Förfarande : 2019/2819(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0097/2019

Ingivna texter :

B9-0097/2019

Debatter :

PV 18/09/2019 - 17
CRE 18/09/2019 - 17

Omröstningar :

PV 19/09/2019 - 7.5
CRE 19/09/2019 - 7.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0021

<Date>{17/09/2019}17.9.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0097/2019</NoDocSe>
PDF 147kWORD 55k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om den åttionde årsdagen av andra världskrigets början och om vikten av europeisk hågkomst för Europas framtid</Titre>

<DocRef>(2019/2819(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Michael Gahler, Andrius Kubilius, Rasa Juknevičienė, Željana Zovko, David McAllister, Antonio Tajani, Sandra Kalniete, Traian Băsescu, Radosław Sikorski, Andrzej Halicki, Andrey Kovatchev, Ewa Kopacz, Kinga Gál, Vangelis Meimarakis, Lukas Mandl, György Hölvényi, Alexander Alexandrov Yordanov, Andrea Bocskor, Inese Vaidere, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Vladimír Bilčík, Ivan Štefanec</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0097/2019

B9‑0097/2019

Europaparlamentets resolution om den åttionde årsdagen av andra världskrigets början och om vikten av europeisk hågkomst för Europas framtid

(2019/2819(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av de allmänna principerna om mänskliga rättigheter och Europeiska unionens grundläggande principer som en gemenskap som bygger på gemensamma värden,

 med beaktande av den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948,

 med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2005 om sextioårsdagen av slutet på andra världskriget i Europa den 8 maj 1945[1],

 med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 1481 av den 26 januari 2006 om behovet av ett internationellt fördömande av brott som begåtts av totalitära kommunistiska regimer,

 med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen[2],

 med beaktande av Pragdeklarationen av den 3 juni 2008 om det europeiska samvetet och kommunismen,

 med beaktande av sin förklaring av den 23 september 2008 om en europeisk minnesdag den 23 augusti för att hedra minnet av stalinismens och nazismens offer[3],

 med beaktande av sin resolution av den 2 april 2009 om det europeiska samvetet och diktatur[4],

 med beaktande av kommissionens rapport av den 22 december 2010 om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer (COM(2010)0783),

 med beaktande av rådets slutsatser av den 9–10 juni 2011 om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer i Europa,

 med beaktande av Warszawadeklarationen av den 23 augusti 2011 med anledning av den europeiska minnesdagen för offer för totalitära regimer,

 med beaktande av den gemensamma deklarationen av den 23 augusti 2018 från regeringsföreträdare för åtta EU-medlemsstater om hedrande av minnet av kommunismens offer,

 med beaktande av de resolutioner och deklarationer om totalitära kommunistregimers brott som antagits av en rad nationella parlament,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. År 2019 är det 80 år sedan andra världskriget bröt ut. Detta krig förorsakade mänskligt lidande i en omfattning som aldrig tidigare setts och ledde till att länder i Europa förblev ockuperade i många årtionden.

B. För 80 år sedan, den 23 augusti 1939, undertecknade det kommunistiska Sovjetunionen och Nazityskland icke-aggressionsavtalet, den så kallade Molotov–Ribbentrop-pakten, och dess hemliga protokoll, som därmed delade upp Europa och territorierna av oberoende stater i intresseområden mellan de två totalitära regimerna och banade väg för andra världskrigets utbrott.

C. Som en direkt följd av Molotov–Ribbentrop-pakten, som följdes av det tysk-sovjetiska vänskaps- och gränsfördraget av den 28 september 1939, invaderades Polen först av Hitler och två veckor senare av Stalin, vilket innebar slutet på Polens självständighet och en tragedi utan motstycke för den polska nationen. Ytterligare en följd var att det kommunistiska Sovjetunionen den 30 november 1939 inledde ett angreppskrig mot Finland och i juni 1940 ockuperade och annekterade delar av Rumänien (områden som aldrig har återlämnats) samt tvångsannekterade de oberoende republikerna Litauen, Lettland och Estland.

D. Såsom allierad partner till Nazityskland bidrog det kommunistiska Sovjetunionen politiskt och ekonomiskt till Hitlers erövring av Västeuropa genom att under krigets första tjugotvå månader garantera att Tyskland inte anfölls bakifrån samt erbjuda en rad strategiska varor, inklusive olja och spannmål, och politiskt stöd genom att exempelvis beordra de franska kommunisterna att inte motsätta sig nazisternas invasion.

E. Det strategiska målet för Kremls ledare var att befrämja den kommunistiska världsrevolutionen genom att hetsa till krig mellan Nazityskland och de västallierade så att båda sidorna förhoppningsvis skulle försvaga varandra tills de blev mogna för sovjetisering – planer som presenterades i Stalins hemliga tal till politbyrån den 19 augusti 1939.

F. Efter naziregimens nederlag och andra världskrigets slut gavs några europeiska länder möjlighet till återuppbyggnad och försoning, medan andra kvarstod under sovjetisk ockupation och kommunistiska diktaturer i ett halvt sekel och fortsatt nekades frihet, suveränitet, värdighet, mänskliga rättigheter och socio-ekonomisk utveckling.

G. Naziregimens brott utreddes och dömdes genom Nürnbergprocessen. Det föreligger fortfarande ett akut behov av full vetskap om och en moralisk och rättslig utvärdering av de brott som begicks under stalinismen och de kommunistiska diktaturerna.

H. Enligt vissa EU-medlemsstaters lagstiftning är kommunistregimen en ”kriminell regim” och kommunistpartiet en ”kriminell organisation”.

I. 2004 års utvidgning av EU, som omfattade några av de europeiska länder som lidit under sovjetockupationen och kommunistiska diktaturer, innebar att dessa länder kunde återvända till den europeiska familjen, där de hör hemma.

J. Åminnelse av offren för totalitära regimer samt erkännande av och medvetenhet om Europas gemensamma arv av brott begångna av kommunistiska, nazistiska och andra diktaturer är oerhört viktigt för Europas och dess folks enighet och för att skapa motståndskraft i EU mot dagens externa hot.

K. I sin historiska resolution om situationen i Estland, Lettland och Litauen, antagen den 13 januari 1983[5] som en reaktion på ”Baltic Appeal”, ett upprop från 45 medborgare från dessa länder, fördömde Europaparlamentet det faktum att Sovjetunionens ockupation av dessa tidigare oberoende och neutrala stater skedde 1940 som en följd av Molotov–Ribbentrop-pakten och att den ännu pågick.

L. För trettio år sedan, den 23 augusti 1989, högtidlighölls femtioårsdagen av Molotov‑Ribbentrop-pakten och åminnelsen av offren för totalitära regimer genom den baltiska kedjan, en aldrig tidigare skådad manifestation omfattandes två miljoner litauer, letter och ester som höll varandra i händerna i en mänsklig kedja som sträckte sig över deras tre länder, från Vilnius via Riga till Tallinn.

1. Europaparlamentet betonar att andra världskriget, det mest förödande kriget i Europas historia, började som ett direkt resultat av den ökända tysk-sovjetiska icke‑angreppspakten av den 23 augusti 1939, även kallad Molotov–Ribbentrop-pakten och dess hemliga protokoll, varmed två totalitära regimer som hade det gemensamma målet att erövra världen delade upp Europa i två inflytelsezoner.

2. Under 1900-talet stod de nazistiska och kommunistiska regimerna för massmord, folkmord, deportationer och förlust av människoliv i en omfattning som hittills aldrig skådats i mänsklighetens historia. Parlamentet erinrar om förintelsen, detta fruktansvärda brott som nazistregimen begick.

3. Europaparlamentet uttrycker sin djupa respekt för varje person som föll offer för dessa totalitära regimer och uppmanar samtliga EU-institutioner och aktörer att göra sitt yttersta för att säkerställa att fruktansvärda totalitära brott mot mänskligheten och systematiska grova människorättskränkningar ihågkoms och utreds på ett korrekt sätt samt att garantera att sådana brott aldrig kommer att upprepas.

4. Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag de angrepp, brott mot mänskligheten och omfattande människorättskränkningar som de totalitära nazist- och kommunistregimerna gjorde sig skyldiga till.

5. Europaparlamentet uppmanar EU:s samtliga medlemsstater att inta en tydlig och principfast hållning till de brott och aggressionshandlingar som de totalitära kommunistregimerna och nazistregimen gjort sig skyldiga till.

6. Europaparlamentet uttrycker sin oro över uppkomsten av extremrörelser på höger- och vänsterkanten i EU:s medlemsstater.

7. Europaparlamentet uppmanar samtliga EU:s medlemsstater att högtidlighålla den 23 augusti som den europeiska minnesdagen för offren för totalitära regimer på både EU-nivå och statlig nivå, liksom att öka den yngre generationens medvetenhet genom att införa undervisning om totalitära regimers historia och en analys av konsekvenserna av sådana regimer i kursplaner och läromedel i samtliga skolor i EU.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge verkningsfullt stöd till projekt för historiskt minne och hågkomst i medlemsstaterna och till den verksamhet som bedrivs av plattformen för Europas minne och samvete, liksom att avsätta tillräckliga finansiella medel inom programmet Ett Europa för medborgarna i syfte att stödja åminnelsen och hågkomsten av totalitarismens offer.

9. Europaparlamentet påpekar att genom sin anslutning till EU och Nato har länderna i Central- och Östeuropa inte bara återvänt till den europeiska familjen av fria demokratiska stater, utan de har också uppvisat framgångar utan motstycke, med stöd från EU, i genomförandet av reformer och införandet av socioekonomisk utveckling. Parlamentet betonar dock att det europeiska freds- och integrationsprojektet inte kommer att vara avslutat förrän samtliga europeiska länder som väljer att slå in på den europeiska reformvägen, såsom Ukraina, Moldavien och Georgien, har blivit fullfjädrade medlemmar i EU.

10. Europaparlamentet anser att framgång för Ukraina, Georgien och Moldavien, som endast kan säkras genom att de integreras i EU, kommer att vara det mest kraftfulla instrumentet - genom att vara prejudicerande - för att bidra till positiv omvandling i Ryssland, vilket skulle göra det möjligt för Ryssland att å sin sida slutligen komma till rätta med de tragiska konsekvenserna av Molotov–Ribbentrop-pakten.

11. Europaparlamentet vidhåller att Ryssland är det största offret för den kommunistiska totalitarismen och att landets utveckling till en demokratisk stat kommer att hindras så länge som regeringen, den politiska eliten och den politiska propagandan fortsätter att bortförklara de kommunistiska brotten och glorifiera den totalitära sovjetregimen. Parlamentet uppmanar därför alla grupper i det ryska samhället att göra upp med sitt tragiska förflutna.

12. Europaparlamentet är djupt oroat över dagens ryska ledarskaps försök att förvränga historiska fakta och bortförklara brott som begåtts av den totalitära sovjetregimen. Parlamentet anser att dessa försök är en farlig del av det informationskrig som förs mot det demokratiska Europa som syftar till att splittra den europeiska kontinenten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att med fast hand motverka dessa försök.

13. Europaparlamentet uppmärksammar den fortsatta användningen av den kommunistiska totalitära regimens symboler på offentliga platser liksom i kommersiella syften, och påminner om att ett flertal europeiska länder har förbjudit användningen av både nazistiska och kommunistiska symboler.

14. Europaparlamentet noterar att den fortsatta förekomsten på offentliga platser (parker, torg, gator etc.) i vissa medlemsstater av monument och minnesmärken som glorifierar sovjetarmén, som ockuperat just dessa länder, skapar förutsättningar för att förvränga sanningen om konsekvenserna av andra världskriget och för att sprida det totalitära politiska systemet.

15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 392.

[2] EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.

[3] EUT C 8 E, 14.1.2010, s. 57.

[4] EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 25.

[5] EGT C 42, 14.2.1983, s. 77.

Senaste uppdatering: 18 september 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy