Förslag till resolution - B8-0098/2019Förslag till resolution
B8-0098/2019

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om behovet av en förstärkt strategisk EU-ram för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 och kraftfullare åtgärder mot antiziganism

6.2.2019 - (2019/2509(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Lívia Járóka, Roberta Metsola för PPE-gruppen
Soraya Post, Birgit Sippel, Josef Weidenholzer, Tanja Fajon, Juan Fernando López Aguilar, Péter Niedermüller, Dietmar Köster, Ana Gomes för S&D-gruppen
Branislav Škripek för ECR-gruppen
Cecilia Wikström, Ivo Vajgl, Fredrick Federley för ALDE-gruppen
Cornelia Ernst, Patrick Le Hyaric, Merja Kyllönen, Malin Björk, Paloma López Bermejo, Sofia Sakorafa, Ángela Vallina, Barbara Spinelli, Kostadinka Kuneva, Kostas Chrysogonos för GUE/NGL-gruppen
Romeo Franz, Bodil Valero, Philippe Lamberts, Bart Staes, Jordi Solé, Ernest Urtasun, Judith Sargentini, Barbara Lochbihler, Monika Vana, Sven Giegold för Verts/ALE-gruppen

Förfarande : 2019/2509(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0098/2019
Ingivna texter :
B8-0098/2019
Debatter :
Antagna texter :

B8‑0098/2019

Europaparlamentets resolution om behovet av en förstärkt strategisk EU-ram för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 och kraftfullare åtgärder mot antiziganism

(2019/2509(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 april 2011 En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011)0173) och av efterföljande genomförande- och utvärderingsrapporter,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i fråga om erkännandet av romer som en grupp i behov av särskilt skydd mot diskriminering,

–  med beaktande av resolution nr 2153 (2017) från Europarådets parlamentariska församling om främjande av inkluderingen av romer och resandefolk,

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung[1],

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna[2] och av rådets slutsatser av den 8 december 2016 om påskyndande av processen för integrering av romer och av den 13 oktober 2016 om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2016,

–  med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism[4],

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2015 om romernas internationella dag – antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för folkmordet på romer under andra världskriget[5],

–  med beaktande av rapporten från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) om de grundläggande rättigheterna 2016 och av Europeiska unionens första och andra undersökning av minoriteter och diskriminering (EU-MIDIS I och II) som FRA genomfört samt av andra undersökningar och rapporter om romer,

–  med beaktande av det europeiska medborgarinitiativet ”Minority Safepack”, som registrerades den 3 april 2017,

–  med beaktande av relevanta rapporter och rekommendationer från det romska civilsamhället, icke-statliga organisationer och forskningsinstitut,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Antiziganism[6] är en specifik typ av rasism som riktas mot romerna, en ideologi som bygger på tanken om rasöverlägsenhet, en form av avhumanisering och institutionaliserad rasism närd av historisk diskriminering, vilket tar sig uttryck i bl.a. våld, hatpropaganda, utnyttjande, stigmatisering och de mest uppenbara formerna av diskriminering[7].

B.  Romer[8] förvägras fortfarande sina grundläggande mänskliga rättigheter i Europa.

C.  I kommissionens rapport om utvärderingen av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2018)0785) betonas att ”ramen har varit avgörande för möjligheten att utveckla EU-instrument och nationella instrument och strukturer som syftar till att främja inkluderingen av romer men att ambitionen att ’få slut på romernas utanförskap’ inte har uppnåtts”.

D.  Kommissionens utvärdering visar att man i integrationsstrategierna måste arbeta mot de olika målen samtidigt och på ett övergripande sätt med ett starkare fokus på kampen mot antiziganism. Det bör läggas till ett särskilt mål om icke-diskriminering, tillsammans med mål för integrering av romer, vid sidan av de fyra målen för integrering av romer (utbildning, bostäder, sysselsättning och hälso- och sjukvård).

E.  De framsteg som gjorts när det gäller integreringen av romer är generellt sett begränsade. Förbättringar har konstaterats när det gäller skolavhopp och förskoleverksamhet, men situationen med segregation i skolorna har försämrats. Romernas självupplevda hälsotillstånd har blivit bättre, men deras tillgång till sjukvård är fortfarande begränsad. I de flesta medlemsstater har ingen förbättring konstaterats när det gäller möjligheterna till arbete, och andelen unga romer som varken arbetar eller studerar har till och med ökat. Bostadssituationen är mycket svår, och endast små framsteg har gjorts när det gäller fattigdom. Antiziganism och dess yttringar, såsom hatbrott och hatpropaganda – både på och utanför internet – är fortfarande ett allvarligt problem. EU:s åtgärder ansågs ha inneburit ett mervärde för den nationella politiken för romer och dess genomförande när det gäller såväl politik som styrning och finansiering.

F.  I utvärderingen rapporteras brister i den ursprungliga utformningen av ramen och dess begränsade effektivitet under genomförandet.

G.  Utvärderingen belyser att det behövs särskilda åtgärder för att säkerställa romernas egenmakt och deltagande. Egenmakt och kapacitetsuppbyggnad för romer och icke‑statliga organisationer är av avgörande betydelse.

H.  Utvärderingen visar att EU-ramen inte ägnade tillräcklig uppmärksamhet åt specifika grupper av romer, att diskriminering på flera grunder måste åtgärdas och att det finns ett behov av ett starkt jämställdhetsperspektiv och ett barnperspektiv i strategierna.

I.  Den nuvarande EU-ramen saknar tydliga mål och mätbara mål. Det finns inte tillräckliga kvalitativa och kvantitativa övervakningsförfaranden, samtidigt som de landsspecifika rekommendationerna inte är bindande. Det görs inte tillräckligt för att öka deltagandet av enskilda romer och romska befolkningsgrupper i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av åtgärder, program och projekt som avser romer.

J.  De flesta allmänna program inbegriper inte romer, och riktade åtgärder som omfattas av strukturfonderna har inte lett till några hållbara positiva förändringar i de mest missgynnade romernas liv.

K.  Medlemsstaterna har ett tydligt ansvar att vidta korrigerande åtgärder mot praxis som diskriminerar romer.

L.  Att skapa förtroende mellan romer och icke-romer är grundläggande för att romernas liv och livsmöjligheter ska kunna förbättras; förtroende är av avgörande betydelse för samhället i stort.

1.  Europaparlamentet upprepar den ståndpunkt, de uppmaningar och rekommendationer som parlamentet framförde och antog i sin resolution av den 25 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism. Parlamentet beklagar att de åtgärder som har vidtagits till följd av parlamentets rekommendationer i denna resolution har varit begränsade.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

i.  vidta åtgärder på grundval av uppmaningarna från parlamentet, rådet och ett stort antal icke-statliga organisationer och experter och föreslå en strategisk EU-ram för nationella strategier för integrering av romer för perioden efter 2020 med en bredare uppsättning prioriterade områden, tydliga och bindande mål, tidsfrister och indikatorer för att övervaka och ta itu med de specifika utmaningarna och återspegla de romska befolkningsgruppernas mångfald samt anslå betydande offentliga medel,

ii.  i tillräcklig utsträckning göra företrädare för romer, icke-statliga organisationer och det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan (Equinet) delaktiga vid utformningen av den strategiska EU-ramen, bland annat genom ett väl synligt och tillgängligt samrådsförfarande, och göra det möjligt för romer att på ett meningsfullt sätt delta i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av EU‑ramen och därigenom stärka deras egenansvar,

iii.  sätta kampen mot antiziganism i centrum för den strategiska EU-ramen, bland annat genom att lägga till ett särskilt mål mot diskriminering, tillsammans med andra mål, till exempel integrering av romer i ett miljömässigt hållbart, digitalt samhälle och en rättvis representation av romer inom livets alla områden, och att uppmuntra medlemsstaterna att utarbeta riktade strategier och konkreta åtgärder för att bekämpa antiziganism samt även en av dess yttringar, nämligen socialt och ekonomiskt utanförskap,

iv.  säkerställa att diskriminering på flera grunder, jämställdhetsintegrering och ett barnperspektiv behandlas på lämpligt sätt i den strategiska EU-ramen,

v.  säkerställa att det avsätts tillräckliga personalresurser och ekonomiska resurser så att den kapacitet finns som krävs för att övervaka, stödja och ge vägledning om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer, inbegripet vägledning till de nationella kontaktpunkterna för romer,

vi.  stärka Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) när det gäller dess mandat, institutionella kapacitet, personalresurser och budget, så att byrån kan bidra till utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av de nationella strategierna för integrering av romer,

vii.  anta en strategi för mångfald och inkludering inom arbetskraften för att främja romers deltagande i EU-institutionernas personalstyrka,

viii.  uppmärksamma specifika grupper inom den romska befolkningen i EU:s strategiska ram, till exempel romer i EU som utövar sin rätt till fri rörlighet, romska medborgare från länder utanför EU och romer i anslutningsländerna,

ix.  inkludera en process för sanning, erkännande och försoning i den strategiska EU‑ramen för att skapa förtroende och framhäva konkreta kulturella och strukturella åtgärder och initiativ, som stöds med EU-medel,

x.  fortsätta att kontrollera att medlemsstaternas allmänna offentliga politik inom ramen för den europeiska planeringsterminen som en del i Europa 2020-strategin är inkluderande, och upprätthålla en stark koppling mellan inkluderande strukturreformer, uppnåendet av målen för integrering av romer och användningen av EU-medel i medlemsstaterna,

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att

i.  utarbeta sina nationella strategier för integrering av romer för perioden efter 2020 med en bred uppsättning prioriterade områden, tydliga och bindande mål, tidsfrister och indikatorer för att övervaka och ta itu med de specifika utmaningarna och återspegla de romska befolkningsgruppernas mångfald samt anslå betydande offentliga medel,

ii.  följa en bottom-up-strategi och involvera företrädare för romer, lokalsamhällen, icke-statliga organisationer och jämställdhetsorgan i utformningen av sina nationella strategier för integrering av romer samt göra det möjligt för romer att på ett meningsfullt sätt delta i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av dessa strategier,

iii.  sätta kampen mot antiziganism i centrum för sina strategier, tillsammans med kampen mot en av antiziganismens yttringar, nämligen socialt och ekonomiskt utanförskap, utarbeta riktade strategier och konkreta åtgärder för att bekämpa antiziganism, såsom utredning av pågående och tidigare rasistiska angrepp mot romer, samt främja en rättvis representation av romer inom livets alla områden, bland annat i medier, offentliga institutioner och politiska organ,

iv.  säkerställa att diskriminering på flera grunder, jämställdhetsintegrering och ett barnperspektiv behandlas på lämpligt sätt i medlemsstaternas strategier,

v.  stärka de nationella kontaktpunkterna för romer när det gäller deras mandat, institutionella kapacitet, personalresurser och budget och säkerställa lämplig placering av dessa kontaktpunkter i strukturen för medlemsstaternas offentliga förvaltningar, så att de kan arbeta effektivt genom sektorsövergripande samordning,

vi.  uppmärksamma specifika grupper inom den romska befolkningen i sina strategier, till exempel romer i EU som utövar sin rätt till fri rörlighet och romska medborgare från länder utanför EU, däribland romer i anslutningsländerna,

vii.  inkludera en process för sanning, erkännande och försoning i sina strategier för att skapa förtroende och framhäva konkreta kulturella och strukturella åtgärder och initiativ, som stöds med offentliga medel,

viii.  säkerställa och slå vakt om verklig inkludering i den allmänna politiken, utnyttja tillgängliga medel från EU:s strukturfonder för att förbättra romernas levnadsförhållanden och möjligheter i livet på ett öppet och ansvarsfullt sätt, undersöka det nuvarande och tidigare missbruket av relevanta medel och vidta rättsliga åtgärder mot förövarna, och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla medel som är avsedda för romska befolkningsgrupper utnyttjas, även i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen,

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Regionkommittén – för vidarebefordran till subnationella parlament och råd samt till Europarådet och Förenta nationerna.

Senaste uppdatering: 11 februari 2019
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy