FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Venezuela
30.1.2019 - (2019/2543(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Molly Scott Cato, Tilly Metz för Verts/ALE-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av uttalandet av den 24 januari 2019 från talespersonen för FN:s generalsekreterare António Guterres om den nya våldsvågen i Venezuela,[1]
– med beaktande av uttalandet av den 25 januari 2019 från Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av det latinamerikanska och västindiska parlamentets uttalande av den 28 januari 2019, undertecknat av dess talman Elías Castillo,
– med beaktande av rapporten från juni 2018 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter med titeln ”Human rights violations in the Bolivarian Republic of Venezuela: a downward spiral with no end in sight”,
– med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2018/901 av den 25 juni 2018[2] om att lägga till elva venezuelanska tjänstemän på EU:s sanktionsförteckning,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 15 oktober 2018,
– med beaktande av Amnesty Internationals fullständiga rapport om Venezuela av den 20 september 2018 med titeln ”This is no way to live: public security and right to life in Venezuela”, samt senare dokument om Venezuela från Amnesty International,
– med beaktande av artikel 3 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den senaste veckan har inneburit tilltagande spänningar och en dramatisk upptrappning av våldet i samband med protester i Venezuela. Minst 20 människor har mist livet och många andra sårats, medan frihetsberövanden genomförts i stor skala.
B. Det finns ett stort behov av att övervinna och förhandlingsvägen ta sig ur den nuvarande situationen i Venezuela med social oro, ekonomiska vedermödor och massflykt för miljontals venezuelaner, svår livsmedelsbrist, läkemedelsbrist och avsaknad av adekvat sjukvård, otillräckligt skydd av de mänskliga rättigheterna, osäkerhet och våld på gatorna, allt till följd av Maduroregeringens politiska vanstyre och autokratiska agerande.
C. De statliga myndigheternas reaktion på lagliga demonstrationer har blivit startskottet för de värsta tillslagen hittills mot oppositionen med polisövervåld som inte visar någon respekt för demonstranternas fysiska integritet, godtyckliga massgripanden, hot, misshandel och sexuellt våld. Att tysta demonstranter erbjuder inga hållbara lösningar på konflikten och går emot alla internationella skyldigheter avseende rätten till fredliga protester.
D. Domar mot civilpersoner i militära domstolar, straffrihet samt trakasserier och kriminalisering av människorättsförsvarare från Maduroregeringens sida har fördömts av nationella och internationella organisationer.
E. I februari 2018 beslutade åklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att inleda en förundersökning av situationen i Venezuela för att analysera brott som ska ha begåtts i landet sedan april 2017 i samband med demonstrationer och tillhörande politiska oroligheter.
F. Rätten till fredliga protester är en grundläggande mänsklig rättighet, men alla maningar till protester måste formuleras noga för att undvika att ge bränsle åt våld eller provokationer mot bakgrund av de nuvarande spänningarna.
G. En lösning på denna djupa och mångfasetterade konflikt måste baseras på rättsstatens principer och vara förenlig med internationella normer och måste till fullo respektera demokrati och mänskliga rättigheter.
H. Ett internationellt erkännande av en ny regering som bildats på grundval av självutnämnande riskerar kraftigt att ge ytterligare bränsle åt en redan explosiv situation, som till och med kan resultera i inbördeskrig, och kan ge spridningseffekter utanför Venezuela till följd av risken för att fler migranter tvingas fly till grannländerna.
I. Flera medlingsförslag från Mexiko, Uruguay och det latinamerikanska och västindiska parlamentet, tillsammans med ett erbjudande om att tillsätta en internationell kontaktgrupp, som EU ställt sig bakom, har nått Venezuela de senaste dagarna.
J. Europeiska unionens roll bör vara att erbjuda medling mellan alla aktiva aktörer i konflikten inom landet, en roll som EU är väl lämpat att ikläda sig med tanke på de nära banden mellan flera av EU:s medlemsstater och Venezuela.
K. Enligt uppgifter från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och den till FN knutna internationella organisationen för migration (IOM) har antalet venezuelanska flyktingar, de flesta i närliggande länder, nått en bra bit över 3 miljoner, vilket innebär oerhörda påfrestningar för värdländernas humanitära och ekonomiska resurser.
1. Europaparlamentet fördömer president Maduros och myndigheternas reaktion på demonstrationerna i landet. Parlamentet fördömer upptrappningen av våldet och alla fall av utomrättsliga avrättningar, skador och olagliga frihetsberövanden. Parlamentet beklagar djupt de tilltagande oroligheterna och uttrycker sitt deltagande med vänner och familjer till de dödade, sårade och frihetsberövade.
2. Europaparlamentet upprepar sitt skarpa fördömande av dessa och tidigare människorättskränkningar av president Maduro och hans regering, och upprepar sin maning att sätta stopp för straffriheten för brott som begåtts i det förgångna och under den nuvarande protestvågen. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang fullständiga, oberoende och opartiska utredningar av dessa brott och övergrepp och kräver att förövarna i alla dessa fall ställs inför rätta.
3. Europaparlamentet varnar för en upprepning av det våld som rapporterades 2017. Parlamentet vidhåller att de venezuelanska myndigheterna måste respektera yttrandefriheten och rätten till fredliga sammankomster. Parlamentet upprepar sin oro över hur Maduros regering undergräver det demokratiska mandatet för den folkvalda församlingen, vars befogenheter och rättigheter bör erkännas och respekteras. Parlamentet uppmanar aktörerna att avstå från överdrivet, oproportionerligt och urskillningslöst våld, som tydligt och otvetydigt är förbjudet enligt folkrätten.
4. Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över den bristande legitimiteten i presidentvalet i maj 2018, som varken var fritt, rättvist eller trovärdigt. Parlamentet framhåller vikten av det venezuelanska folkets självbestämmande och av ett äkta uttryck för dess demokratiska vilja. Parlamentet begär därför att fria och rättvisa val anordnas så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar de politiska ledarna att avstå från att erkänna en ny president som saknar mandat från väljarna, eftersom en sådan handling kan föda mer oroligheter och politisk instabilitet. Parlamentet konstaterar att ett sådant erkännande bryter mot principen om självbestämmande och undergräver de demokratiska normerna.
5. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla sidor att omedelbart inleda en inkluderande och trovärdig nationell dialog som syftar till att finna en långsiktig och varaktig lösning på krisen i Venezuela. Parlamentet rekommenderar att en sådan dialog understöds av internationell medling, vilket har erbjudits av Mexiko och Uruguay. Parlamentet uppmanar EU:s aktörer att delta fullt ut i medlingsförsöken. Parlamentet understryker att FN och ett internationellt ramverk måste ha en viktig roll i detta sammanhang.
6. Europaparlamentet lovordar Europeiska utrikestjänstens förslag att skapa en internationell kontaktgrupp med länderna i regionen och andra eventuella nyckelaktörer, vilket framgår av rådets slutsatser av den 15 oktober 2018, i syfte att underlätta en nationell dialog mellan alla parter, däribland nationalförsamlingen och Venezuelas regering. Parlamentet vidhåller att nyval måste hållas så snart som möjligt i enlighet med internationella normer och som ett led i en stabiliserings- och övergångsprocess.
7. Europaparlamentet uttrycker djup oro över att den senaste tidens insatser av venezuelanska och utländska aktörer ytterligare kommer att främja polarisering, även internationellt, och riskerar att göra konflikten i Venezuela till ett slagfält som internationella stormakter som USA, Ryssland och Kina strider om via ombud i sin iver att utöva kontroll över Venezuelas oljereserver. Parlamentet varnar för den potentiella risken att våldet och oroligheterna i Venezuela kan sprida sig till grannländerna och att det i slutändan kan leda fram till krig i regionen.
8. Europaparlamentet framhåller att dubbla måttstockar gentemot tredjeländer bör undvikas och att EU och dess medlemsstater bör inta en konsekvent hållning gentemot tredjeländer. Parlamentet erinrar om vikten av ett enat svar från EU som grund för en stark och mer trovärdig EU-ståndpunkt.
9. Europaparlamentet uppmanar militären och säkerhetsstyrkorna att hålla sig strikt till sitt mandat, så att militären kan spela en konstruktiv roll i överensstämmelse med sin författningsenliga skyldighet. Parlamentet fördömer inrättandet och insatserna av paramilitära styrkor liksom deras befälhavare och begär att de upplöses omedelbart, att alla deras brott utreds skyndsamt och att förövarna ställs inför rätta i enlighet med internationella normer.
10. Europaparlamentet erinrar om att situationen för de venezuelanska flyktingarna kräver långsiktiga lösningar. Parlamentet noterar grannländernas många insatser för att inte bara tillhandahålla mat och tak över huvudet utan även reguljär juridisk dokumentation, skolgång och medicinskt stöd, och uppmanar EU:s aktörer att göra samma sak gentemot alla flyktingar.
11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Venezuelas regering och myndigheter samt Parlamentariska församlingen EU–Latinamerika.