8] Antagna texter, P8_TA(2018)0313.