Förslag till resolution - B8-0241/2019Förslag till resolution
B8-0241/2019

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om en heltäckande EU-ram för hormonstörande ämnen

15.4.2019 - (2019/2683(RSP))

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Jens Giesekeför PPE-gruppen
Jytte Gutelandför S&D-gruppen
Bolesław G. för ECR-gruppen
Frédérique Riesför ALDE-gruppen
Kateřina Konečnáför GUE/NGL-gruppen
Bas Eickhoutför Verts/ALE-gruppen
Piernicola Pediciniför EFDD-gruppen


Förfarande : 2019/2683(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0241/2019

B8‑0241/2019

Europaparlamentets resolution om en heltäckande EU-ram för hormonstörande ämnen

(2019/2683(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande (COM(2018)0734) av den 7 november 2018 Mot en heltäckande EU-ram för hormonstörande ämnen (nedan kallad meddelandet),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 191.2,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG[1],

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) 2018/605 av den 19 april 2018 om ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 genom angivande av vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper[2],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter[3],

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2100 av den 4 september 2017 om vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012[4],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG[5],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter[6],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet[7],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006[8],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (nedan kallat det sjunde miljöhandlingsprogrammet) och särskilt punkt 54 iv[9],

–  med beaktande av målen för hållbar utveckling, särskilt mål nr 3.9[10],

–  med beaktande av FN:s miljöprograms (Unep) och Världshälsoorganisationens rapport State of the science of endocrine disrupting chemicals 2012[11],

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om skydd av folkhälsan mot endokrinstörande ämnen[12],

–  med beaktande av studien av den 15 januari 2019 Endocrine Disruptors: from Scientific Evidence to Human Health Protection, som beställdes av parlamentets utredningsavdelning för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor[13],

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt Unep/WHO:s rapport från 2012 utgör hormonstörande ämnen ett globalt hot, mot bakgrund av bland annat den höga förekomsten av och den stigande trenden för många hormonrelaterade störningar hos människor, och i rapporten noteras även att hormonrelaterade effekter har observerats bland populationer av vilda djur.

B.  Enligt rapporten finns det nya bevis för att exponering för hormonstörande ämnen har skadliga effekter på fortplantningsförmågan (sterilitet, cancer, missbildningar), och bevisen ökar för att dessa kemikalier påverkar sköldkörtelns funktion, hjärnans funktion, övervikt och ämnesomsättning samt insulin- och blodsockerbalansen.

C.  Det är ostridigt att denna typ av kemikalier medför negativa effekter för människors hälsa och för vilda djur genom att störa hormonsystemet. Följaktligen finns det inte längre något giltigt skäl att skjuta upp en effektiv reglering.

D.  I den senaste studien från Institute for Risk Assessment Sciences om hälso- och sjukvårdskostnader som kan vara kopplade till hormonstörande kemikalier fann man, när man studerade fem hälsoeffekter som eventuellt är relaterade till hormonstörande ämnen, att den socioekonomiska bördan i EU av hälsoeffekter som har samband med hormonstörande ämnen kan vara avsevärd, någonstans mellan 46 miljarder euro och 288 miljarder euro per år[14].

E.  Enligt Unep/WHO:s rapport vet man eller misstänker man att det finns närmare 800 kemikalier som har förmågan att störa hormonreceptorer, hormonsyntesen eller hormonomvandlingen. Endast en bråkdel av dessa kemikalier har dock undersökts i tester som kan identifiera uppenbara endokrina verkningar i intakta organismer.

F.  I meddelandet fastställs det i fråga om den föreslagna EU-ramen, att sedan 1999 har de vetenskapliga bevis som kopplar samman exponering för hormonstörande ämnen med sjukdomar hos människor eller negativ inverkan på naturlivet blivit starkare.

G.  Enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet ska programmet säkerställa att den ”oro som rör hormonstörande ämnen åtgärdas effektivt i all relevant unionslagstiftning” före 2020, för att skydda unionens medborgare mot miljöbelastningar och risker för hälsa och välbefinnande.

H.  Enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet krävs det därför att det före 2018 tas fram en unionsstrategi som bygger på övergripande åtgärder som ska vidtas senast 2015 för att garantera minimering av exponeringen för hormonstörande ämnen.

I.  Kommissionen har till dags dato inte antagit en unionsstrategi för en giftfri miljö, och inte heller vidtagit övergripande åtgärder senast 2015 för att garantera minimering av exponeringen för hormonstörande ämnen.

J.  Översynen av gemenskapens strategi för endokrinstörande ämnen från 1999 borde ha genomförts för länge sedan.

K.  I avsaknad av en reviderad unionsstrategi för hormonstörande ämnen har medlemsstater som Frankrike, Sverige, Danmark och Belgien vidtagit åtgärder på nationell nivå för att öka skyddsnivån för sina medborgare genom en rad nationella åtgärder.

L.  Det ligger i allas intresse att en effektiv och övergripande europeisk strategi för hormonstörande ämnen införs för att garantera en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.

M.  En stabil EU-ram för hormonstörande ämnen och ett effektivt genomförande är av avgörande betydelse för att EU ska kunna bidra till att uppfylla sitt åtagande i fråga om punkt 3.9 i målen för hållbar utveckling, nämligen att ”avsevärt minska antalet dödsfall och sjukdomar orsakade av farliga kemikalier samt förorening och kontaminering av luft, vatten och mark”.

N.  Det behövs också en stabil EU-ram för hormonstörande ämnen för att lägga grunden för en giftfri cirkulär ekonomi, som uppmuntrar till industriell innovation genom säkrare ersättning av ämnen.

O.  Det är glädjande att kommissionen i sitt meddelande erkänner de hormonstörande ämnenas negativa effekter på människors hälsa och på miljön, inbegripet blandningseffekter, men målet måste vara att minimera den totala exponeringen och det är nödvändigt med en övergripande strategi för identifiering av hormonstörande ämnen.

P.  Meddelandet saknar dock både en konkret handlingsplan för att minimera exponeringen för hormonstörande ämnen och en tidsplan för kommande åtgärder.

Q.  Unionens centrala lagstiftning på känsliga områden saknar fortfarande särskilda bestämmelser om hormonstörande ämnen (t.ex. för kosmetika, leksaker eller material som kommer i kontakt med livsmedel).

R.  Kommissionen har tillkännagett en kontroll av ändamålsenligheten för att bedöma om den relevanta EU-lagstiftningen om hormonstörande ämnen uppfyller sitt övergripande mål att skydda människors hälsa och miljön genom att exponeringen för dessa ämnen minimeras. Ändamålsenlighetskontrollens övergripande karaktär och kommissionens åtagande att ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet av utsatta grupper välkomnas. Bedömningen borde emellertid ha gjorts för flera år sedan, och det är beklagligt att kommissionen först nu har beslutat att göra en sådan kontroll av ändamålsenligheten. Kontrollen av ändamålsenligheten bör därför inte motivera en förlängning av genomförandet av konkreta lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder.

S.  Det råder brist på lämpliga tester och uppgiftskrav för att identifiera hormonstörande ämnen i den relevanta unionslagstiftningen.

T.  I meddelandet påpekas att det finns allt fler belägg för blandningseffekter för hormonstörande ämnen (bland annat att exponering för en kombination av hormonstörande ämnen kan leda till negativa effekter i koncentrationer där ingen enskild effekt har observerats), men det lägger inte fram några förslag för att ta itu med denna fråga.

U.  I projektet EDC-MixRisk inom ramen för Horisont 2020 fastställdes att de nuvarande bestämmelserna om antropogena kemiska ämnen systematiskt underskattar hälsoriskerna i samband med kombinerad exponering mot hormonstörande ämnen eller potentiella hormonstörande ämnen[15].

1.  Europaparlamentet anser att EU-ramen för hormonstörande ämnen i enlighet med kommissionens föreslag i meddelandet inte är lämplig när det gäller att hantera hotet mot människors hälsa och miljön till följd av exponering för hormonstörande ämnen, och att den inte når de resultat som krävs enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

2.  Europaparlamentet anser att hormonstörande ämnen är en kemikalieklass som ger anledning till motsvarande oro som ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR-ämnen), och därför bör behandlas på samma sätt i unionslagstiftningen.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön mot hormonstörande ämnen genom att effektivt minimera människors och miljöns totala exponering för hormonstörande ämnen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni 2020 lägga fram en övergripande definition av hormonstörande ämnen som bygger på WHO:s definition.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den övergripande definitionen åtföljs av lämpliga vägledande dokument.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni 2020 lägga fram lagstiftningsförslag om införande av särskilda bestämmelser om hormonstörande ämnen i kosmetikaförordningen, liknande dem som gäller för CMR-ämnen.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni 2020 lägga fram lagstiftningsförslag för att införa särskilda bestämmelser om hormonstörande ämnen i direktivet om leksakers säkerhet, liknande dem som gäller för CMR-ämnen men utan hänvisning till tröskelvärden för klassificering, eftersom sådana tröskelvärden inte är tillämpliga för hormonstörande ämnen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över förordningen om material som kommer i kontakt med livsmedel senast före juni 2020, för att effektivt minska antalet farliga ämnen i den, med särskilda bestämmelser för att ersätta användningen av hormonstörande ämnen.

9.  Europaparlamentet anser att det finns ett brådskande behov av att påskynda utveckling och validering av tester för att på ett korrekt sätt kunna identifiera hormonstörande ämnen, och införa nya metoder.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att uppgiftskraven kontinuerligt uppdateras i all relevant lagstiftning, för att ta hänsyn till den senaste tekniska och vetenskapliga utvecklingen, så att hormonstörande ämnen kan identifieras på ett korrekt sätt.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt beakta blandningseffekter och kombinerad exponering i all relevant EU-lagstiftning.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa lämplig biologisk övervakning av hormonstörande ämnen i människo- och djurpopulationer, och övervakning av hormonstörande ämnen i miljön, även i dricksvatten.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-ramen för hormonstörande ämnen effektivt bidrar till att unionens strategi för en giftfri miljö antas så snart som möjligt.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja forskning om hormonstörande ämnen, särskilt med avseende på deras epigenetiska och generationsöverskridande effekter, deras effekter på mikrobiom, nya förfaranden och dos-effektfunktioner för hormonstörande ämnen, samt säkrare alternativ.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

Senaste uppdatering: 15 april 2019
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy