FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Venezuela
15.7.2019 - (2019/2730(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Anna Fotyga, Hermann Tertsch, Karol Karski, Zdzisław Krasnodębski, Geoffrey Van Orden, Assita Kanko, Ruža Tomašić, Raffaele Fitto, Ryszard Czarnecki, Nicola Procaccini, Raffaele Stancanelli, Carlo Fidanza, Alexandr Vondra, Charlie Weimers
för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0006/2019
B9‑0008/2019
Europaparlamentets resolution om situationen i Venezuela
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt resolutionerna av den 3 maj 2018 om presidentvalet i Venezuela, av den 5 juli 2018 om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess landgränser till Colombia och Brasilien, av den 25 oktober 2018 om situationen i Venezuela, av den 31 januari 2019 om situationen i Venezuela och av den 28 mars 2019 om nödsituationen i Venezuela,
– med beaktande av rapporten om Venezuela av den 4 juli 2019 från FN:s höge kommissarie för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av uttalandena om Venezuela från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 10 januari 2019, den 26 januari 2019, den 24 februari 2019 och den 28 mars 2019,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Venezuelanerna utsätts för en rad sammanhängande och allt värre kränkningar av sina ekonomiska och sociala rättigheter: deras minskade köpkraft har inneburit att de inte kan tillgodose sina grundläggande behov; felaktig resursanvändning, korruption, bristande underhåll av offentlig infrastruktur och allvarliga underinvesteringar har lett till att offentliga tjänster, såsom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och tillgång till elektricitet, vatten och naturgas, har brutit samman; bristen på och de höga priserna för livsmedel har gjort det svårt för venezuelaner att få tillgång till livsmedel, vilket har lett till svält.
B. Den 19–21 juni 2019 besökte Michelle Bachelet, FN:s höge kommissarie för mänskliga rättigheter, Venezuela, och lade därefter fram en rapport för FN:s råd för mänskliga rättigheter med rekommendationer till Venezuelas regering att stoppa och åtgärda sina allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
C. Antalet personer som tvingats lämna Venezuela har ökat dramatiskt sedan 2018 och uppgick den 6 juni 2019 till över fyra miljoner. Vid utgången av 2019 kommer fler än fem miljoner venezuelaner att ha tvingats emigrera, vilket gör detta till den näst största migrant- och flyktingkrisen i världen.
D. Venezuelas de facto-regering har urholkat rättsstaten, upplöst demokratiska institutioner och vidtagit åtgärder för att neutralisera, förtrycka och kriminalisera politiska motståndare och personer som kritiserar den. Tortyr används systematiskt av regimen som ett verktyg i skrämsel- och avskräckningssyfte.
E. Närmare 7 000 personer har dödats utomrättsligt under säkerhetsinsatser som genomförts i Venezuela av de facto-regeringen under det senaste ett och ett halvt året. De anhöriga till dem som dödats utomrättsligt under protesterna nekas fortfarande sin rätt till sanning, rättvisa och ersättning.
F. 22 parlamentsledamöter, inklusive nationalförsamlingens talman, har berövats sin parlamentariska immunitet. Två parlamentsledamöter sitter anhållna och 16 har antingen sökt skydd på ambassader, lämnat landet eller håller sig gömda.
G. Den medlingsdialog som inleddes den 16 maj 2018 mellan de facto-president Nicolás Maduro och oppositionsstyrkorna, under ledning av Juan Guaidó och med Norge som medlare, ledde inte till en lösning på krisen. Den 8 juli 2019 återupptogs dialogen på Barbados trots att de facto-regeringen inte uppfyllt något av kraven som skulle ha förbättrat försöket till dialog.
H. Den 23 januari 2019 svors nationalförsamlingens lagenligt och demokratiskt valda talman, Juan Guaidó, in som Venezuelas interimspresident, i enlighet med artikel 233 i Venezuelas konstitution.
I. Officiella styrkor och paramilitära gäng använder sig av allt grymmare metoder, vilket framgår av fallen med kapten Rafael Acosta som torterades till döds eller 16-årige Rupo Velria som blev blind efter att ha skjutits i ansiktet när han protesterade med sin mor mot bristen på gas för matlagning.
1. Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över det svåra nödläget i Venezuela, som allvarligt hotar medborgarnas liv och rättigheter.
2. Europaparlamentet fördömer det häftiga förtryck och våld som har lett till att människor dödats och skadats. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med Venezuelas befolkning.
3. Europaparlamentet understryker att Nicolás Maduro, liksom säkerhetsstyrkorna i hans olagliga regims tjänst, bär det direkta ansvaret för den urskillningslösa användningen av våld för att förhindra den demokratiska övergångsprocessen och återupprättandet av rättsstaten i Venezuela.
4. Europarlamentet fördömer de brott som begås av tjänstemän inom brottsbekämpningen och säkerhetsstyrkornas brutala förtryck. Parlamentet efterlyser inrättandet av en opartisk och oberoende nationell mekanism inom ramen för en övergångsregering och med det internationella samfundets stöd, för att utreda de utomrättsliga avrättningarna under säkerhetsinsatser, säkerställa att de ansvariga ställs till svars och att offrens familjer får ersättning och skydd mot hot och vedergällning.
5. Europaparlamentet fördömer kränkningarna av rätten till mat och sjukvård. Parlamentet efterlyser att tillgängligheten och tillgången till mat, läkemedel och sjuk- och hälsovårdstjänster utan dröjsmål ska säkerställas, samtidigt som mödra- och barnavården särskilt uppmärksammas.
6. Europaparlamentet betonar att alla former av förföljelser och selektivt förtryck som sker av politiska skäl måste stoppas, fördömas och bestraffas. Parlamentet kräver att alla personer som godtyckligt har gripits ska friges.
7. Europaparlamentet uppmärksammar den allt större migrationskrisen i hela regionen och lovordar grannländernas insatser och solidaritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta samarbetet med dessa länder, inte bara i form av humanitärt bistånd utan också genom att kanalisera ytterligare resurser via EU:s utvecklingspolitik.
8. Europaparlamentet föreslår att båda sidor enas om en interimsregering som kan skapa de förutsättningar som krävs för rättvisa val, så att en framgångsrik dialog kan hållas och fria val kan äga rum – något som har varit omöjligt under Maduros regering.
9. Europaparlamentet insisterar på att det enda syftet med dialogen måste vara att finna en fredlig lösning som leder till att diktaturen upphör, löser den rådande krisen och sätter stopp för det venezuleanska folkets lidande.
10. Europaparlamentet begär att det skapas förutsättningar för ett fritt, öppet och trovärdigt presidentval, under ledning av en övergångsregering, som bygger på en fastställd kalender, rättvisa förhållanden för samtliga aktörer, öppenhet och närvaro av trovärdiga internationella observatörer.
11. Europaparlamentet uppmanar rådet att införa ytterligare sanktioner som riktas mot utländska tillgångar som innehas av olagliga statliga myndigheter och personer som är ansvariga för människorättskränkningar och förtryck. Parlamentet anser att EU‑myndigheterna måste begränsa rörelsefriheten för dessa personer, liksom för deras närmaste anhöriga, samt frysa deras tillgångar och viseringar.
12. Europaparlamentet ber vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant att leda EU:s politik om situationen i Venezuela i samarbete med den kontaktgrupp som består av de demokratiska länderna i regionen och som företräds av Limagruppen.
13. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det är Kubas polisstyrka och militära underrättelsetjänst som är det strategiska element som gjorde det möjligt för Maduros olagliga regim att hålla sig kvar, vilket därmed utgör en massiv utländsk, politisk och militär inblandning i Venezuela.
14. Europaparlamentet uttrycker sin oro över Rysslands stöd till regimen i Venezuela och framför allt att landet skickar tekniska och militära experter och rådgivare. Parlamentet fördömer denna olagliga inblandning i Venezuelas inre angelägenheter.
15. Europaparlamentet stöder Internationella brottmålsdomstolens (ICC) utredningar av de omfattande brott och repressiva handlingar som begåtts av Venezuelas regim. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att ansluta sig till det initiativ som tagits av stater som är part i ICC för att utreda de brott mot mänskligheten som har begåtts av Maduros de facto-regering, i syfte att ställa de ansvariga till svars.
16. Europaparlamentet stöder initiativet för att inrätta en undersökningskommission tillsammans med FN:s råd för mänskliga rättigheter i syfte att fastställa individuellt ansvar i de systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter i Venezuela.
17. Europaparlamentet uppmanar Venezuelas de facto-regering att snabbt följa rekommendationerna i rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Venezuela.
18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden/unionens höga representant, Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident och nationalförsamling, regeringarna och parlamenten i länderna i Limagruppen, den parlamentariska församlingen EU−Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.