Förslag till resolution - B8-0106/2019Förslag till resolution
B8-0106/2019

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om rätten till fredliga protester samt rimlig användning av våld

11.2.2019 - (2019/2569(RSP))

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Marie‑Christine Vergiat, Barbara Spinelli, Malin Björk, Marina Albiol Guzmán, Stefan Eck, Marie‑Pierre Vieu, Dimitrios Papadimoulis, Stelios Kouloglou, Patrick Le Hyaric, Paloma López Bermejo, Marisa Matias, Xabier Benito Ziluaga, Estefanía Torres Martínez, Takis Hadjigeorgiou för GUE/NGL-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0104/2019

Förfarande : 2019/2569(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0106/2019
Ingivna texter :
B8-0106/2019
Debatter :
Antagna texter :

B8‑0106/2019

Europaparlamentets resolution om rätten till fredliga protester samt rimlig användning av våld

(2019/2569(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av EU:s fördrag, särskilt artiklarna 2, 3, 4, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Europadomstolens rättspraxis i relation till denna,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 av den 27 juni 2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning[1],

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av FN:s uppförandekod för tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter och FN:s grundläggande principer för hur tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter ska använda våld och skjutvapen,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen[2],

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatlighet och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

B.  Internationella människorättsinstrument utgör skyldigheter som åligger unionen och dess medlemsstater och som måste respekteras.

C.  EU har åtagit sig att respektera yttrande- och informationsfriheten samt mötes- och föreningsfriheten.

D.  Enligt artikel 11 i Europakonventionen och artikel 12 i stadgan har var och en rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet, inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen.

E.  Enligt artikel 4 i stadgan och artikel 3 i Europakonventionen får ingen utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och enligt artikel 3 i stadgan har alla rätt till fysisk och mental integritet.

F.  Enligt artikel 11 i Europakonventionen ska mötesfriheten inte hindra att det för medlemmar av de väpnade styrkorna, polisen eller den statliga förvaltningen görs lagliga inskränkningar i utövandet av de nämnda rättigheterna. Enligt Europadomstolens och Europeiska unionens domstols rättspraxis måste alla inskränkningar av de grundläggande rättigheterna och de medborgerliga friheterna respektera principerna om laglighet, nödvändighet och proportionalitet.

G.  Rätten att demonstrera är en grundläggande rättighet som inte kan förbjudas eller bli föremål för kontrollåtgärder på ett generellt och undantagslöst sätt och som endast kan begränsas genom legitima, rimliga och nödvändiga polisiära åtgärder och i undantagsfall. Inga demonstrationer får anses vara oskyddade av denna rättighet. Brottsbekämpande myndigheter måste prioritera frivillig skingring utan användning av våld.

H.  Mötesfriheten måste skyddas. Det civila samhället och pluralistiska och oberoende medier spelar en avgörande roll för att främja medborgarskap och allmänhetens deltagande i den demokratiska processen.

I.  Mötesfriheten går hand i hand med yttrandefriheten, som säkerställs genom artikel 11 i stadgan och artikel 10 i Europakonventionen, enligt vilka var och en har rätt till yttrandefrihet, som innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.

J.  Utövandet av dessa friheter medför ansvar och skyldigheter, och får därför underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet, såsom föreskrivs i artikel 10 i Europakonventionen.

K.  I enlighet med artikel 52 i stadgan ska ”varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i denna stadga [...] vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter”. Enligt artikel 18 i Europakonventionen får ”[d]e inskränkningar som medgetts enligt denna konvention beträffande de angivna fri- och rättigheterna [...] inte tillämpas annat än i de syften för vilka de medgetts”.

L.  EU har infört regionala mekanismer genom rådets förordning (EG) nr 1236/2005 och senare förordningar om förbud mot handel med varor som inte har någon annan praktisk användning än tortyr eller misshandel, och kontroll av export av varor som skulle kunna användas för tortyr och annan misshandel, vilka omfattar vissa mindre dödliga vapen som används för polisinsatser i samband med sammankomster.

M.  Brottsbekämpande myndigheter i flera medlemsstater har kritiserats för att undergräva rätten att demonstrera och för att använda övervåld.

N.  Användningen av mindre dödliga vapen, till exempel utrustning för avlossning av gummikulor, såsom Flash Ball och LBD40, samt GLI-F4-granater, har orsakat ett stort antal allvarliga skador och minst ett dödsfall vid demonstrationer den senaste tiden.

O.  Användningen av projektilskjutande elchockvapen har varit tillåten i vissa medlemsstater, trots att de betraktas som ett tortyrredskap av FN:s kommitté mot tortyr.

P.  Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har uttryckt oro över rätten till fredliga protester sedan de gula västarna inledde sina demonstrationer i Frankrike. Minst 3 200 personer har skadats i dessa protester, inklusive 46 barn och 44 journalister. Bland de skadade har 188 stycken fått huvudskador, 20 stycken har fått ögonskador eller förlorat synen på ena ögat och 5 stycken har fått sina händer avslitna.

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera rätten att demonstrera, föreningsfriheten och yttrandefriheten.

2.  Europaparlamentet betonar att offentliga debatter och rätten att protestera är avgörande för att demokratiska samhällen ska kunna fungera.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte anta lagar som i förebyggande syfte begränsar rätten att protestera eller som skulle kriminalisera demonstranter i förväg utan rättslig tillsyn. Parlamentet betonar att godtyckliga massgripanden av potentiella demonstranter bör undvikas.

4.  Europaparlamentet fördömer de våldsamma och oproportionerliga ingreppen från myndigheternas sida under protester och fredliga demonstrationer i flera medlemsstater. Parlamentet uppmanar relevanta myndigheter att säkerställa öppna, opartiska, oberoende och effektiva utredningar vid misstankar eller påståenden om oproportionerligt våld. Parlamentet påminner om att de brottsbekämpande myndigheterna alltid ska hållas ansvariga för sin tjänsteutövning och sin efterlevnad av rättsliga och operativa bestämmelser. Parlamentet understryker att inte bara enskilda tjänstemän inom brottsbekämpning utan också deras överordnade, inbegripet på politisk nivå, samt hela myndigheten, bör ställas till svars.

5.  Europaparlamentet fördömer de medlemsstater som använder övervåld mot fredliga demonstranter.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda sådana alternativa metoder för att upprätthålla den allmänna ordningen som redan har visat sig vara effektiva i vissa medlemsstater, särskilt direkt kommunikation med demonstranter, inbegripet på stora skärmar, och att i så hög grad som möjligt undvika fysisk kontakt med demonstranterna och förlita sig på medlare med utbildning i psykologi och sociologi.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av att alla tjänstemän inom brottsbekämpning erhåller regelbunden utbildning i användningen av våld och mindre dödliga vapen inom ramen för upprätthållande av den allmänna ordningen, på grundval av människorättsnormer.

8.  Europaparlamentet noterar att många internationella organisationer och organ, bland annat FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar och FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet, Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter och Frankrikes justitieombudsman, har begärt att vissa typer av mindre dödliga vapen ska förbjudas.

9.  Europaparlamentet är oroat över att ribban för när brottsbekämpande myndigheter får ta till våld och vapen för att upprätthålla den allmänna ordningen varierar i olika medlemsstater. Parlamentet beklagar att unionsmedborgare behandlas väldigt olika av de brottsbekämpande myndigheterna och att skyddet för deras grundläggande rättigheter varierar.

10.  Europaparlamentet uppmanar sitt utskott för framställningar att med högsta aktsamhet behandla de framställningar som handlar om övervåld och att se över beslut om att avvisa framställningar om denna fråga.

11.  Europaparlamentet välkomnar vissa medlemsstaters beslut att tillfälligt eller slutgiltigt förbjuda vissa typer av mindre dödliga vapen. Parlamentet begär med eftertryck ett förbud mot tillverkning av, handel med och användning av vissa typer av mindre dödliga vapen och anordningar för att upprätthålla den allmänna ordningen, såsom LBD40, Flash-ball, GLI-F4-granater och granater av sting ball-typ, vars användning kan orsaka allvarliga skador eller dödsfall och kan utgöra tortyr.

12.  Europaparlamentet beklagar vissa medlemsstaters beslut att tillåta användning av projektilskjutande elchockvapen, som av FN:s kommitté mot tortyr betraktas som ett tortyrredskap, för att upprätthålla den allmänna ordningen.

13.  Europaparlamentet uppmanar sitt utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att anordna utfrågningar om användningen av våld och mindre dödliga vapen mot sammankomster, och att utarbeta en rapport om detta ämne i samarbete med Stoa-panelen i syfte att ta fram riktlinjer för användningen av våld och mindre dödliga vapen för medlemsstaterna. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter att samarbeta i alla dessa processer.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter respekteras, och att brottsbekämpande myndigheters lagenliga användning av våld i samband med protester och demonstrationer alltid är en sista utväg och alltid är laglig, proportionell och nödvändig.

15.  Europaparlamentet påminner om att brottsbekämpande strategier, instruktioner och insatser måste beakta i synnerhet sådana personer som är särskilt sårbara för de skadliga följderna av användningen av våld i allmänhet liksom för effekterna av specifika mindre dödliga vapen, såsom barn, gravida kvinnor, äldre, personer med funktionsnedsättning, personer som lider av psykisk ohälsa och personer som är drog- eller alkoholpåverkade.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja fortlöpande utbildning i nationell och internationell människorättslagstiftning för tjänstemän inom brottsbekämpning i alla polisstyrkor.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa EU-omfattande riktlinjer för en transparent, oberoende och konsekvent process för urval, testning och provning av vapen som används av tjänstemän inom brottsbekämpning, på grundval av FN:s normer, rekommendationer och vägledande principer. Parlamentet noterar att denna bedömning bör fastställa att vapnen är förenliga med internationell människorättslagstiftning och internationella människorättsstandarder innan de väljs ut och används. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samla in information om all användning av våld så att uppgifter om användning, missbruk, oväntade konsekvenser, skador och dödsfall samt orsakerna till dem kan sammanställas.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt FN.

 

Senaste uppdatering: 13 februari 2019
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy