Förfarande : 2019/2833(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0113/2019

Ingivna texter :

B9-0113/2019

Debatter :

PV 10/10/2019 - 2
CRE 10/10/2019 - 2

Omröstningar :

PV 10/10/2019 - 8.11
Röstförklaringar

Antagna texter :


<Date>{02/10/2019}2.10.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0113/2019</NoDocSe>
PDF 139kWORD 55k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar</Titre>

<DocRef>(2019/2833(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Dimitrios Papadimoulis, Younous Omarjee</Depute>

<Commission>{GUE/NGL}för GUE/NGL-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>


B9‑0113/2019

Europaparlamentets resolution om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel: dags att uppfylla medborgarnas förväntningar

(2019/2833(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

 med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[1] och dess senare ändring genom rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123 av den 20 juni 2017[2],

 med beaktande av artiklarna 106a och 171 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

 med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel[3],

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Den fleråriga budgetramen för 2014–2020 har visat sig vara otillräcklig när det gäller att ta itu med medborgarnas konkreta behov och de utmaningar som medlemsstaterna står inför. Den nuvarande nyliberala åtstramningspolitiken har ökat de socioekonomiska ojämlikheterna inom och mellan medlemsstaterna, fördjupat recessionen i vissa medlemsstater, lett till en ökning av antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning, undergrävt statens sociala funktion, försvagat människors och arbetstagares rättigheter och lett till stigande arbetslöshet och lägre offentliga utgifter inom grundläggande strukturella områden. Avregleringen av arbetsmarknaden och de regressiva skattesystemen har förvärrat inkomst- och förmögenhetsklyftorna.

B. Klimat- och miljökrisen, tillsammans med den förlust av biologisk mångfald som hänger samman men en sjätte våg av massutdöende av arter, utgör ett hot mot stabiliteten, hälsan och utkomsten i samhällena i hela världen samt mot djurens välbefinnande. De åtaganden som gjordes vid FN:s klimatkonferens 2015 (COP 21), och som upprepades vid FN:s klimattoppmöte 2019, har inte genomförts i tillräckligt hög grad.

C. Det finns ett akut behov av en annorlunda integrationsprocess som främjar sociala och demokratiska framsteg, tillhandahåller rättvisa och fredliga lösningar på internationella utmaningar, främjar en internationell kulturell dialog och som till fullo bygger på medlemsstater som samarbetar på lika villkor.

D. Det finns en växande medvetenhet om och krav på ökade insatser för att främja hållbar, kvalitativ och socialt balanserad tillväxt, skapandet av arbetstillfällen, solidaritet, välstånd för alla, en rättvis fördelning av välståndet, anställningstrygghet och socialt skydd, tillhandahållande av högkvalitativa, universella och kostnadsfria offentliga tjänster, miljömässigt välbefinnande samt bostäder, energi, kommunikationer, infrastruktur och offentliga tjänster i allmänhet till överkomligt pris, särskilt för de mest utsatta.

1. Europaparlamentet noterar principen om enhällighet för beslut om den fleråriga budgetramen i rådet. Parlamentet påminner om principerna om medbeslutande och institutionernas normala demokratiska sätt att fungera när det gäller förfarandet för antagande av den fleråriga budgetramen. Parlamentet motsätter sig därför rådets strategi med det så kallade förhandlingspaketet, eftersom det undergräver parlamentets befogenheter som medlagstiftare i enlighet med fördraget.

2. Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram måste tillgodose de verkliga behoven, kraven och ambitionerna hos Europas folk. Parlamentet betonar att den måste bygga på en ny strategi – en ny socioekologisk plan för offentliga investeringar på EU‑nivå – som fokuserar på medlemsstaternas utvecklingsstrategier och som hanterar aktuella interna och externa utmaningar och innebär ett engagemang för en brådskande omställning till ett miljömässigt hållbart, socialt progressivt och mer rättvist Europa. Parlamentet insisterar på att en betydande ökning av EU:s budget är nödvändig, i syfte att stärka solidariteten, bevara och förbättra dess omfördelande funktion för att på så sätt garantera genomförandet av principen om social, ekonomisk och territoriell sammanhållning samt av FN:s mål för hållbar utveckling inom och utanför EU, samtidigt som man garanterar den finansiering och de särskilda åtgärder som behövs för EU:s yttersta randområden.

3. Europaparlamentet efterlyser en transparent öronmärkning av unionens medel och särskilda finansiella instrument som säkerställer att sådana instrument används på ett ansvarsfullt sätt och innebär ett åtagande till förmån för denna socioekologiska plan för offentliga investeringar. Parlamentet föreslår att frågan om begränsning av klimatförändringarna ska integreras i hela unionens budget genom en fullständig klimatsäkring av den fleråriga budgetramens budgetposter. Parlamentet insisterar på att fonden för rättvis omställning för kolregioner i EU endast ska användas för projekt som syftar till att fasa ut fossila bränslen.

4. Europaparlamentet efterlyser ett inkomstsystem i unionen som bygger på genuina egna medel som finansieras med skatter på finanssektorn, såsom skatten på finansiella transaktioner, samtidigt som även andra skatter på stora digitala multinationella företag och de mest förorenande industrierna bör övervägas, såsom en plastskatt och en gränsskattejustering för koldioxid. Parlamentet efterlyser en gemensam bolagsskattebas i syfte att uppnå ett självständigt, rättvisare, öppnare, enklare och mer rättvist finansiellt system. Parlamentet insisterar på att man brådskande måste stärka de myndigheter som bekämpar skatteundandragande och skattebedrägeri samt samarbetet mellan dessa, och inrätta en europeisk myndighet som stöder deras gränsöverskridande kamp. Parlamentet stöder en konsoliderad EU-förteckning över befintliga skatteparadis inom EU. Parlamentet föreslår att man inför en mekanism som kräver att företag som erhåller EU‑bidrag måste återbetala detta bidrag till medlemsstaterna om det stödmottagande företaget beslutar sig för att flytta ut sin verksamhet från unionen efter att ha mottagit subventionen.

5. Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt att EU-medel som stöder målet om territoriell, social och ekonomisk sammanhållning inte får offras för nya EU-mål. Parlamentet påminner om att sammanhållning utgör en omfattande solidaritetspolitik för unionen. Parlamentet förespråkar en betydande ökning av budgeten för regionalpolitiken, eftersom de resurser som anslagits för sammanhållningspolitiken har visat sig vara otillräckliga. Parlamentet föreslår att ny EU-politik inte bör finansieras med anslag avsedda för sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar att eventuella makroekonomiska eller politiska villkor vid tillämpningen av gemenskapens medel måste avvisas.

6. Europaparlamentet begär att man utvecklar en socioekonomisk modell som har som främsta mål att få slut på den bristande jämlikheten mellan människorna och att uppnå en hög levnadsstandard för arbetstagare och människor i allmänhet. Parlamentet understryker särskilt behovet av att avsevärt öka anslagen till program som främjar sysselsättning med rättigheter och social integration av ungdomar. Parlamentet motsätter sig alla försök att avskaffa Europeiska fonden för dem som har det sämst ställt.

7. Europaparlamentet insisterar på att särskilda program för att främja investeringar i forskning, utbildning, rörlighet (dvs. kostnadsfri offentlig transport), innovation och tekniska framsteg måste stärkas, så att man på detta sätt stöder övergången till en hållbar produktionsmodell, anpassningen och begränsningen av klimatförändringarna samt främjandet av en progressiv social och ekonomisk förändring.

8. Europaparlamentet betonar att för att vara redo för den digitala eran måste EU:s budget även ge tillräckligt stöd till förmån för digital kompetens för alla, datasuveränitet och ett stort digitalt utbud för medborgarna, samtidigt som man säkerställer högsta möjlig skydd av personuppgifter.

9. Europaparlamentet betonar att brexit inte får innebära en minskning av budgeten för miljö-, social- och sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar vikten av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, och begär att man i största möjliga utsträckning ska begränsa de budgetmässiga konsekvenserna av brexit för unionens centrala budgetposter, såsom sammanhållningspolitiken.

10. Europaparlamentet framhåller att unionen i omfattande grad bidragit till fred och försoning i Irland, särskilt genom sitt stöd för långfredagsavtalet i alla dess delar, och välkomnar alla tidigare åtaganden från kommissionens och parlamentets sida om att även efter brexit bibehålla de väsentliga medel som är avsedda för Irland, både i norr och söder. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbereda sig för ett scenario med ett enat Irland.

11. Europaparlamentet betonar behovet av att genomföra effektiva strategier för att förebygga, anpassa och minska klimatförändringarna i hela EU för att skydda jordbruksmarken på lång sikt. Parlamentet betonar behovet av en gemensam jordbrukspolitik som prioriterar småbrukare, lokala jordbruk och kooperativ, som sätter lönsamma priser i centrum för jordbrukspolitiken och som fastställer instrument för reglering av marknader och produktion. Parlamentet erkänner varje lands rätt att producera livsmedel och garantera livsmedelssuveränitet och livsmedelstrygghet. Parlamentet efterlyser ytterligare stöd till socioekonomisk och miljömässig hållbarhet, djurskydd och åtgärder till förmån för biologisk mångfald. Parlamentet efterlyser en översyn av den nuvarande exportinriktade jordbrukspolitiken och praxis med intensivt jordbruk.

12. Europaparlamentet begär att den biologiska mångfalden ska bevaras i marina miljöer. Parlamentet betonar att fiskeripolitiken bör ta hänsyn till fiskets miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensioner, i syfte att genomföra hållbara förvaltningsmetoder, vilka skulle kunna inbegripa frivilla begränsningar och inrättande av fiskerifria områden i fiskevatten där fiskbestånden och den biologiska mångfalden hotas. Parlamentet och efterlyser ett program för stöd till småskaligt, kustnära och icke-industriellt fiske, som utgör det mest hållbara segmentet av sektorn och står för det största antalet arbetstillfällen. Parlamentet anser att bevarandeåtgärder, såsom planer för återuppbyggnad av bestånden eller inrättande av fiskefria områden där fiskbestånden och den biologiska mångfalden hotas, måste finansieras på vederbörligt sätt via EU:s budget, på ett sätt som uppväger effekterna på de småskaliga fiskarnas inkomster. Parlamentet föreslår att förhållandet mellan fiskeriavtal och utvecklingspolitik ska ha en mer kompletterande karaktär, så att dessa avtal bidrar till utvecklingen av fiskerisektorn i tredjeländer.

13. Europaparlamentet påpekar att det är av grundläggande betydelse att inrätta en budgetpost för hållbar turism, med hänsyn till hur viktig denna sektor är inom EU:s ekonomi, i syfte att ta itu med gemensamma utmaningar, såsom effekterna av klimatförändringarna och andra kriser framkallade av människan i allmänhet, genom en mekanism för krishantering på destinationsorten och en förstärkning av sektorns konkurrenskraft, bland annat genom att främja Europa som resmål.

14. Europaparlamentet betonar att EU:s finansiering för mottagande och integration av migranter och asylsökande måste ökas avsevärt. Parlamentet insisterar på att man omedelbart måste göra avkall på de nuvarande prioriteringarna att externalisera gränskontrollerna och stoppa den allvarliga ökningen av kostsamma säkerhetsåtgärder, såsom administrativt frihetsberövande och storskaliga it-system, som inte har visat sig effektiva och ofta strider mot migranters och flyktingars rättigheter. Parlamentet begär att unionen politiskt och finansiellt ska förbinda sig att öppna säkra och lagliga vägar för migranter och asylsökande, samtidigt som man garanterar ett proaktivt program för sök- och räddningsinsatser. Parlamentet begär att unionens utvecklingsbistånd och det humanitära biståndet inte ska kopplas till partnerländernas kapacitet och/eller vilja att samarbeta i fråga om migrationskontroll, till exempel genom återtagandeklausuler eller skyldigheter i fråga om migrationshantering. Parlamentet insisterar på att projekt som inte är förenliga med unionens och medlemsstaternas skyldigheter att respektera de grundläggande rättigheterna måste avvecklas. Parlamentet begär att man inrättar effektiva partnerskap med det civila samhällets organisationer för att säkerställa att de hörs i samband med förberedelse, planering, övervakning, genomförande och utvärdering av finansieringen på både nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet beklagar användningen av omfattande andelar av medlen för storskaliga it-system, och insisterar på att ingen ytterligare övervakningskapacitet bör finansieras med EU-medel, inbegripet genom pilotprojekt.

15. Europaparlamentet kräver att alla offentliga investeringar i hälsa, utbildning, bostäder, andra sociala tjänster, transporter och kommunikationer, miljö, skydd av landsbygdsområden, avlägset belägna och mest eftersatta områden, kultur, mottagande och integration av migranter och asylsökande måste undantas från EU:s underskottsregler i enlighet med EU:s stabilitets- och tillväxtpakt fram till dess att denna pakt upphävs.

16. Europaparlamentet understryker betydelsen av Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF) när det gäller att reagera på stora naturkatastrofer samt noterar förslaget om ökade åtaganden och betalningsbemyndiganden för EUSF. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare öka medlen till denna fond och att anpassa bestämmelserna så att utnyttjandet kan göras mer flexibelt och anpassas till punktinsatser, i syfte att täcka ett bredare spektrum av katastrofer med omfattande konsekvenser och se till att den tid som förflyter mellan katastrofen och den tidpunkt när medel görs tillgängliga minskas.

17. Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för att främja fred, och i synnerhet en ökning av stödåtgärderna för fattigdomsutrotning, humanitärt bistånd och hållbar, rättvis ekonomisk och social utveckling. Parlamentet insisterar på att det externa samarbetet bör bygga på principen om internationell solidaritet, multilateralism och respekt för tredjeländers suveränitet. Parlamentet upprepar betydelsen av EU:s utvecklingspolitik när det gäller att genomföra Agenda 2030 och uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser därför ökade anslag till utvecklingsländer och ett ambitiöst och tillräckligt finansierat instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

18. Europaparlamentet betonar behovet av att öka den demokratiska kontrollen, möjligheten att spåra medel och utgifter samt den parlamentariska kontrollen av unionens yttre åtgärder. Parlamentet insisterar i detta avseende på att FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) måste garanteras tillräcklig finansiering.

19. Europaparlamentet efterlyser en demilitarisering av EU:s politik, ett åtagande om kärnvapennedrustning och ett slut på externa militära ingripanden. Parlamentet avvisar bestämt inrättandet av Europeiska försvarsfonden och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet.

20. Europaparlamentet påminner om åtagandet att se till att EU-institutionerna fungerar väl och att principen om flerspråkighet respekteras. Parlamentet avvisar ytterligare personalminskningar som skulle kunna försvåra varje institutions möjligheter att utöva sina lagstiftningsbefogenheter, och uttrycker oro över den nuvarande personalpolitiken, med tanke på att utmaningarna och arbetsbördan inom EU:s institutioner har ökat.

21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament och regeringar samt till övriga berörda institutioner och organ.

 

[1] EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

[2] EUT L 163, 24.6.2017, s. 1.

[3] Antagna texter, P8_TA(2018)0226.

Senaste uppdatering: 7 oktober 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy