FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Venezuela
22.10.2018 - (2018/2891(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Dita Charanzová, Beatriz Becerra Basterrechea, Javier Nart, Petras Auštrevičius, Izaskun Bilbao Barandica, Martina Dlabajová, María Teresa Giménez Barbat, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Patricia Lalonde, Louis Michel, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Frédérique Ries, Robert Rochefort, Marietje Schaake, Jasenko Selimovic, Pavel Telička, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans, Cecilia Wikström för ALDE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0351/2018
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, i synnerhet resolutionerna av den 27 februari 2014 om situationen i Venezuela[1], av den 18 december 2014 om förföljelsen av den demokratiska oppositionen i Venezuela[2], av den 12 mars 2015 om situationen i Venezuela[3], av den 8 juni 2016 om situationen i Venezuela[4], av den 27 april 2017 om situationen i Venezuela[5], av den 8 februari 2018 om situationen i Venezuela[6], av den 3 maj 2018 om presidentvalet i Venezuela[7] och av den 5 juli 2018 om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess landgränser till Colombia och Brasilien[8],
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
– med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,
– med beaktande av uttalandet av den 8 februari 2018 från Fatou Bensouda, åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen, om att inleda en preliminär utredning av situationerna i Filippinerna och Venezuela, och av den 27 september 2018 om hänskjutandet från en grupp av sex konventionsstater avseende situationen i Venezuela,
– med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 15 oktober 2018,
– med beaktande av Quitoförklaringen av den 4 september 2018 om venezuelanska medborgares rörlighet i regionen,
– med beaktande av utnämningen den 19 september 2018 av Eduardo Stein till IOM:s och UNHCR:s gemensamma särskilda representant för venezuelanska flyktingar och migranter i regionen,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 28 april 2017 av FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar, FN:s särskilda rapportör om mötes- och föreningsfrihet, FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare samt FN:s arbetsgrupp mot godtyckligt frihetsberövande,
– med beaktande av G7-ledarnas uttalande av den 23 maj 2018,
– med beaktande av Limagruppens förklaringar av den 23 januari 2018, den 14 februari 2018, den 21 maj 2018, den 2 juni 2018 och den 15 juni 2018,
– med beaktande av Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) förklaring av den 20 april 2018 om den förvärrade humanitära situationen i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 9 oktober 2018 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om kommunalfullmäktigeledamoten Fernando Albáns död i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet den 10 oktober 2018 från dess utskott för utrikesfrågor och underutskott för mänskliga rättigheter om Fernando Albáns död,
– med beaktande av sin uppdragsrapport om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess landgränser till Colombia och Brasilien,
– med beaktande av sitt beslut att tilldela den demokratiska oppositionen och politiska fångar i Venezuela 2017 års Sacharovpris,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Situationen för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen fortsätter att allvarligt försämras i Venezuela. Venezuela står inför den största sociala, ekonomiska och humanitära krisen någonsin på grund av en politisk kris – ett stort antal människor har dött och antalet migranter och flyktingar uppgår till cirka 2,3 miljoner.
B. 87 % av Venezuelas befolkning lever i fattigdom, och 61,2 % i extrem fattigdom. Mödradödligheten har gått upp med 60 % och spädbarnsdödligheten med 30 %. Enligt 89 % av Venezuelas invånare räcker inte deras pengar för att de ska kunna köpa tillräckligt med mat till sina familjer.
C. Vanskötsel och nyckfulla såväl som partiska ekonomiska beslut i Venezuela har för femte året i rad lett till ekonomisk nedgång i landet, och dess reala BNP förväntas minska med 18 % under 2018, efter en minskning på 14 % under 2017. Venezuela är för närvarande det enda land i världen som drabbats av hyperinflation, med en inflation som enligt Internationella valutafonden beräknas uppgå till 1,4 miljoner % för detta år, och till 10 miljoner % 2019. Priserna har stigit med 65 000 % under ett år.
D. Den venezuelanska regeringen har inte på allvar försökt ta itu med den akuta och utbredda humanitära krisen och därmed inte tagit sitt ansvar för sina egna medborgare genom att skydda och ta hand om dem. Trots det internationella samfundets beredvillighet vägrar Venezuelas regering beklagligt nog fortfarande att öppet ta emot och underlätta utdelningen av internationellt humanitärt bistånd till sin befolkning som är i akut behov av detta.
E. Den 8 oktober 2018 ska den venezuelanska oppositionspolitikern Fernando Albán ha torterats och mördats i de lokaler där den bolivarianska nationella underrättelsetjänsten (Sebin, den venezuelanska politiska polisen) huserar. Trots FN:s och EU:s uppmaningar har myndigheterna vägrat att tillåta en oberoende utredning av hur han dog, inklusive en internationell obduktion utförd av oberoende kriminaltekniker. Albán satt häktad i Sebins lokaler. De venezuelanska myndigheterna ska därför ställas till svars för var han befann sig.
F. Den 13 oktober 2018 frigavs Lorent Saleh, 2017 års Sacharovpristagare. Han kördes direkt till flygplatsen och utvisades omedelbart till Spanien och en påtvingad exil. Han hade suttit fängslad i 4 år och utsatts för grym tortyr, utan varken rättegång eller förberedande förhör som skulle ha inletts senast 45 dagar efter det att målet lagts fram för en domstol, men det sköts upp minst 53 gånger. Hans vittnesmål, tillsammans med tusentals andra offers vittnesmål, inbegripet dem som har lagts fram i mål som tagits upp i Internationella brottmålsdomstolen, beskriver venezuelanska myndigheters grymma och omänskliga behandling av politiska fångar i Venezuela och deras systematiska förtryck.
G. För närvarande sitter över trehundra politiska fångar fängslade i Venezuela. Juan Recasens, ledamot av nationalförsamlingen, greps godtyckligt och utsattes för tortyr, och han sitter fortfarande isolerad vilket innebär en konstant och olaglig kränkning av hans politiska immunitet.
H. Nationalförsamlingens förre talman och 2017 års vinnare av Sacharovpriset, Julio Borges, anklagades grundlöst för att ha legat bakom ett mordförsök på Venezuelas president Nicolas Maduro. Venezuelas myndigheter har utfärdat en internationell arresteringsorder mot honom via Interpol.
I. Det råder ett klimat av utbrett våld och fullständig straffrihet i Venezuela, huvudsakligen på grund av att myndigheterna inte har ställt gärningsmän till svars för allvarliga människorättskränkningar, däribland mord, användning av överdrivet våld mot demonstranter, godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och annan förnedrande och omänsklig behandling, men också kriminellt våld.
J. De osäkra förhållandena för venezuelanska migranter och flyktingar medför extra kostnader för mottagarländerna, vilket har lett till den största krisen någonsin i Latinamerika och Västindien.
K. Den 8 februari 2018 inledde åklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen en preliminär utredning av situationen i Venezuela, med stöd av påståenden från icke statliga organisationer och enskilda. En grupp bestående av sex konventionsstater i ICC (Argentina, Kanada, Colombia, Chile, Paraguay och Peru) begärde den 27 september 2018 att åklagaren skulle inleda en utredning om brott mot mänskligheten som begåtts på Venezuelas territorium, med utgångspunkt i Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) rapport och rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Frankrike och Costa Rica anslöt sig också senare till denna begäran. Det var första gången någonsin som en grupp konventionsstater har hänskjutit ett ärende om en situation på en annan konventionsstats territorium. Europaparlamentet har begärt samma sak vid två tillfällen, i sin resolution av den 8 februari 2018 om situationen i Venezuela och dess resolution av den 13 september 2017 om EU:s politiska förbindelser med Latinamerika. Det går inte att åstadkomma någon långvarig fredlig lösning eller försoning utan rättvisa.
L. Vid FN:s världstoppmöte som hölls i september 2005 accepterade samtliga medlemsstater officiellt att varje stat är skyldig att skydda sin befolkning mot brott mot mänskligheten. Medlemsstaterna bestämde att det internationella samfundet har en skyldighet att hjälpa till att skydda den del av befolkningen som hotas av sådana brott, om en stat inte tar sitt ansvar.
M. Den 13 november 2017 beslutade rådet att införa ett vapenembargo mot Venezuela och ett förbud mot vapenrelaterat materiel som kan användas för internt förtryck. Den 22 januari 2018 beslutades det enhälligt att införa sanktioner mot sju venezuelanska medborgare som innehar offentliga befattningar, i form av restriktiva åtgärder såsom reseförbud och frysning av tillgångar, som svar på bristande efterlevnad av de demokratiska principerna. Den 25 juni 2018 utvidgades sanktionerna till ytterligare elva venezuelanska tjänstemän. Även om dessa personers konton har frusits är deras makars och andra nära familjemedlemmars konton fortfarande tillgängliga.
N. Varken presidentvalet, valet till den konstituerande nationalförsamlingen eller de myndigheter som inrättats genom dessa olagliga processer har erkänts av EU eller andra demokratiska organ.
O. Rådets (utrikes frågor) slutsatser från mötet den 15 oktober 2018 innehåller en hänvisning till en politisk lösning på den nuvarande krisen som går ut på att undersöka möjligheten att bilda en kontaktgrupp som ska underlätta en politisk process.
P. Med hjälp av Vatikanstaten och internationella medlare har man försökt hitta en väg ut ur krisen men två gånger misslyckats med att få till stånd en nationell dialog mellan regeringen och oppositionen, eftersom de venezuelanska myndigheterna, som inte var beredda till några kompromisser under samtalens gång, inte tagit försöken på allvar utan endast varit inriktade på att försöka vinna tid och få ett internationellt erkännande.
1. Europaparlamentet framför sitt djupa deltagande till Fernando Albáns familj och vänner, och fördömer i detta sammanhang de brott som Venezuelas myndigheter gjort sig skyldiga till. Parlamentet efterlyser en omedelbar, oberoende utredning av regeringen, inklusive en internationell obduktion utförd av oberoende kriminaltekniker.
2. Europaparlamentet påminner om att två tidigare försök att nå en politisk lösning på krisen i Venezuela – genom medling av Vatikanstaten och genom en nationell politisk dialog som ägde rum i Dominikanska republiken – uppenbarligen misslyckades. Parlamentet påminner i detta avseende om att internationella medlingsgrupper och kontaktgrupper måste förhålla sig neutrala och godtas av båda parter.
3. Europaparlamentet uppmanar EU, närmare bestämt rådet och vice ordföranden/den höga representanten, att säkerställa att ytterligare åtgärder för att nå en politisk lösning inbegriper följande icke förhandlingsbara krav: omedelbart frisläppande av alla politiska fångar och ett slut på förtryck, tortyr och misshandel av och trakasserier mot politiska motståndare, människorättsaktivister och fredliga demonstranter; ett nytt, oberoende nationellt valråd, valt av landets nationalförsamling; anordnande av fria och rättvisa val i enlighet med internationella standarder för en trovärdig process där man respekterar den politiska mångfalden, i närvaro av demokratiska internationella observatörer; erkännande av den legitima nationalförsamlingens befogenheter; upplösning av den konstituerande nationalförsamlingen.
4. Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för inledandet av en utredning som leds av ICC om de omfattande brott som preliminärt granskas av domstolen i fråga och som begåtts av den venezuelanska regimen inom ramen för ett systematiskt förtryck som staten utövar mot sina egna medborgare. Parlamentet uppmanar bestämt EU och dess medlemsstater att ansluta sig till en begäran från regeringarna i Argentina, Kanada, Chile, Colombia, Paraguay, Peru, Frankrike och Costa Rica om att anmäla den venezuelanska regeringen till ICC, så att den ska kunna utreda brott mot mänskligheten som begåtts av tjänstemän i den venezuelanska regimen och fastställa ansvarighet för dessa brott.
5. Europaparlamentet upprepar den uppmaning från juni 2018 som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) gjorde till medlemsstaterna i rådet för mänskliga rättigheter om att inrätta en internationell undersökningskommission för att utreda kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Bolivarianska republiken Venezuela och öka ICC:s medverkan.
6. Europaparlamentet påminner Venezuelas regering om dess skyldighet att skydda sin egen befolkning från bland annat brott mot mänskligheten. Parlamentet påminner dessutom EU och det internationella samfundet, via FN, om principen om skyldigheten att skydda den venezuelanska befolkningen mot brott mot mänskligheten som begås av staten. Parlamentet påminner om att detta är ett gemensamt åtagande som FN:s medlemsstaters kommit överens om för att undvika en humanitär katastrof med ännu större konsekvenser. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att på ett samordnat sätt och inom ramen för FN utvärdera alla diplomatiska, humanitära och fredliga alternativ för att tillämpa principen om skyldigheten att skydda.
7. Europaparlamentet välkomnar EU:s införande av ytterligare riktade och progressiva sanktioner, som inte kommer att skada Venezuelas befolkning, som införts på grund av det olagliga valet den 20 maj 2018 som inte har erkänts internationellt. Parlamentet betonar att man omgående bör undersöka en utvidgning av sanktionerna till att omfatta andra venezuelanska tjänstemän och deras familjer. Parlamentet begär att rådet ska överväga att införa sanktioner mot venezuelansk olja, inklusive kontakterna med det statliga bolaget PDVSA.
8. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för det arbete som utförts av OAS generalsekreterare, Luis Almagro, för demokratin och de mänskliga rättigheterna i Venezuela samt för de insatser som Lima-gruppen gjort för att nå en demokratisk lösning på den nuvarande politiska och humanitära krisen.
9. Europaparlamentet lovordar Brasilien, Colombia, Peru, Ecuador och andra länder i regionen samt regionala och internationella organisationer, privata och offentliga organ, katolska kyrkan och vanliga medborgare i hela regionen för att de hjälpt och visat solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter. Parlamentet påminner EU:s institutioner och medlemsstaterna om deras skyldighet att skydda personer som tilldelats Sacharovpriset och att erkänna deras roll som nyckelaktörer i dagens situation, legitimerad genom deras demokratiska engagemang och de värderingar för vilka de belönats.
10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna till omedelbara, skyddsinriktade insatser för venezuelanska flyktingar eller migranter på sitt territorium, såsom viseringar av humanitära skäl, särskilda uppehållsarrangemang, eller andra regionala ramar för migration, med relevanta skyddsgarantier. De venezuelanska myndigheterna uppmanas än en gång att underlätta och påskynda utfärdandet och förnyandet av id-handlingar för sina egna medborgare, oavsett om de befinner sig i Venezuela eller utomlands.
11. Europaparlamentet upprepar de mycket oroande slutsatserna från sitt uppdrag i juni 2018 vid Venezuelas landgränser till Colombia och Brasilien. Parlamentet uppmanar på nytt Venezuelas myndigheter att utan dröjsmål låta humanitärt bistånd obehindrat komma in i landet för att förhindra att den humanitära krisen och folkhälsokrisen förvärras.
12. Europaparlamentet är mycket positivt till utnämningen den 19 september 2018 av Eduardo Stein till IOM:s och UNHCR:s gemensamma särskilda representant för venezuelanska flyktingar och migranter i regionen, och konstaterar att utnämningen speglar erkännandet av migrationskrisens regionala och globala dimension. Parlamentet uppmanar rådet och vice ordföranden/den höge representanten att tillsammans med den särskilda representanten mobilisera mer medel och stöd.
13. Europaparlamentet påminner om att Interpol är en internationell polisorganisation som huvudsakligen ägnar sig åt att bekämpa internationell brottslighet. Interpol uppmanas att inte agera på den venezuelanska regeringens begäranden avseende Borges, Ortega Diaz och Mundaray Rodriguez, eftersom anklagelserna är fullkomligt grundlösa och uteslutande politiskt baserade.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas regering och nationalförsamling, Republiken Colombias, Republiken Brasiliens, Republiken Perus och Republiken Ecuadors regeringar och parlament, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika, Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare och Limagruppen.
- [1] EUT C 285, 29.8.2017, s. 145.
- [2] EUT C 294, 12.8.2016, s. 21.
- [3] EUT C 316, 30.8.2016, s. 190.
- [4] EUT C 86, 6.3.2018, s. 101.
- [5] EUT C 298, 23.8.2018, s. 137.
- [6] Antagna texter, P8_TA(2018)0041.
- [7] Antagna texter, P8_TA(2018)0199.
- [8] Antagna texter, P8_TA(2018)0313.