FÖRSLAG TILL RESOLUTION om vikten av europeisk hågkomst för Europas framtid
17.9.2019 - (2019/2819(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Kati Piri, Isabel Santos
för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0097/2019
B9‑0099/2019
Europaparlamentets resolution om vikten av europeisk hågkomst för Europas framtid
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av de allmänna principerna om mänskliga rättigheter och Europeiska unionens grundläggande principer som en gemenskap som bygger på gemensamma värden,
– med beaktande av den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948,
– med beaktande av det uttalande som utfärdades den 22 augusti 2019 av första vice talman Timmermans och kommissionsledamot Jourová inför den europeiska minnesdagen för alla offer för totalitära och auktoritära regimer,
– med beaktande av rapporten av den 9 maj 2017 från FN:s särskilda rapportör om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 71/179 av den 19 december 2016 om bekämpande av glorifiering av nazism, nynazism och andra metoder som bidrar till att underblåsa nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans (Combating glorification of Nazism, neo-Nazism and other practices that contribute to fuelling contemporary forms of racism, racial discrimination, xenophobia and related intolerance),
– med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om ökningen av nyfascistiskt våld i Europa[1],
– med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2005 om sextioårsdagen av slutet på andra världskriget i Europa den 8 maj 1945[2],
– med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen[3],
– med beaktande av Pragdeklarationen av den 3 juni 2008 om det europeiska samvetet och kommunismen,
– med beaktande av sin förklaring av den 23 september 2008 om en europeisk minnesdag den 23 augusti för att hedra minnet av stalinismens och nazismens offer[4],
– med beaktande av sin resolution av den 2 april 2009 om det europeiska samvetet och diktatur[5],
– med beaktande av kommissionens rapport av den 22 december 2010 om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer i Europa (COM(2010)0783),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 9–10 juni 2011 om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer i Europa,
– med beaktande av Warszawadeklarationen av den 23 augusti 2011 med anledning av minnesdagen för offer för totalitära regimer,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 23 augusti 2018 från regeringsföreträdare för åtta EU-medlemsstater om att hedra minnet av kommunismens offer,
– med beaktande av att de sannings- och rättvisekommissioner som har inrättats i olika delar av världen har hjälpt befolkningen i många länder med tidigare auktoritära och totalitära regimer att överbrygga motsättningarna och uppnå försoning,
– med beaktande av sin resolution av den 13 januari 1983 om situationen i Estland, Lettland och Litauen[6],
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för alla medlemsstater.
B. Miljontals offer deporterades, fängslades, torterades och mördades av totalitära och auktoritära regimer i Europa under 1900-talet. Den förintelse utan motstycke som den nazistiska regimen gjorde sig skyldig får aldrig glömmas bort.
C. För 80 år sedan, den 23 augusti 1939, undertecknade Sovjetunionen och Nazityskland fördraget om icke-aggressivitet, den så kallade Molotov-Ribbentroppakten, och dess hemliga protokoll, som därmed delade upp Europa och territorier av oberoende stater i intresseområden mellan de två totalitära regimerna och banade väg för andra världskrigets utbrott.
D. Som en direkt följd av Molotov-Ribbentroppakten, liksom av det efterföljande tysk-sovjetiska vänskaps- och gränsfördraget av den 28 september 1939, invaderades Polen först av Hitler och två veckor senare av Stalin, vilket innebar slutet på Polens självständighet. Den 30 november 1939 inledde Sovjetunionen ett anfallskrig mot Finland och i juni 1940 ockuperade och annekterade landet delar av Rumänien (områden som aldrig har återlämnats), och tvångsannekterade de oberoende republikerna Litauen, Lettland och Estland. Den 23 augusti 1989 högtidlighölls femtioårsdagen av Molotov-Ribbentroppakten och åminnelsen av offren för de totalitära regimerna genom den baltiska kedjan, som var en aldrig tidigare skådad manifestation där två miljoner litauer, letter och ester deltog.
E. Efter naziregimens nederlag och andra världskrigets slut fick en del av länderna i Europa möjlighet till återuppbyggnad och försoning, medan andra fortfarande var underkastade diktaturer, däribland ett antal länder ockuperade av Sovjetunionen, och fortsatt nekades frihet, demokrati, värdighet, mänskliga rättigheter och socio-ekonomisk utveckling.
F. Åminnelse av offren för totalitära och auktoritära regimer samt erkännande av och medvetenhet om Europas gemensamma arv av brott begångna av stalinistiska, nazistiska och andra diktaturer är oerhört viktigt för Europas och dess folks enighet och för att skapa motståndskraft i EU mot dagens externa hot.
G. Öppet nyfascistiska, nynazistiska, rasistiska och främlingsfientliga grupper och politiska partier uppmanar till hat och våld i samhället och påminner oss om vad de historiskt sett varit kapabla till.
H. Spridning av hatpropaganda på nätet leder ofta till ökat våld, bland annat från nyfascistiska grupper.
1. Europaparlamentet betonar att den europeiska minnesdagen för alla offer för totalitära och auktoritära regimer, som uppmärksammas den 23 augusti varje år, är en påminnelse om att vi inte kan ta rättigheter som värdighet, frihet, demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter för givna.
2. Europaparlamentet vill hedra alla offer för nazismen, stalinismen och andra totalitära och auktoritära regimer. Parlamentet betonar att denna åminnelse stärker värdet av den fred och det välstånd som vår union har fört med sig.
3. Europaparlamentet betonar att andra världskriget, det mest förödande kriget i Europas historia, började som ett direkt resultat av den ökända tysk-sovjetiska icke-angreppspakten av den 23 augusti 1939, även känd som Molotov-Ribbentroppakten och dess hemliga protokoll, varmed två totalitära regimer splittrade Europa i två inflytelseområden.
4. Europaparlamentet upprepar att nazistiska, stalinistiska och andra totalitära och autoritära regimer var ansvariga för massmord, folkmord, deportationer och förlust av liv och friheter under 1900-talet i en omfattning som aldrig tidigare skådats i mänsklighetens historia.
5. Europaparlamentet fördömer den historiska revisionism och glorifiering av nazikollaboratörer som förekommer i vissa av EU:s medlemsstater. Parlamentet ser med djup oro på den ökande normaliseringen av fascism, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans inom Europeiska unionen och är bekymrat över rapporterna från vissa medlemsstater om att politiska ledare, politiska partier och brottsbekämpande myndigheter samverkar med nyfascister och nynazister.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fördöma och motverka alla former av förnekelse av förintelsen, inbegripet banalisering och minimering av de brott som begicks av nazisterna och deras sympatisörer, samt även motverka banalisering i den politiska debatten och i medierna.
7. Europaparlamentet efterlyser en gemensam kultur av hågkomst som fördömer de brott som begåtts av fascistiska, stalinistiska och andra totalitära och auktoritära regimer som ett sätt att främja motståndskraften mot nya hot mot demokratin, i synnerhet bland den yngre generationen.
8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja utbildning genom kulturyttringar med brett genomslag om mångfalden i vårt samhälle och vår gemensamma historia, inbegripet utbildning relaterad till grymheterna som begicks under andra världskriget, såsom förintelsen, och den systematiska avhumaniseringen av dess offer under ett antal år.
9. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna i rådets rambeslut, att motarbeta organisationer som sprider hatpropaganda och våld i det offentliga rummet och på nätet och att införa ett effektivt förbud mot nyfascistiska och nynazistiska grupper och andra stiftelser eller sammanslutningar som förhärligar och glorifierar nazism och fascism, samtidigt som deras nationella rättsordning och jurisdiktion respekteras.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge verkningsfullt stöd till projekt för historiskt minne och hågkomst i medlemsstaterna och till den verksamhet som bedrivs av plattformen för Europas minne och samvete, liksom att avsätta tillräckliga finansiella medel inom programmet ”Ett Europa för medborgarna” i syfte att stödja åminnelsen och hågkomsten av offren för totalitära och auktoritära regimer.
11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.