Förslag till resolution - B8-0132/2019Förslag till resolution
B8-0132/2019

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om INF-avtalets framtid och konsekvenserna för EU

12.2.2019 - (2019/2574(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Urmas Paet, Petras Auštrevičius, Jozo Radoš, Marietje Schaake, Hilde Vautmans för ALDE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0128/2019

Förfarande : 2019/2574(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0132/2019
Ingivna texter :
B8-0132/2019
Omröstningar :
Antagna texter :

B8‑0132/2019

Europaparlamentets resolution om INF-avtalets framtid och konsekvenserna för EU

(2019/2574(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av avtalet om medeldistanskärnvapen (INF-avtalet), som undertecknades i Washington den 8 december 1987 av Förenta staternas dåvarande president och Sovjetunionens dåvarande president,

–  med beaktande av USA:s president Donald Trumps uttalande den 21 oktober 2018 där han hotade med att USA skulle dra sig ur INF-avtalet,

–  med beaktande av president Donald Trumps uttalande av den 1 februari 2019 där han bekräftade att USA drar sig ur INF-avtalet,

–  med beaktande av den ryske presidenten Vladimir Putins uttalande av den 2 februari 2019 där han bekräftade att hans regering hade avbrutit Rysslands deltagande i avtalet,

–  med beaktande av uttalandet från både USA och Ryssland om att de efter en period på sex månader ska lämna INF-avtalet,

–  med beaktande av uttalandet om INF-avtalet från Natos utrikesministrar i Bryssel den 4 december 2018,

–  med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, vid den sjunde EU-konferensen om icke-spridning och nedrustning som anordnades i Bryssel den 18–19 december 2018,

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning[1],

–  med beaktande av EU:s och Natos gemensamma förklaring om samarbete, som undertecknades i Bryssel den 10 juli 2018,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  INF-avtalet undertecknades 1987 mellan USA och Sovjetunionen som ett vapenkontrollavtal, som avskaffade alla landbaserade ballistiska robotar och kryssningsrobotar samt bärraketer med en räckvidd på 500–5 500 km.

B.  Enligt INF-avtalet var USA och Sovjetunionen tvungna att förstöra sina lager. I maj 1991 hade omkring 2 692 robotar tagits bort i enlighet med villkoren i avtalet.

C.  Europa gynnades mest av INF-avtalet. INF-avtalets tillämpningsområde är betydligt större än det som gäller för den europeiska kollektiva säkerheten, och har blivit en pelare för internationell fred och stabilitet.

D.  År 2014 hävdade den amerikanska regeringen, Obama-administrationen, att Ryssland bröt mot sina skyldigheter enligt INF-avtalet att inte inneha, tillverka eller testa landbaserade kryssningsrobotar med en räckvidd på 500–5 500 km, eller att inneha eller tillverka avskjutningsramper för sådana robotar. I rapporter från 2015, 2016, 2017 och 2018 upprepade USA sina anklagelser om att Ryssland fortsätter att bryta mot avtalet.

E.   USA och Nato har vid upprepade tillfällen frågat Ryssland om dess utveckling av robotar, särskilt när det gäller robotsystemet 9M729, som de anser strida mot INF-avtalet.

F.  Den 20 oktober 2018 meddelade president Trump att USA skulle dra sig ur avtalet på grund av att Ryssland inte följer bestämmelserna och Kina inte deltar i avtalet. Den 4 december 2018, efter mötet med Natoländernas utrikesministrar, meddelade USA:s utrikesminister Mike Pompeo, att USA hade konstaterat att Ryssland allvarligt brutit mot avtalet och att USA därför skulle upphäva sina skyldigheter inom 60 dagar om Ryssland inte började respektera avtalet fullt ut och på ett kontrollerbart sätt.

G.  I december 2018 gjorde Nato ett uttalande som stöder de uppgifter från USA som gör gällande att Ryssland inte fullgör sina skyldigheter enligt avtalet, och uppmanade Ryssland att återigen börja efterleva avtalet fullt ut och på ett kontrollerbart sätt.

H.  Ryssland nekade till att ha brutit mot avtalet, vilket genast ledde till ett bristande förtroende för eller ett bristande genomförande av INF-avtalet. Innan USA drog sig ur avtalet, bekräftade Ryssland att landet skulle placera ut RS-26 interkontinentala ballistiska robotar 1 200 km öster om Moskva i början av 2019.

I.  Den 1 februari 2019 meddelade USA att landet hade för avsikt att upphäva sina skyldigheter enligt INF-avtalet och inleda processen med att dra sig ur avtalet, såvida inte Ryssland inom 180 dagar åter började efterleva avtalets bestämmelser. Den 2 februari 2019 fattade Ryssland ett liknande beslut om att avbryta sitt deltagande i avtalet. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uppmanat Ryssland att dra fördel av den sexmånadersperiod som USA erbjudit för att återgå till fullständig efterlevnad.

1.  Europaparlamentet påminner om INF-avtalets centrala roll när det gäller att främja global icke-spridning, nedrustning och säkerhet i Europa och i världen. Parlamentet stödjer förbehållslöst en fortsättning på INF-avtalet.

2.  Europaparlamentet fördömer Rysslands fortsatta brott mot INF-avtalet. Parlamentet uppmanar Ryssland att visa att landet följer avtalet fullt ut och på ett kontrollerbart sätt, så att man kan åtgärda de problem som USA och Nato har påtalat och fortsätta att tillämpa INF-avtalet.

3.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av fullständig insyn och dialog för att skapa tillit och förtroende när det gäller genomförandet av INF-avtalet och alla andra avtal som stärker den strategiska stabiliteten och säkerheten. Mot bakgrund av ovanstående uppmuntrar parlamentet till en ny konstruktiv dialog mellan USA och Ryssland, och efterlyser förhandlingar i god tro om effektiva åtgärder avseende ländernas kärnvapenarsenaler.

4.  Europaparlamentet beklagar att båda parter har avbrutit INF-avtalet. Parlamentet är oroat över att en potentiell felberäkning och missuppfattning mellan USA och Ryssland skulle kunna leda till ökade spänningar och en ny kapplöpning om robotar.

5.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla engagemang för en effektiv internationell vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning. Parlamentet uppmanar särskilt USA och Ryssland att förnya det så kallade Nya Start-avtalet från 2010 innan det löper ut 2021.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att utnyttja sexmånadersfristen för att inleda en dialog med de båda signatärstaterna, samtidigt som man erbjuder EU:s expertis inom och erfarenhet av medling, i syfte att nå en överenskommelse om INF-avtalet i ett försök att förhindra både USA och Ryssland från att dra sig ur avtalet. Parlamentet uppmanar vidare vice ordföranden/den höga representanten att, efter sexmånadersperioden, erbjuda ett alternativ och uppmuntra till förhandlingar om ett nytt vapenavtal mellan USA och Ryssland, som skulle kunna omfatta maxgränser eller geografiska begränsningar för användningen av kärnvapenmissiler.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Förenta staternas president och ledamöterna av Förenta staternas kongress, Ryska federationens president, ledamöterna av den ryska statsduman, Ryska federationens federala råd och Nato.

 

Senaste uppdatering: 14 februari 2019
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy