FÖRSLAG TILL RESOLUTION om klimatförändringar

11.3.2019 - (2019/2582(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Kathleen Van Brempt, Jytte Guteland, Miriam Dalliför S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0195/2019

B8-0199/2019

Europaparlamentets resolution om klimatförändringar

(2019/2582(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2018 En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773),

–  med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

–  med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21 och den tjugoförsta partskonferensen (COP 21) inom ramen för UNFCCC och av den elfte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris, Frankrike, den 30 november–11 december 2015,

–  med beaktande av den tjugofjärde partskonferensen (COP 24) inom ramen för UNFCCC, av den fjortonde sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 14), samt av den tredje delen av den första sessionen i partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet (CMA 1.3), som hölls i Katowice, Polen, den 2–14 december 2018,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om FN:s klimatkonferens 2018 i Katowice, Polen (COP 24)[1],

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 22 mars 2018,

–  med beaktande av den särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 °C, dess femte utvärderingsrapport (AR 5) och dess sammanfattande rapport,

–  med beaktande av den nionde utgåvan av rapporten från FN:s miljöprogram om utsläppsklyftan, Emissions Gap Report, som antogs den 27 november 2018,

–  med beaktande av resolutionsförslaget från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  COP 24 i Katowice ledde till antagandet av Katowiceregelboken, som ger rättslig klarhet för genomförandet av Parisavtalet.

1.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av kommissionens meddelande En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi, i vilket man understryker de möjligheter och utmaningar som omvandlingen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser innebär för EU-medborgarna och EU:s ekonomi, och fastställer grunden för en bred debatt med deltagande av EU-institutionerna, de nationella parlamenten, näringslivet, icke-statliga organisationer, den akademiska världen och andra forskningsorganisationer, fackföreningar, regioner, städer och samhällen, samt medborgare. Parlamentet stöder målet med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 och uppmanar medlemsstaterna att göra likadant, som en del av debatten om Europas framtid vid det särskilda EU-toppmötet i Sibiu i maj 2019. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att engagera sig i den ambition som krävs för att uppnå detta mål.

2.  Europaparlamentet framhåller att de europeiska medborgarna redan upplever direkta konsekvenser av klimatförändringarna. Parlamentet understryker att enligt Europeiska miljöbyrån uppgick de genomsnittliga årliga förlusterna till följd av extrema väder- och klimatförhållanden i unionen till cirka 12,8 miljarder euro mellan 2010 och 2016. Parlamentet understryker att – om inga ytterligare åtgärder vidtas – skulle klimatskadorna i EU kunna uppgå till minst 190 miljarder euro 2080, vilket motsvarar en nettovälfärdsförlust på 1,8 % av dess nuvarande BNP. Parlamentet betonar att EU:s årliga kostnader för översvämningar i ett scenario med höga utsläpp skulle kunna öka till 1 biljon euro fram till 2100, och att väderrelaterade katastrofer skulle kunna påverka omkring två tredjedelar av Europas befolkning omkring 2100, jämfört med 5 % i dag. Parlamentet betonar dessutom att enligt Europeiska miljöbyrån kommer 50 % av de befolkade områdena i EU att lida av svår vattenbrist senast 2030.

3.  Europaparlamentet betonar att enligt IPCC:s särskilda rapport om 1,5 °C innebär en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C – utan eller med begränsat överskridande – att vi globalt måste uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2067, och att vi måste minska de årliga globala växthusgasutsläppen senast 2030 till maximalt 27,4 gigaton koldioxidekvivalenter (GtCO2eq) per år. Parlamentet betonar, mot bakgrund av dessa resultat, att om vi ska ha en säker chans att hålla den globala temperaturen under 1,5 °C fram till 2100 måste unionen som en global ledare sträva efter att nå nettonollutsläpp av växthusgaser så snart som möjligt och allra senast 2050.

4.  Europaparlamentet är bekymrat över FN:s miljöprograms Emissions gap report 2018, där man finner att nuvarande ovillkorade nationellt fastställda bidrag med råge överträffar den begränsning av uppvärmningen på långt under 2 °C, som anges i Parisavtalet, och kommer i stället att resultera i en beräknad temperaturökning på 3,2 °C[2] senast 2100. Parlamentet betonar det akuta behovet av att alla parter i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar ökar sin klimatambition senast 2020.

Vägar för EU-strategin för nollutsläpp till mitten av århundradet

5.  Europaparlamentet anser att Europa måste visa vägen till klimatneutralitet genom att investera i hållbara och innovativa tekniska lösningar, öka medborgarnas inflytande, och anpassa åtgärder inom viktiga områden, såsom energi, industripolitik och forskning, samtidigt som man förhindrar energifattigdom, garanterar social rättvisa för en rättvis övergång som inbegriper omskolnings- och kompetenshöjningsprogram, vilket är nyckeln till att övergången till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 ska lyckas.

6.  Europaparlamentet noterar att EU:s strategi med noll nettoutsläpp presenterar åtta vägar för den ekonomiska, tekniska och sociala omvandling som krävs för att unionen ska kunna uppnå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål. Parlamentet beklagar att inga vägar till nettonollutsläpp av växthusgaser före 2050 övervägdes i strategin. Parlamentet konstaterar att endast två av vägarna skulle göra det möjligt för EU att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Parlamentet betonar att detta kräver snabba och samordnade åtgärder och betydande insatser på lokal, regional, nationell och EU-nivå, som även inbegriper alla icke-offentliga aktörer. Parlamentet erkänner att regionalt och lokalt bestämda bidrag skulle kunna vara viktiga verktyg för att överbrygga utsläppsklyftan. Parlamentet erinrar om medlemsstaternas skyldighet att anta långsiktiga nationella strategier enligt vad som fastställs i förordningen om styrning[3]. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fastställa tydliga kortsiktiga och långsiktiga mål och strategier som är förenliga med målen i Parisavtalet och tillhandahålla investeringsstöd för nettonollvägar.

7.  Europaparlamentet påpekar att enligt kommissionens beräkningar förväntas EU:s BNP öka mer enligt nollutsläppsscenarion än i scenarion med lägre utsläppsminskningar, och effekterna i båda fallen sprids ojämnt inom EU på grund av skillnader mellan medlemsstaterna, bland annat när det gäller BNP per capita och koldioxidintensitet i kombinationen av energikällor. Parlamentet anser att avsaknad av åtgärder skulle vara det absolut dyraste scenariot och skulle inte bara leda till en enorm BNP-förlust i Europa, utan också ytterligare öka de ekonomiska ojämlikheterna mellan och inom medlemsstaterna och regionerna, eftersom vissa förväntas drabbas hårdare än andra av konsekvenserna av att inte vidta några åtgärder.

8.  Europaparlamentet noterar med oro att EU:s beroende av energiimport i dag är omkring 55 %, och framhåller att detta i ett scenario med nettonollutsläpp skulle minska till 20 % senast 2050, vilket skulle ha positiv inverkan på EU:s handelsbalans och geopolitiska ställning. Parlamentet noterar att den kumulativa besparingen i importkostnader för fossila bränslen 2031–2050 skulle vara 2–3 triljoner euro, som skulle kunna läggas på hållbara och rättvisa investeringar.

9.  Europaparlamentet framhåller att minskade luftföroreningar i ett nettonollutsläppsscenario skulle minska antalet förtida dödsfall på grund av finpartiklar med över 40 %. Parlamentet noterar att de hälsoskadliga effekterna skulle minskas med omkring 200 miljarder euro per år i ett sådant scenario.

10.  Europaparlamentet noterar att de vägar som föreslagits i strategin inbegriper användning av ett antal olika typer av teknik med koldioxidfällor, bland annat genom avskiljning och lagring eller användning av koldioxid och direkt luftavskiljning, som fortfarande måste utnyttjas i stor skala. Parlamentet anser dock att man i EU:s nettonollstrategi bör prioritera direkta utsläppsminskningar och åtgärder för att bevara och förbättra EU:s naturliga sänkor och reservoarer, och bör endast sträva efter att använda koldioxidavskiljningstekniker där det inte finns några direkta utsläppsminskningsalternativ. Parlamentet anser att det behövs ytterligare åtgärder senast 2030 om unionen ska kunna undvika att förlita sig på teknik med koldioxidfällor som skulle medföra betydande risker för ekosystemen, den biologiska mångfalden och livsmedelstryggheten, vilket också bekräftades i IPCC:s rapport om 1,5 °C.

Sociala aspekter av klimatförändringarna och en rättvis omställning

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens försäkran om att nettonollutsläpp är möjliga utan förlust av arbetstillfällen och ser positivt på den detaljerade bedömningen av omställningen i de energiintensiva industrierna. Parlamentet betonar att en rättvis övergång till nettonollutsläpp av växthusgaser, om den hanteras väl med lämpligt stöd till de mest utsatta regionerna, sektorerna och medborgarna, har potential att skapa en nettoökning av antalet arbetstillfällen inom EU – sysselsättningen i hela ekonomin kommer att öka med 2,1 miljoner nya arbetstillfällen senast 2050 enligt ett scenario med nettonollutsläpp jämfört med en sysselsättningsökning på 1,3 miljoner nya arbetstillfällen enligt scenariot då utsläppen minskas med 80 %. Parlamentet anser därför att kommissionen bör utveckla en förnyad kompetensrevision inom ramen för kompetenskartan för EU, med regionala uppgifter om kompetensbehoven för ett klimatneutralt Europa för att stödja dessa mest utsatta regioner, sektorer och människor i omskolning och kompetenshöjning för framtidssäker sysselsättning av hög kvalitet inom samma regioner.

12.  Europaparlamentet understryker behovet av en föregripande strategi för att säkerställa en rättvis omställning för EU:s medborgare och för att stödja regioner vars ekonomier är beroende av verksamhet som är kopplad till sektorer eller teknik som förväntas minska eller som kommer att bli tvungna att förändras i framtiden.

13.  Europaparlamentet anser att klimatomställningen i Europa måste vara miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. Parlamentet betonar att, för att se till att den godtas politiskt av samtliga medborgare, är det viktigt att ta hänsyn till fördelningseffekterna av klimatrelaterad politik och politik för minskade koldioxidutsläpp, särskilt på personer med låga inkomster. Parlamentet anser därför att sociala konsekvenser bör beaktas full ut i alla klimatpolitiska strategier inom EU och nationellt, i syfte att säkerställa en social och ekologisk omställning i Europa. Parlamentet betonar i detta sammanhang att skräddarsydda och tillräckligt finansierade strategier på alla nivåer måste utformas på grundval av inkluderande processer och i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter, fackföreningar, utbildningsinstitutioner, det civila samhällets organisationer och den privata sektorn för att säkerställa att social rättvisa och lika möjligheter erbjuds till EU:s alla medborgare under denna övergång, samtidigt som oproportionerligt stora följder för människor med låga inkomster undviks.

14.  Europaparlamentet påminner om att ungefär 50–125 miljoner EU-medborgare för närvarande riskerar att lida av energifattigdom[4]. Parlamentet betonar att energiövergången kan påverka människor med låga inkomster på ett oproportionerligt sätt och ytterligare öka energifattigdomen. Parlamentet erkänner att energipolitiken måste inbegripa den sociala dimensionen och se till att ingen lämnas på efterkälken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta framåtblickande åtgärder för att säkerställa en rättvis energiomställning och tillgång till energi för alla EU-medborgare.

15.  Europaparlamentet anser att ungdomar har en alltmer akut social och miljömässig medvetenhet, något som har möjlighet att omvandla våra samhällen med sikte på en klimattålig framtid, och att ungdomars utbildning utgör ett av de mest effektiva verktygen för att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet betonar behovet av att de yngre generationerna deltar i att bygga upp relationer mellan nationer, kulturer och generationer, något som underbygger den kulturella omvandling som ska främja det globala arbetet för en mer hållbar framtid.

16.  Europaparlamentet välkomnar att människor över hela Europa håller på att bli alltmer aktiva när det gäller att demonstrera för klimaträttvisa, i synnerhet genom skolstrejker. Parlamentet välkomnar uppmaningen från dessa aktivister att ha större ambitioner och anser att nationella, regionala och lokala myndigheter såväl som EU bör hörsamma dessa uppmaningar.

17.  Europaparlamentet betonar att inkluderingen och deltagandet av Europas medborgare är av största betydelse för att Europa ska kunna nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Parlamentet uppmanar nationella, regionala och lokala myndigheter på alla nivåer att införa konkreta åtgärder för att stimulera och underlätta medborgarnas deltagande i omställningen till ett koldioxidfritt samhälle.

Etappmålen

18.  Europaparlamentet erkänner att årtiondet mellan 2020 och 2030 kommer att vara det viktigaste om EU ska kunna nå nettonollutsläpp senast 2050. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja ett starkt medelfristigt mål för 2030 eftersom detta är nödvändigt för att skapa tillräcklig stabilitet för investeringar på marknaden och att till fullo utnyttja potentialen i teknisk innovation och stärka möjligheterna för Europas företag att bli globala marknadsledare i produktionen med låga utsläppsnivåer.

19.  Europaparlamentet betonar att det för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser 2050 på det mest kostnadseffektiva sättet krävs att man höjer och anpassar ambitionsnivån för 2030 till scenarierna med nettonollutsläpp till 2050. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att unionen sänder ett tydligt budskap senast vid FN:s klimattoppmöte i New York i september 2019, att den är redo att se över sitt bidrag till Parisavtalet.

20.  Europaparlamentet stöder unionens nationellt fastställda bidrag med ett ekonomiskt övergripande mål om minskning av inhemska växthusgasutsläpp på 55 % senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Parlamentet uppmanar därför EU:s ledare att stödja en motsvarande höjning av ambitionsnivån för unionens nationellt fastställda bidrag vid det särskilda EU-toppmötet i Sibiu i maj 2019, inför FN:s klimattoppmöte i september 2019.

21.  Europaparlamentet anser därför att kommissionen senast under översynen under 2022–2024 av 2030 års klimatpaket och annan relevant lagstiftning, bör lägga fram lagförslag om att höja ambitionsnivån i linje med de uppdaterade nationellt fastställda bidragen och målet om noll nettoutsläpp. Parlamentet anser att en för låg ambitionsnivå för 2030 skulle begränsa framtida alternativ, vilket eventuellt skulle begränsa tillgången till vissa alternativ för en kostnadseffektiv utfasning av fossila bränslen. Parlamentet anser att dessa översyner är en viktig milstolpe för att säkra EU:s klimatåtaganden.

22.  Europaparlamentet anser att det – som ett sätt att ytterligare säkerställa ökad stabilitet för marknaderna – också vore fördelaktigt om EU fastställde ett ytterligare delmål för utsläppsminskning fram till 2040 som kan skapa ytterligare stabilitet och säkerställa att det långsiktiga målet för 2050 uppnås.

23.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att regelbundet se över EU:s strategi för nettonollutsläpp. Parlamentet anser att en sådan översyn bör genomsyras av den femåriga globala inventeringen, enligt vad som fastställs i Parisavtalet, och ta hänsyn till den tekniska och sociala utvecklingen såväl som till synpunkter från icke-statliga aktörer och från parlamentet.

Sektoriella bidrag

24.  Europaparlamentet betonar att nettoutsläppen måste minskas till nära noll i alla ekonomiska sektorer, som alla bör bidra till de gemensamma ansträngningarna för att minska utsläppen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta vägar till klimatneutralitet för alla sektorer. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av principen om att förorenaren betalar.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av de olika klimatåtgärder och lagstiftningsåtgärder som införts inom olika politikområden, men varnar för att en splittrad strategi kan leda till inkonsekvenser och inte till att EU uppnår en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Parlamentet anser att en övergripande strategi i form av en EU-klimatlag kommer att bli nödvändig och uppmanar kommissionen att skyndsamt undersöka detta.

26.  Europaparlamentet pekar på den inverkan som reformen av utsläppshandelssystemet har haft på priserna på EU:s utsläppsrätter och välkomnar att förtroendet för systemet ökar.

27.  Europaparlamentet är medvetet om vilken roll avskiljning och lagring av koldioxid spelar i de flesta scenarier för att nå målet om 1,5 °C i IPCC:s särskilda rapport om 1,5 °C. Parlamentet anser att det inom industriella processer är nödvändigt att öka användningen av miljösäker koldioxidavskiljning och koldioxidanvändning samt koldioxidlagring, vilka leder till en nettominskning av utsläpp genom undvikande av utsläpp eller genom permanent lagring av koldioxid.Parlamentet konstaterar bekymrat att mycket teknik för koldioxidavskiljning och koldioxidanvändning i dag inte leder till permanenta utsläppsminskningar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram tekniska kriterier som bara säkerställer stöd till sådan teknik som tillhandahåller kontrollerbara resultat.

Energipolitik

28.  Europaparlamentet påminner om att unionen har lyckats bryta sambandet mellan växthusgasutsläpp och ekonomisk tillväxt under de senaste årtiondena och har minskat utsläppen, särskilt genom energieffektivitet och marknadsgenomslaget för förnybara energikällor.

29.  Europaparlamentet anser att EU:s ledarskap inom förnybar energi och energieffektivitet visar för andra delar av världen att omställningen till ren energi både är möjlig och fördelaktig, även på andra områden än kampen mot klimatförändringar.

30.  Europaparlamentet påpekar att en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser kommer att kräva betydande ytterligare investeringar i EU:s energisystem och tillhörande infrastruktur jämfört med dagens referensscenario, i storleksordningen 175 till 290 miljarder euro per år.

31.  Europaparlamentet betonar vikten av att anta en integrerad, sektorsövergripande strategi för att underlätta insatser för minskade koldioxidutsläpp i hela energisystemet och andra tillhörande sektorer och dra nytta av ökad effektivitet. Parlamentet erkänner att integreringen av energisystem kan ge större flexibilitet, ökad energieffektivitet, en mer utbredd användning av förnybar energi för alla energibärare, och i slutänden en kostnadseffektiv energiomställning.

32.  Europaparlamentet framhåller den centrala funktion förnybara energikällor har för omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser, eftersom energisektorn för närvarande är orsak till 75 % av Europas utsläpp av växthusgaser.

33.  Europaparlamentet efterlyser ett ytterst energieffektivt energisystem baserat på förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder i detta avseende, eftersom det kommer att få spridningseffekter inom alla ekonomiska sektorer. Parlamentet framhåller att alla vägar åtar sig en fullständig utfasning av fossila bränslen inom energisektorn fram till senast 2050, en drastisk minskning av fossila bränslen och en kraftig ökning av förnybar energi.

34.  Europaparlamentet betonar energieffektivitetens bidrag till försörjningstrygghet, ekonomisk konkurrenskraft, miljöskydd samt till att minska energiräkningarna och förbättra bostäders kvalitet. Parlamentet bekräftar energieffektivitetens viktiga roll i skapandet av affärsmöjligheter och sysselsättning samt dess globala och regionala fördelar. Parlamentet påminner därför om att principen om att energieffektivitet ska sättas främst har införts genom förordningen om styrningen av energiunionen och dess tillämpning bör utnyttjas fullt ut i hela energikedjan och betraktas som en grund för alla vägar mot målet om noll nettoutsläpp till 2050.

35.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa ytterligare integrering av den europeiska energimarknaden för att så effektivt som möjligt minska koldioxidutsläppen inom energisektorn, för att underlätta investeringar där mest produktion av förnybar energi kan uppnås och att uppmuntra ett aktivt deltagande av medborgarna i syfte att påskynda energiövergången till en koldioxidneutral och hållbar ekonomi, samtidigt som energifattigdomen minskas. Parlamentet anser det nödvändigt att öka sammanlänkningen mellan medlemsstaterna, inklusive genom att främja fler system för stöd över gränserna.

36.  Europaparlamentet noterar att EU:s byggsektor står för 40 % av EU:s slutanvändning av energi och 36 % av dess koldioxidutsläpp[5]. Parlamentet efterlyser att sektorns potential för energibesparingar och minskning av koldioxidutsläpp låses upp, i enlighet med det mål som anges i direktivet om byggnaders energiprestanda[6]om att uppnå ett byggnadsbestånd med hög energieffektivitet och låga koldioxidutsläpp senast 2050. Parlamentet betonar att om energiförbrukningen i byggnader görs mer effektiv, har det betydande potential för att ytterligare minska EU:s utsläpp av växthusgaser. Parlamentet anser dessutom att uppnåendet av byggnader med låg energiförbrukning, som fullt ut bygger på förnybar energi, är ett oeftergivligt krav för Parisavtalet och för en EU‑agenda för tillväxt, lokala arbetstillfällen och förbättrade levnadsförhållanden för medborgarna i hela Europa.

37.  Europaparlamentet uppmanar alla styresnivåer både på nationell, regional och lokal nivå att vidta åtgärder för att uppmuntra medborgarna att delta i energiomställningen och att stimulera utbytet av bästa praxis.

Industripolitik

38.  Europaparlamentet anser att ekonomiskt välstånd, global industriell konkurrenskraft och ambitiösa klimatåtgärder ömsesidigt förstärker varandra.

39.  Europaparlamentet upprepar att övergången till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser innebär utmaningar och möjligheter för EU, och att investeringar i industriell innovation, inklusive digital teknik, och ren teknik kommer att behövas för att stimulera hållbar tillväxt, stärka konkurrenskraften på global nivå, förstärka framtida kompetens och skapa miljontals högkvalitativa arbetstillfällen, till exempel i en växande cirkulär ekonomi och bioekonomi och i utsläppsfria transporter.

40.  Europaparlamentet betonar energiintensiva industriers roll i att uppnå EU:s långsiktiga minskade utsläpp av växthusgaser. Parlamentet anser att upprätthållande av EU:s industriella ledarskap och industriproduktion med låga koldioxidutsläpp i EU, bevarande av den europeiska industrins konkurrenskraft och förebyggande av risken för koldioxidläckage, kräver intelligenta och riktade politiska ramar. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny och integrerad klimatstrategi för energiintensiva industrier till stöd för en konkurrenskraftig omställning till nettonollutsläpp för den tunga industrin.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en industriell strategi med åtgärder som gör det möjligt för europeisk industri att konkurrera globalt på lika villkor. Parlamentet anser att kommissionen bör, inom ramen för denna strategi, undersöka huruvida ytterligare åtgärder för att skydda industrier med risk för koldioxidläckage i samband med import av produkter, som skulle ersätta, anpassa eller komplettera eventuella befintliga åtgärder mot koldioxidläckage, är effektiva och förenliga med Världshandelsorganisationens regler.

42.  Europaparlamentet betonar att utsläppen från industriprocesser måste åtgärdas i mycket större skala. Parlamentet påpekar att enligt IPCC:s särskilda rapport om 1,5 °C måste koldioxidutsläppen från industrin vara 65–90 % lägre 2050 i jämförelse med 2010, och att sådana minskningar kan endast uppnås genom att kombinera ny och befintlig teknik, inklusive CCU och CCS.

43.  Europaparlamentet påminner om att Europas företag, på grund av att EU är den första större ekonomi som strävar efter klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar på de internationella marknaderna och bli ledare inom hållbar och resurseffektiv produktion. Parlamentet påpekar att försenade eller otillräckliga åtgärder för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 kommer att leda till ekologiska, ekonomiska och sociala kostnader som inte är försvarbara och faktiskt hindra den framtida konkurrenskraften hos Europas industrisektor.

44.  Europaparlamentet anser dessutom att EU måste inrätta starka värdekedjor för innovativa koldioxidsnåla produkter och tekniker.

Bidrag från andra sektorer

45.  Europaparlamentet påpekar att strategin bekräftar att växthusgasutsläppen från transportsektorn fortfarande ökar och att nuvarande politik inte kommer att räcka för att fasa ut fossila bränslen i transportsektorn till 2050. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa en trafikomställning från luft- till järnvägstransporter, och i riktning mot kollektivtrafik och delad rörlighet. Parlamentet noterar att vägtransporter bidrar till omkring en femtedel av EU:s totala utsläpp av koldioxid. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att vidta beslutsamma åtgärder för att möjliggöra tillgång till utsläppsfria och utsläppssnåla fordon för konsumenter i alla medlemsstater, samtidigt som ökad användning av gamla, mycket förorenande fordon i medlemsstater där inkomsterna är låga undviks. Parlamentet understryker vidare vikten av smart teknik, såsom infrastruktur för smart laddning, för att skapa synergier mellan elektrifieringen av transporter och spridningen av förnybara energikällor.

46.  Europaparlamentet understryker att alla sektorer måste bidra, däribland internationell luftfart och sjöfart, för att uppnå klimatneutralitet för EU:s ekonomi som helhet. Parlamentet konstaterar att kommissionens analys visar att de nuvarande globala mål och åtgärder som föreskrivs av Internationella sjöfartsorganisationen och Internationella civila luftfartsorganisationen, även om de skulle genomföras fullt ut, inte når upp till de nödvändiga utsläppsminskningarna och att det krävs betydande ytterligare åtgärder i linje med målet om nettonollutsläpp, som omfattar hela ekonomin. Parlamentet framhåller behovet av investeringar i teknik och bränslen med inga eller låga koldioxidutsläpp i dessa sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att i praktiken börja tillämpa principen om att förorenaren betalar i dessa sektorer, i synnerhet med avseende på beskattningen av fotogen och priserna på flygbiljetter. Parlamentet påminner om att utsläppen av växthusgaser från internationell sjöfart beräknas öka med uppemot 250 % fram till 2050. Parlamentet välkomnar det faktum att den internationella sjöfartssektorn har satt upp ett absolut minskningsmål för de egna utsläppen av växthusgaser. Parlamentet noterar med oro bristen på framsteg rörande omvandlingen av detta mål till åtgärder på kort och medellång sikt och andra konkreta insatser.

47.  Europaparlamentet noterar att omkring 60 % av metanet i världen släpps ut av källor såsom jordbruk, avstjälpningsplatser och avloppsvatten, samt produktion och rörledningstransport av fossila bränslen. Parlamentet påminner om att metan är en kraftigt verkande växthusgas med en hundraårig uppvärmningspotential som är 28 gånger högre än koldioxid[7], och att minskningar av metanutsläppen kan spela en viktig roll i att minska koncentrationerna av marknära ozon och deras negativa följder för luftkvaliteten och människors hälsa. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att minska metanutsläppen i de berörda sektorerna, vilket skulle kunna leda till ytterligare minskningar av ozonkoncentrationerna i EU, och främja metanminskningar på internationell nivå.

48.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att så snart som möjligt undersöka vilka politiska alternativ som finns för att snabbt ta itu med metanutsläppen, som en del av en strategisk plan för unionen när det gäller metan, och att lägga fram lagstiftningsförslag till parlamentet och rådet i detta syfte. Parlamentet understryker att jordbruket kommer att vara en av de största kvarvarande källorna till växthusgasutsläpp i EU 2050, särskilt på grund av metan- och dikväveoxidutsläppen.Parlamentet understryker jordbrukssektorns potential för att ta itu med klimatförändringarna, till exempel genom ekologiska och tekniska innovationer samt genom koldioxidavskiljning i jordarna.

49.  Europaparlamentet efterlyser en gemensam jordbrukspolitik som bidrar till minskningarna av växthusgasutsläppen i linje med omställningen till en klimatneutral ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att jordbrukspolitiken, i synnerhet EU-fonderna och de nationella fonderna, ligger linje med målsättningarna och målen med Parisavtalet.

50.  Europaparlamentet anser att den långsiktiga strategin inte tar tillräcklig hänsyn till de primära produktionssektorerna i ekonomin, och att skogsbruks- och jordbrukssektorerna samt respektive samhällsgrupper står inför en oproportionerligt högre risk för negativa följder av klimatförändringarna. Parlamentet rekommenderar att strategin ger en tydlig fingervisning av den väg som dessa sektorer behöver gå för att öka sin motståndskraft, förbättra riskförebyggandet och understödja ekosystemen och ekosystemtjänsterna, av vilka ekonomin är beroende.

51.  Europaparlamentet betonar vikten av att effektivisera de jordbruksmodeller som stöder jordbrukssystem som är motståndskraftiga mot extremt väder och skadedjursangrepp, och som ger förbättringar i markens kolupptagning, vattenhållning och jordbrukets biologiska mångfald.

52.  Europaparlamentet framhåller att det finns mer koldioxid lagrat i marken än i biosfären och atmosfären tillsammans. Parlamentet understryker därför vikten av att sätta stopp för markförsämringen i EU, och av att säkerställa gemensamma EU-åtgärder för att bevara och förbättra markkvaliteten och dess förmåga att binda koldioxid.

53.  Europaparlamentet beklagar att möjligheten att stärka EU:s arbete med fluorerade växthusgaser inte har tagits upp i kommissionens strategi. Parlamentet betonar att förhindrandet av olaglig handel med fluorkolväten genom införandet av ett licenseringssystem för fluorkolväten, förbudet mot användning av fluorkolväten i sektorer som inte längre behöver dem, tilldelningen av kvoter för fluorkolväten genom ett utauktioneringssystem, och det fullständiga genomförandet av F-gasförordningen[8] genom att förbjuda all onödig användning av svavelhexafluorid (SF₆) är uppenbara möjligheter att hjälpa EU att uppnå sina mål i Parisavtalet.

54.  Europaparlamentet betonar behovet av att integrera klimatambitionerna i all EU-politik, inklusive handelspolitiken. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att alla handelsavtal som undertecknas av EU är fullt ut förenliga med Parisavtalet, eftersom detta inte endast skulle förbättra det globala arbetet mot klimatförändringarna men även garantera lika villkor för de berörda sektorerna.

Att maximera skogarnas klimatpotential inom ramen för en hållbar bioekonomi

55.  Europaparlamentet stöder aktivt och hållbart skogsbruk på nationell nivå, tillsammans med konkreta åtgärder för att stimulera en effektiv och hållbar EU-bioekonomi, med tanke på skogens betydande potential för att bidra till att stärka Europas klimatarbete (genom bindning, lagring och ersättning) och uppnåendet av målet med nollutsläpp senast 2050. Parlamentet erkänner behovet av anpassning till klimatförändringar och av att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster i EU senast 2020, och behovet av att utveckla evidensbaserad politik som hjälper genomföra och finansiera EU:s åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden.

56.  Europaparlamentet framhåller behovet av att göra hållbart skogsbruk mer kommersiellt konkurrenskraftigt och att stödja praktiska åtgärder med betydande lagrings- och bindningseffekter, såsom användning av timmer som byggmaterial både i städer och på landsbygden, ersättning av fossila bränslen och verktyg för bättre vattenhållning.

57.  Europaparlamentet erkänner den avsevärda men i slutändan begränsade potentialen för beskogning i Europa. Parlamentet anser därför att beskogningsinitiativ måste kompletteras med konkreta initiativ och incitament som syftar till att förbättra potentialen för koldioxidbindning, samtidigt som den befintliga skogsmarkens tillstånd säkerställs och förbättras för att gynna klimatet, den hållbara bioekonomin och den biologiska mångfalden. Parlamentet stöder därför beskogningen av övergiven och marginellt produktiv jordbruksmark, trädjordbruk och minimeringen av omvandlingen av skogsområden till annan markanvändning.

58.  Europaparlamentet påpekar att EU:s åtgärder och politik har en inverkan även på naturliga kolsänkor, mark och skogar utanför Europa och att EU:s strategi för nettonollutsläpp bör säkerställa att EU:s åtgärder inte har några skadliga klimateffekter i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i detta avseende förespråka kraftfulla internationella regler inom ramen för Parisregelboken, i synnerhet rörande artikel 6 i Parisavtalet för att förhindra kryphål i redovisningen och dubbelräkning av beskogningsåtgärder som kan urvattna de globala klimatåtgärderna.

59.  Europaparlamentet betonar behovet av att maximera skyddet och återställningen av skogsmark och våtmark som naturliga koldioxidfällor.

60.  Europaparlamentet betonar rollen av avverkade träprodukter med lång livslängd och deras roll i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk fram till 2030. Parlamentet understryker att man i den framtida ramen bör överväga bidrag från dessa produkter, inklusive bidrag från kategorier av jordbruksmark, och inte bara brukad skogsmark och beskogad mark.

Forskning och innovation

61.  Europaparlamentet understryker behovet av att utveckla en sammanhängande och strategisk europeisk agenda för forskning och innovation som fokuserar på hur man ska uppnå ekonomin med noll nettoutsläpp av växthusgaser, och att EU och nationella program för forskning och innovation är avgörande för att stödja EU i dess ledande roll i kampen mot klimatförändringar.

62.  Europaparlamentet anser att klimatfrågor bör integreras på ett adekvat sätt i utarbetandet och genomförandet av forsknings- och innovationsprogram.

63.  Europaparlamentet anser att det under de kommande två årtiondena kommer att krävas betydande forsknings- och innovationsinsatser för att göra lösningar med låga och inga koldioxidutsläpp tillgängliga för alla och socialt och ekonomiskt genomförbara samt skapa nya lösningar för att uppnå en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser.

64.  Europaparlamentet understryker sin ståndpunkt om att Horisont Europa måste bidra med minst 35 % av sina utgifter till stöd för klimatmålen på lämpligt sätt och som en del av EU:s allmänna mål att integrera klimatåtgärder i all politik.

Finansiering

65.  Europaparlamentet kräver ett snabbt genomförande av EU:s innovationsfonder för utsläppshandelssystemet och att man inleder den första ansökningsomgången under 2019 för att öka investeringar i demonstrationen av koldioxidsnål industriell banbrytande teknik inom en mängd områden, inte bara elproduktion, utan också fjärrvärme och industriella processer. Parlamentet kräver att den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och dess program ska vara helt i linje med Parisavtalet.

66.  Europaparlamentet anser att för att unionen ska kunna uppnå nettonollutsläpp senast till 2050 måste betydande privata investeringar mobiliseras. Parlamentet anser att detta kommer att kräva långsiktig planering och ett stabilt och förutsägbart regelverk för investerarna, och därmed vederbörlig hänsyn i framtida EU-förordningar. Parlamentet betonar därför att genomförandet av handlingsplanen för hållbar finansiering som antogs mars 2018 bör prioriteras, inklusive en kalibrering av kapitalkraven för banker och tillsynsbehandling av kolbaserade tillgångar, tillsynsregler för försäkringsbolag och en uppdatering av institutionella investerares och kapitalförvaltare skyldigheter.

67.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen 2021–2027, innan den antas, bör utvärderas mot bakgrund av målet att nå en klimatneutral ekonomi senast 2050 och att ett standardtest för att säkerställa att utgifterna i EU:s budget är klimatsäkra måste fastställas.

68.  Europaparlamentet beklagar att subventionerna till fossila bränslen fortfarande ökar och uppgår till runt 55 miljarder euro per år. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna[9] att omedelbart fasa ut alla europeiska och nationella subventioner till fossila bränslen.

69.  Europaparlamentet betonar vikten av att upprätta en fond för en rättvis omställning, särskilt för de regioner som är mest drabbade av utfasning av fossila bränslen, såsom regioner med kolgruvor, i kombination med en allmän övergripande bedömning av de sociala effekterna av den befintliga klimatfinansieringen. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av en vid acceptans hos allmänheten av den långsiktiga strategin, med tanke på de omställningar som behövs i vissa sektorer.

Konsumenternas och den cirkulära ekonomins roll

70.  Europaparlamentet framhåller de betydande effekterna av en beteendeförändring för att minska växthusgasutsläppen, bland annat i hela livsmedelssystemet, transportsektorn och särskilt i luftfartssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt undersöka politiska alternativ, bland annat när det gäller miljöskatter, för att uppmuntra beteendeförändring. Parlamentet understryker vikten av botten-upp-initiativ som borgmästaravtalet, för att främja beteendeförändringar.

71.  Europaparlamentet konstaterar att statistik från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO visar att den totala konsumtionen av kött och animalieprodukter per invånare i EU-28 har minskat sedan 1990-talet och en stöttning av den pågående trenden skulle, i kombination med begränsningsåtgärder på den tekniska tillgångssidan, kunna minska utsläppen från jordbruksproduktionen avsevärt.

72.  Europaparlamentet betonar vikten av att EU uppnår inte bara en ersättning av energi, utan också av produkter/material, dvs. en ersättning av produkter och material som grundar sig på fossila bränslen eller orsakar höga utsläpp under produktionen, med produkter som grundar sig på förnybara källor.

73.  Europaparlamentet understryker att en betydande del av energianvändningen och därmed växthusgasutsläppen är direkt kopplade till förvärv, bearbetning, transport, konvertering, användning och bortskaffande av resurser. Parlamentet betonar att mycket betydande besparingar kan göras i varje led i resursförvaltningskedjan. Parlamentet betonar därför att ökad resursproduktivitet genom förbättrad effektivitet och minskat slöseri med resurser genom åtgärder, såsom återanvändning, återvinning och återtillverkning kan avsevärt minska både resursförbrukningen och utsläppen av växthusgaser och samtidigt förbättra konkurrenskraften och skapa affärsmöjligheter och arbetstillfällen. Parlamentet framhåller kostnadseffektiviteten i åtgärderna för den cirkulära ekonomin. Parlamentet understryker att förbättrad resurseffektivitet och strategier för den cirkulära ekonomin, samt design av cirkulära produkter, kommer att bidra till att åstadkomma en förändring av produktions- och konsumtionsmönstren och minska mängden avfall.

74.  Europaparlamentet betonar vikten av produktpolitik, såsom miljöanpassad offentlig upphandling och ekodesign. Parlamentet understryker att ekodesigndirektivet[10] har bidragit betydligt till EU:s klimatmål genom att minska utsläppen av växthusgaser med 320 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen och att det uppskattas att EU:s konsumenter fram till 2020 kommer att spara totalt uppemot 112 miljarder euro, eller omkring 490 euro per hushåll varje år som en följd av detta direktiv. Parlamentet framhåller behovet av att fastställa kraven för en cirkulär ekonomi som en del av EU:s standarder för ekodesign och att utvidga den nuvarande metoden för ekodesign till andra produktkategorier utöver energirelaterade produkter.

EU och globala klimatåtgärder

75.  Europaparlamentet understryker vikten av ökade initiativ och en fortsatt dialog i relevanta internationella forum, och av effektiv klimatdiplomati i syfte att driva på liknande politiska beslut som ökar ambitionerna för klimatet i andra regioner och tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU att öka sin klimatfinansiering och att arbeta aktivt för att uppmuntra medlemsstaterna att öka sitt klimatstöd (utvecklingsbistånd snarare än lån) till tredjeländer, vilket bör vara utöver utomeuropeiskt utvecklingsbistånd och inte dubbelräknas som både utvecklingsbistånd och finansiellt klimatstöd.

76.  Europaparlamentet beklagar att många andra stora ekonomier ännu inte arbetar med strategier för 2050. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att öka klimatdiplomatin och vidta andra lämpliga åtgärder för att uppmuntra andra större ekonomier så att vi tillsammans kan uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet.

77.  Europaparlamentet framhåller vikten av en stark klimat- och energidiplomati och ett starkt ledarskap i EU för att stärka ett globalt, multilateralt partnerskap och globala multilaterala ambitioner i kampen mot klimatförändringar och för en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förorda gemensamma ramar och åtgärder inom olika FN-forum.

78.  Europaparlamentet betonar att FN:s toppmöte om klimatfrågorna i september 2019 skulle vara den idealiska tidpunkten för ledare att tillkännage en ökad ambition när det gäller nationellt fastställda bidrag. Parlamentet anser att EU bör anta en ståndpunkt när det gäller att uppdatera sina nationellt fastställda bidrag i god tid, för att komma till toppmötet väl förberedd och i nära samarbete med en internationell koalition av parter till stöd för ökad klimatambition.

79.  Europaparlamentet framhåller fördelarna med att stärka interoperabiliteten mellan EU:s politiska instrument och tredjeländers motsvarigheter, särskilt när det gäller koldioxidprissättningsmekanismer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta och intensifiera samarbete och stöd till att utveckla koldioxidprissättningsmekanismer utanför Europa för att sträva efter större utsläppsminskningar och förbättrade konkurrensvillkor i hela världen. Parlamentet understryker vikten av att fastställa miljögarantier för att säkerställa verkliga och ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förespråka robusta internationella regler som hänför sig till artikel 6 i Parisavtalet, i syfte att förhindra kryphål i redovisningen och dubbelräkning av utsläppsminskningar.

°

°  °

80.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1] Antagna texter, P8_TA(2018)0430.
• [2] FN:s miljöprogram, Emissions Gap Report 2018, s.10.
• [3] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).
• [4] http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2015/563472/IPOL_STU(2015)563472_EN.pdf
• [5] https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-efficiency/buildings
• [6] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75).
• [7] Van Dingenen, R., Crippa, M., Maenhout, G., Guizzardi, D. och Dentener, F., Global trends of methane emissions and their impacts on ozone concentrations, EUR 29394 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018, ISBN 978-92-79-96550-0, doi:10.2760/820175, JRC113210.
• [8] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).
• [9] Energipriser och energikostnader i Europa COM(2019)0001, s. 10.
• [10] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).