FÖRSLAG TILL RESOLUTION om cum-ex-skandalen: ekonomisk brottslighet och kryphålen i den rådande rättsliga ramen

27.11.2018 - (2018/2900(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Pervenche Berès, Peter Simon, Jeppe Kofod för S&D-gruppen
Miguel Urbán Crespo, Dimitrios Papadimoulis för GUE/NGL-gruppen
Sven Giegold för Verts/ALE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0551/2018

B8‑0552/2018

Europaparlamentets resolution om cum-ex-skandalen: ekonomisk brottslighet och kryphål i den rådande rättsliga ramen

(2018/2900(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 4 och 13 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 115 och 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av kapitalmarknadsunionen, som har som ett av sina främsta mål att säkerställa finansmarknadernas integritet, transparens, effektivitet och korrekta funktion,

–  med beaktande av artikel 1.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk värdepappers- och marknadsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten)[1] (nedan kallad Esma-förordningen), enligt vilken Esma ska bidra till finansmarknadernas integritet, transparens, effektivitet och korrekta funktion,

–  med beaktande av artikel 9 i Esma-förordningen, som ger Esma en ledande roll för att främja transparens och rättvisa på finansmarknaderna, övervaka den finansiella verksamheten, utfärda rekommendationer och varningar samt tillfälligt förbjuda eller begränsa sådan verksamhet om den utgör ett hot mot de mål som anges i artikel 1,

–  med beaktande av artikel 22.4 i Esma-förordningen samt artikel 22.4 i förordning (EU) nr 1093/2010[2] av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), enligt vilken Esma, på begäran av parlamentet, får ”undersöka en särskild typ av finansiell verksamhet, produkttyp eller typ av beteende för att bedöma potentiella hot mot finansmarknaders integritet eller stabiliteten i det finansiella systemet och rekommendera lämpliga åtgärder till de berörda behöriga myndigheterna”,

–  med beaktande av artikel 31 i Esma-förordningen, enligt vilken Esma ska ”svara för den allmänna samordningen mellan de behöriga myndigheterna, särskilt i situationer då en ogynnsam utveckling kan komma att äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet, eller stabiliteten hos det finansiella systemet i unionen”,

–  med beaktande av artikel 40 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument[3] som ger Esma befogenhet att tillfälligt förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa finansiella instrument eller en viss typ av finansiell verksamhet eller praxis när a) den föreslagna åtgärden utgör ett svar på ett hot mot finansmarknadernas eller råvarumarknadernas korrekta funktionssätt och integritet eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system, b) de krav enligt unionsrätten som är tillämpliga på det berörda finansiella instrumentet eller den berörda finansiella verksamheten inte avvärjer hotet, och c) behöriga myndigheter inte redan har vidtagit åtgärder för att avvärja hotet eller de åtgärder som vidtagits för att avvärja hotet inte är tillräckliga,

–  med beaktande av de cum-ex-avslöjanden som den 18 oktober 2018 gjordes av ett konsortium för undersökande journalistik, som leds av den tyska ideella medieorganisationen Correctiv,

–  med beaktande av den utredning som gjorts av den tyska förbundsdagens fjärde undersökningskommitté med anledning av skandalen, som utmynnade i en rapport[4] i juni 2017,

–  med beaktande av de utredningar som gjorts av de tyska och danska skattemyndigheterna,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2015[5] och av den 6 juli 2016[6] om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen[7],

–  med beaktande av sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt[8],

–  med beaktande av sitt beslut av den 1 mars 2018[9] om tillsättning av ett särskilt utskott för ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (TAX3) samt fastställande av dess ansvarsområden, sammansättning och mandatperiod,

–  med beaktande av sin debatt i plenum den 23 oktober 2018 om cum-ex-skandalen,

–  med beaktande av slutsatserna från ECON- och TAX3-utskottens gemensamma sammanträde den 26 november 2018,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Cum-ex-upplägg kännetecknas av att banker och aktiemäklare snabbt säljer aktier med (”cum”) och utan (”ex”) rätt till utdelning, i syfte att kunna dölja den faktiska ägarens identitet. Dessa upplägg har gjort det möjligt för båda parter att begära skatteavdrag på kapitalskatt som bara betalats en gång.

B.  Även om det är svårt att beräkna totalbeloppet för de skador som uppstått, med tanke på att mycket av denna verksamhet inleddes i slutet av 1990-talet och har varit preskriberad under en längre tid, uppskattas den totala skadan av cum-ex-skandalen för de drabbade medlemsstaterna att uppgå till minst 55 miljarder EUR, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av EU:s totala budget för 2017.

C.  Enligt uppgift utarbetades dessa upplägg av den tyske advokaten Hanno Berger, som nu bestrider påståenden om att de cum-ex-transaktioner som han arbetade med var olagliga. Berger har åtalats vid en domstol i Wiesbaden för påstådd otillbörlig ersättning för transaktioner som värderats till 15,8 miljarder EUR (18 miljarder USD), vilka kostat skattemyndigheterna 106 miljoner EUR enligt åtalet. Enligt uppgift utreder åklagare i Tyskland den roll som dussintals banker, mäklarfirmor, redovisningsföretag och advokatbyråer har i uppläggen.

D.  Cum-ex-fallen har visat på en yrkesmässig och organiserad ekonomisk brottslighet i en aldrig tidigare skådad omfattning i Europa, där de inblandade påstås utnyttja gränsöverskridande kryphål och laglig handelspraxis för att göra det möjligt för aktieägare att göra anspråk på dubbel äganderätt till samma aktier.

E.  Det har rapporterats att dessa brottsliga handlingar involverar finansinstitut i Tyskland och andra EU-medlemsstater, däribland flera stora, välkända affärsbanker.

F.  Under 2016 avslöjades det att den danska skattemyndigheten hade underlåtit att vidta åtgärder i samband med ett stort antal varningar om att utländska företag missbrukade danska skatteregler och förfalskade handlingar för att på ett bedrägligt sätt ansöka om återbetalning av utdelningsskatt, ett missbruk som uppskattades ha kostat den danska skattemyndigheten mer än 1,5 miljarder EUR[10].

G.  Den tyska regeringen hade enligt uppgift varit medveten om denna bedrägliga skattepraxis under några år, men informerade andra medlemsstater först 2015. Det tyska finansministeriet ska ha sagt att man kände till 418 olika fall av cum‑ex‑skattebedrägerier till ett sammanlagt värde på 5,7 miljarder EUR.

H.  I den slutliga rapporten från förbundsdagens fjärde undersökningskommitté, liksom av de tyska domstolarna, dras slutsatsen att skattepraxis såsom cum-ex-upplägg, som inbegriper blankning, är olaglig, och att sammanslutningen av tyska banker förvärrat problemet i stället för att bidra till att lösa det.

I.  Inflytandet från näringslivets lobbygrupper är, som framgår i detta fall och andra, djupt rotat i nationella och europeiska institutioner, och det rapporteras att de rådgivande grupper som vägleder Europeiska centralbanken domineras av företrädare för banksektorn[11], och att de största revisionsfirmorna är inblandade i EU:s beslutsfattande[12].

J.  I den utredning som gjorts av konsortiet av europeiska journalister identifieras Tyskland, Danmark, Spanien, Italien och Frankrike som de främsta målmarknaderna för cum-ex-affärsmetoderna, och därefter följer Norge, Finland, Polen, Danmark, Nederländerna, Österrike och Tjeckien. Dessa metoder omfattar potentiellt ett okänt antal EU-medlemsstater samt länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (t.ex. Schweiz).

K.  Offentliga institutioner var oförmögna eller ovilliga att genomföra ingående utredningar av den information som allmänna åklagare från andra medlemsstater låtit dem ta del av med avseende på cum-ex-skandalen.

L.  Det utdelningsarbitrage som avslöjats genom cum-ex-skandalen belyser det faktum att finansinstitut, hedgefonder, aktiehandlare, advokater och stora internationella skatteföretag, varav vissa är stora och viktiga aktörer på den europeiska kapitalmarknaden, aktivt har främjat denna praxis.

M.  Företag för särskilt ändamål står i centrum för skandalen eftersom investeringsbanker och hedgefonder strukturerade företag för särskilt ändamål som därefter såldes till investerare av handlare, samtidigt som banker erbjöd lån, varigenom omfattningen av handeln blev upp till tjugo gånger så stor.

N.  Det faktum att utländska investerare har rätt att begära återbetalning av källskatt på utdelningar spelar en central roll i skandalen.

O.  I december 2017 lade kommissionen fram nya riktlinjer om källskatt för att förenkla förfarandena för gränsöverskridande investerare i EU, och uppmanade medlemsstaterna att införa system för källskattebefrielse. Denna nya uppförandekod om källskatt[13], som knappt nämner risken för bedrägerier och föreslår att detta problem ska lösas med hjälp av it-system eller källskattelättnad, påskyndar de nationella förfarandena för att godkänna ansökningar om återbetalning av källskatt.

P.  Kommissionen betonar att den nya uppförandekoden om källskatt skulle undanröja risken för bedrägerier, såsom ansökningar om dubbla återbetalningar och ogrundade ansökningar om återbetalning eller ansökningar om omprövning. I samband med cum‑ex-skandalen förefaller det dock uppenbart att källskattelättnader kommer att öka risken för dubbel icke-beskattning eller nollbeskattning.

Q.  Användningen av källskatt är ett grundläggande verktyg som medlemsstaterna kan använda sig av för att ensidigt motverka urholkning av skattebasen och överföring av vinster, och bör användas av dem i enlighet med detta.

R.  Den roll som visselblåsare spelat under de senaste 25 åren har visat sig vara betydande för att avslöja känslig information som har stort allmänintresse.

S.  Mandatet för det särskilda utskottet för ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (TAX3) omfattar uttryckligen all relevant utveckling relaterad till utskottets ansvarsområde som förekommer under utskottets mandatperiod.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt de skattebedrägerier, den stöld av europeiska skattebetalares pengar och de skatteflyktsmetoder som kännetecknar användningen av utdelningsarbitrage, som avslöjats i samband med cum-ex-skandalen, och som har undergrävt flera medlemsstaters skattebaser och berövat medborgarna mycket nödvändiga kollektiva nyttigheter och social trygghet.

2.  Europaparlamentet betonar att enligt EU:s direktiv om penningtvätt[14] omfattas skattebrott avseende direkta och indirekta skatter av den breda definitionen av brottslig verksamhet, och betraktas som förbrott till penningtvätt.

3.  Europaparlamentet noterar med oro att cum-ex-skandalen har försvagat medborgarnas förtroende för EU:s och de nationella skattesystemen och betonar hur viktigt det är att återupprätta allmänhetens förtroende och se till att skador inte kommer att upprepas.

De europeiska tillsynsmyndigheterna

4.  Europaparlamentet begär att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) genomför en utredning i enlighet med artikel 22 i Esma- och EBA-förordningarna avseende användningen av komplexa finansiella arrangemang för aggressiv skatteflykt och skatteundandragande, inbegripet alla former av utdelningsarbitrage, i syfte att bedöma det potentiella hotet mot finansmarknadernas integritet och det finansiella systemets stabilitet.

5.  Europaparlamentet rekommenderar att man i utredningen identifierar de områden där den samordning och tillsyn som utförts av finansiella tillsynsmyndigheter, börser och skattemyndigheter i de olika medlemsstaterna inte höll måttet och möjliggjorde att dessa skattestöldmetoder kunde pågå i många år trots att de identifierats.

6.  Europaparlamentet rekommenderar att man i utredningen analyserar, mäter, beskriver och identifierar de olika marknadsaktörernas roll – banker, investmentbolag, kapitalförvaltare, försäkringsbolag, hedgeföretag, depåinstitut och förvaringsinstitut – och deras andel i värdekedjan som genereras av dessa upplägg.

7.  Europaparlamentet rekommenderar att man i utredningen fastställer dessa medels rättsliga karaktär och spårar ursprunget och de verkliga huvudmännen, och ser över licenserna för de marknadsaktörer som är involverade i bedrägliga affärsmetoder.

8.  Europaparlamentet föreslår att utredningen innehåller rekommendationer om åtgärder som ska vidtas av de behöriga myndigheterna och att resultaten och slutsatserna av undersökningen ska göras tillgängliga för allmänheten.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet att tillämpa artikel 18 i Esma-förordningen för att garantera snabba och samordnade europeiska insatser, med ett åtagande från Esma och EBA att ingripa på grundval av ett fortsatt hot mot det europeiska finansiella systemets integritet, med tanke på dessa arrangemangs i högsta grad gränsöverskridande karaktär.

10.  Europaparlamentet efterlyser en samordnad undersökning på europeisk nivå av skandalen och säkerställande av utbyte av information samt, om så är lämpligt, gemensamt undersökande arbete mellan alla skatteförvaltningar, brottsbekämpande myndigheter och åklagarmyndigheter i de berörda medlemsstaterna.

11.  Europaparlamentet begär att de nationella och europeiska tillsynsmyndigheterna ges mandat att undersöka skatteflyktsmetoder, eftersom de utgör en risk för den finansiella stabiliteten och den inre marknadens integritet.

Undersökningar och sanktioner

12.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som påståtts vara de främsta målmarknaderna för utdelningsarbitrage, nämligen Tyskland, Danmark, Spanien, Italien, Frankrike, Finland, Polen, Nederländerna, Österrike, Norge och Tjeckien, att fortsätta att utreda potentiella bedrägerier och annan praxis hos finansinstitut, advokater, revisorer och skatterådgivare i sina jurisdiktioner.

13.  Europaparlamentet uppmanar bestämt alla medlemsstater att ingående utreda metoderna för betalning av utdelningar i sina jurisdiktioner, att identifiera de kryphål i sin skattelagstiftning som skapar möjligheter som utnyttjas av skattebedragare och skattesmitare, att analysera den potentiellt gränsöverskridande dimensionen och att sätta stopp för all sådan skadlig skattepraxis som nu tillämpas.

14.  Europaparlamentet uppmuntrar de nationella revisionsrätterna att genomföra revisioner av återbetalningsförfaranden för kapitalskatt avseende utdelningar och aktietransaktioner i syfte att identifiera potentiella skador som uppstått till följd av cum‑ex-skandalen och de kryphål som finns på nationell nivå.

15.  Europaparlamentet uppmuntrar de behöriga myndigheterna att inleda brottsutredningar, tillfälligt frysa misstänkta tillgångar, se till att de styrelser som kan vara inblandade i denna skandal utreds, ålägga de inblandade parterna lämpliga påföljder och sanktioner och vidta nödvändiga åtgärder för att återvinna alla tillgångar som stulits från statskassan.

16.  Europaparlamentet betonar behovet av samordnade åtgärder mellan de nationella myndigheterna för att säkerställa återvinning av alla tillgångar som stulits från statskassorna.

17.  Europaparlamentet anser att både personer som är direkt skyldiga och personer som är medskyldiga till dessa brott, dvs. skatterådgivare, men även advokater, revisorer och banker, snarast möjligt bör ställas inför rätta och bli föremål för straffrättsliga påföljder. Parlamentet betonar att man brådskande måste sätta stopp för den ekonomiska brottslighetens straffrihet och säkerställa bättre efterlevnadskontroll av finansmarknadsregleringen.

Beskattning

18.  Europaparlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att se över och uppdatera bilaterala beskattningsavtal mellan medlemsstaterna och med tredjeländer i syfte att täppa till kryphål som främjar skattedrivna affärsmetoder för att undvika skatt.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inventera alla potentiellt skadliga skatteavtal och eventuella kryphål i EU:s regler om gemensam beskattning av moderbolag och deras dotterbolag, att ta fram nya uppdaterade politiska åtgärder för att ta itu med arbitragepraxis, och att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra näringsidkare från att utnyttja kryphål i skattelagstiftningen.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upphöra med att uppmuntra medlemsstaterna att införa system för källskattebefrielse.

21.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska tillsynsmyndigheterna att undersöka möjligheten att införa ett förbud mot skattedrivna finansiella instrument, verksamheter eller metoder, särskilt avseende utdelningsarbitrage, om de som tillämpar dem inte kan bevisa att dessa komplexa finansiella arrangemang har ett annat väsentligt ekonomiskt syfte än skatteflykt.

22.  Europaparlamentet kräver att den roll som specialföretag spelar ska undersökas och att kommissionen ska överväga att begränsa användningen av dessa instrument, med tanke på att en hög användning av sådana i utländska direktinvesteringar har befunnits vara en indikator på aggressiv skatteplanering[15].

23.  Europaparlamentet noterar att den franska senaten, i ett försök att bekämpa praxis med utdelningsarbitrage, har lagt fram ett ändringsförslag till förslaget till budgetproposition som skulle göra det möjligt att hålla inne 30 % av värdet på transaktionen till en utländsk mottagare, en andel som skulle återbetalas i efterhand om det finns bevis på att denna är den verkliga slutmottagaren. Parlamentet uppmanar EU:s lagstiftare att bedöma möjligheten att genomföra denna åtgärd på EU-nivå.

Samarbete och informationsutbyte

24.  Europaparlamentet beklagar att dessa nya avslöjanden verkar peka på eventuella brister i de nuvarande systemen för informationsutbyte och samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter på området för beskattning och ekonomisk brottslighet. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras skyldighet enligt artikel 4.3 i EU‑fördraget att samarbeta lojalt, med respekt och skyndsamt. Parlamentet uppmanar de nationella skattemyndigheterna att till fullo utnyttja det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar i fråga om beskattning, i enlighet med vad som anges i de senare ändringarna av rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning[16].

25.  Europaparlamentet beklagar att det nyligen antagna rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 (DAC6)[17] inte skulle ha gjort det möjligt att utbyta information om cum-ex-transaktioner, eftersom de inte skulle ha betraktats som rapporteringspliktiga, och kräver att DAC6 ska ändras så att det blir obligatoriskt att redovisa utdelningsarbitrage, inklusive beviljande av utdelning och återbetalning av kapitalskatter.

26.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstaters skattemyndigheter att utse gemensamma kontaktpunkter i linje med OECD:s internationella arbetsgrupp för gemensamma underrättelser och samarbete, och uppmanar kommissionen att säkerställa och underlätta samarbete mellan dem för att se till att information om ärenden med gränsöverskridande relevans snabbt och effektivt delas mellan medlemsstaterna.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sitt samarbete på skatteområdet genom det automatiska informationsutbytet samt att intensifiera samarbetet mellan finansunderrättelseenheter (FIU) genom FIU.net, och därigenom förbättra transparensen, det administrativa samarbetet och den administrativa samordningen och utbytet av information. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett lagstiftningsförslag om en EU-finansunderrättelseenhet, ett europeiskt centrum för gemensamt utredningsarbete och en mekanism för tidig varning.

28.  Europaparlamentet begär på nytt att det ska inrättas ett centrum för en konsekvent och samordnad skattepolitik inom kommissionen[18], vilket skulle säkerställa ett effektivt och snabbt samarbete mellan medlemsstaterna och underlätta tidig varning i fall såsom cum‑ex-skandalen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja denna begäran och kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en sådan mekanism.

Bättre reglering av finansmarknaderna

29.  Europaparlamentet understryker att personer som möjliggör och främjar skattebedrägerier bör hållas rättsligt medansvariga när de utformar planer för skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Parlamentet påpekar att när dessa personer deltar i bedrägerier bör de systematiskt vara föremål för såväl straffrättsliga påföljder som disciplinära åtgärder.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka behovet av en europeisk ram för kapitalinkomstbeskattning, som minskar incitament som destabiliserar gränsöverskridande finansiella flöden, skapar skattekonkurrens mellan medlemsstaterna och undergräver de skattebaser som säkerställer de europeiska välfärdsstaternas hållbarhet.

31.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som deltar i förfarandet för fördjupat samarbete att så snart som möjligt komma överens om en skatt på finansiella transaktioner. Parlamentet betonar att om en skatt på finansiella transaktioner hade införts skulle denna typ av praxis inte ha uppmuntrats och inte varit så lönsam för skattebedragare.

Ökade resurser för att bekämpa ekonomisk brottslighet

32.  Europaparlamentet beklagar att finanskrisen har lett till en allmän resurs- och personalminskning inom EU:s skatteförvaltningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i och modernisera de verktyg som skattemyndigheterna och finansunderrättelseenheterna förfogar över och att avsätta de mänskliga resurser som krävs för denna uppgift, i syfte att förbättra övervakningen och minska tids- och informationsluckor mellan förvaltningar och skattskyldiga personer, i syfte att i möjligaste mån undvika att krav på skatteåterbetalning kan lämnas in och återbetalas utan bevis för att skatterna faktiskt har betalats.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Esma och EBA att avsevärt öka sina personalresurser och ekonomiska resurser i kampen mot ekonomisk brottslighet.

Påskynda antagandet av annan EU-lagstiftning

34.  Europaparlamentet beklagar att flera lagstiftningsärenden, såsom ärendena avseende offentlig landsspecifik rapportering och den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, som syftar till att säkerställa större enhetlighet mellan skattebestämmelserna, ökad transparens och ökat informationsutbyte, för närvarande blockeras av medlemsstaterna i rådet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att nå en snabb överenskommelse om dessa ärenden. Parlamentet begär dessutom att enhällighetsregeln i fråga om skattefrågor i rådet ska avskaffas.

35.  Europaparlamentet betonar behovet av att skydda visselblåsare som lämnar information om skattebedrägerier och skatteundandragande, till exempel på nationell nivå och på EU-nivå. Parlamentet uppmanar alla som har tillgång till information av allmänt intresse att rapportera detta, antingen internt, externt till de nationella myndigheterna eller vid behov till allmänheten, och begär att kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 23 april 2018 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (COM(2018)0218) ska antas snabbt, och så att hänsyn tas till de yttranden som antagits av Europaparlamentets berörda utskott.

36.  Europaparlamentet påminner om att skattebetalning är både ett väsentligt bidrag från företagen till samhället och ett verktyg för god förvaltning, och därför ett krav för en ansvarsfull affärsverksamhet. Parlamentet betonar att skadlig skattepraxis måste inkluderas som en del av företagens sociala ansvar.

37.  Europaparlamentet påminner om att både kredit- och finansinstitut, liksom skatterådgivare, revisorer och advokater, betraktas som ”ansvariga enheter” i enlighet med direktivet om bekämpning av penningtvätt, och att de därför måste uppfylla en rad skyldigheter för att förebygga, upptäcka och rapportera om penningtvätt.

38.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 12 september 2018 om att, bland andra förordningar, ändra förordningen om inrättandet av EBA, i syfte att stärka EBA:s tillsynsroll när det gäller bekämpning av penningtvätt inom finanssektorn (COM(2018)0646). Parlamentet betonar att ECB, i enlighet med den gemensamma tillsynsmekanismen, har i uppgift att genomföra insatser för tidigt ingripande i enlighet med bestämmelserna i relevant unionslagstiftning. Parlamentet anser att ECB:s roll även bör vara att varna behöriga nationella myndigheter och att ECB bör samordna alla åtgärder som rör misstankar om bristande efterlevnad av reglerna för bekämpning av penningtvätt i banker eller grupper som omfattas av tillsyn.

Institutionell uppföljning

39.  Europaparlamentet uppmanar det särskilda TAX3-utskottet att göra en egen bedömning av cum-ex-avslöjandena och att ta med resultaten samt eventuella relevanta rekommendationer i sitt slutliga betänkande.

40.  Europaparlamentet upprepar att ett permanent underutskott för bekämpning av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt bör inrättas så snart som möjligt, i enlighet med de rekommendationer som antogs i kammaren den 13 december 2017[19].

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska bankmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

 

• [1]  EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.
• [2]  EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.
• [3]  EUT L 173, 12.6.2014, s. 84.
• [4]  Tyska förbundsdagen, Drucksache 18/12700, 20.6.2017.
• [5]  EUT C 366, 27.10.2017, s. 51.
• [6]  EUT C 101, 16.3.2018, s. 79.
• [7]  EUT C 399, 24.11.2017, s. 11.
• [8]  EUT C 369, 11.10.2018, s. 132.
• [9]  Antagna texter, P8_TA(2018)0048.
• [10]  Det europeiska nätverket för skuldavskrivning och utveckling, Tax Games – the Race to the Bottom: https://eurodad.org/tax-games-2017
• [11]  Haar, Kenneth, Open door for forces of finance at the ECB, Corporate Europe Observatory, oktober 2017: https://corporateeurope.org/sites/default/files/attachments/open_door_for_forces_of_finance_report.pdf
• [12]  Accounting for influence: how the Big Four are embedded in EU policy-making on tax avoidance, Corporate Europe Observatory, juli 2018: https://corporateeurope.org/power-lobbies/2018/07/accounting-influence
• [13]  Europeiska kommissionens pressmeddelande, Capital Markets Union: Commission announces new tax guidelines to make life easier for cross-border investors, 11 december 2017: http://europa.eu/rapid/press-release_IP-17-5193_en.htm
• [14]  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.
• [15]  IHS, Aggressive tax planning indicators, utarbetat för kommissionen, GD TAXUD Taxation Papers, Working Paper No 71, oktober 2017.
• [16]  EUT L 64, 11.3.2011, s. 1.
• [17]  EUT L 139, 5.6.2018, s. 1.
• [18]  Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, EUT C 101, 16.3.2018, s. 79.
• [19]  EUT C 369, 11.10.2018, s. 132.