Förfarande : 2019/2886(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0125/2019

Ingivna texter :

B9-0125/2019

Debatter :

PV 23/10/2019 - 7
CRE 23/10/2019 - 7

Omröstningar :

PV 24/10/2019 - 8.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0049

<Date>{21/10/2019}21.10.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0125/2019</NoDocSe>
PDF 161kWORD 51k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om Turkiets militära operationer i nordöstra Syrien och konsekvenserna av dessa</Titre>

<DocRef>(2019/2886(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Malik Azmani, Hilde Vautmans, Petras Auštrevičius, Izaskun Bilbao Barandica, Phil Bennion, Sylvie Brunet, Olivier Chastel, Katalin Cseh, Anna Júlia Donáth, Laurence Farreng, Valter Flego, Luis Garicano, Barbara Ann Gibson, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Bernard Guetta, Svenja Hahn, Martin Hojsík, Karin Karlsbro, Nathalie Loiseau, Karen Melchior, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Susana Solís Pérez, Marie‑Pierre Vedrenne</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0123/2019

B9‑0125/2019

Europaparlamentets resolution om Turkiets militära operationer i nordöstra Syrien och konsekvenserna av dessa

(2019/2886(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien och sin resolution av den 14 mars 2019 om en europeisk sanktionsordning för kränkningar av de mänskliga rättigheterna[1],

 med beaktande av de relevanta uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, särskilt hennes förklaring av den 9 oktober 2019 om den senaste utvecklingen i nordöstra Syrien och hennes kommentarer vid ankomsten till och vid presskonferensen efter rådets möte (utrikes frågor) den 14 oktober 2019,

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17 oktober 2019 om Turkiet,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 14 oktober 2019 om nordöstra Syrien,

 med beaktande av det anförande som vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, höll vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 9 oktober 2019 om situationen i norra Syrien,

 med beaktande av uttalandena av den 11 oktober och den 15 oktober 2019 om Syrien från talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Rupert Colville,

 med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 14 mars 2017 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU:s strategi för Syrien (JOIN(2017)0011), samt av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om EU:s strategi för Syrien,

 med beaktande av Förenta nationernas stadga och av samtliga FN-konventioner som Turkiet och Syrien har anslutit sig till,

 med beaktande av FN:s säkerhetsråds relevanta resolutioner, särskilt resolution 2254 (2015) av den 18 december 2015 och Genèvekommunikén från 2012,

 med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 71/248 av den 21 december 2016 om inrättande av en internationell, opartisk och oberoende mekanism för stöd till utredningar och åtal av dem som är ansvariga för de, enligt internationell rätt, allvarligaste brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011,

 med beaktande av Romstadgan och Internationella domstolens grundläggande dokument, och med beaktande av det prejudikat som fastställts genom inrättandet av internationella tribunaler såsom Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Internationella tribunalen för Rwanda och den särskilda domstolen för Libanon,

 med beaktande av det samförståndsavtal om inrättandet av nedtrappningszoner i Arabrepubliken Syrien som undertecknades av Iran, Ryssland och Turkiet den 6 maj 2017,

 med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dessa,

 med beaktande av rådets slutsatser om EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Isil/Daish, antagna den 16 mars 2015,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Efter president Donald Trumps beslut att dra tillbaka de amerikanska trupperna från nordöstra Syrien inledde Turkiet den 9 oktober 2019 militära operationer i områden som kontrolleras av Syriens demokratiska styrkor (SDF). Detta har resulterat i ett stort antal civila och militära dödsoffer på ömse sidor om gränsen och, enligt FN-källor, minst 300 000 fördrivna personer, varav 70 000 barn. De flesta internationella biståndsorganisationer har tvingats avbryta sin verksamhet och evakuera internationell personal till följd av oro för säkerheten. Journalister har tvingats lämna regionen på grund av allvarliga säkerhetsproblem, varigenom en rättvis och korrekt skildring av konflikten inte kunnat ges.

B. USA och Turkiet tillkännagav den 18 oktober 2019 en omedelbar, fem dagar lång vapenvila i en av Syriens gränsregioner. Denna överenskommelse är tillfällig med tanke på att Turkiet inte gått med på att dra tillbaka sina styrkor från norra Syrien.

C. Vapenvilan gäller ett område på gränsen till Turkiet mellan Ras al-Ain och Tal Abyad som sträcker sig över uppemot 120 kilometer, och vad som ska hända med de andra områdena under kurdisk kontroll har inte diskuterats.

D. Den 17 oktober 2019 ställde sig Europeiska rådet bakom rådets slutsatser av den 14 oktober 2019 om nordöstra Syrien, där det fördömde Turkiets ensidiga militära åtgärd i nordöstra Syrien, som orsakar oacceptabelt mänskligt lidande, undergräver kampen mot Daish och utgör ett allvarligt hot mot Europas säkerhet.

E. Dessa ensidiga militära operationer från Turkiets sida saknar rättslig grund, och förvärrar bara den åtta år långa konflikten i Syrien, ökar det humanitära lidandet och kommer att få negativa konsekvenser för ansträngningarna att nå en förhandlingslösning liksom kampen mot terrorism. Den civila konflikten i Syrien fortsätter trots flera internationella ansträngningar för att säkerställa en vapenvila och arbeta för en förhandlingslösning.

F. Det förekommer uttryckliga rapporter om mord, hot, misshandel, kidnappning, plundring och konfiskering av civila hus från turkisk-stödda väpnade gruppers sida, och civila som anklagas för samröre med specifika kurdiska grupper rapporteras ha tvingats bort från sina hem eller gripits vid kontrollställen av medlemmar i nämnda grupper. Det förekommer också rapporter om användning av okonventionella vapen mot civila, däribland barn. Enligt FN förekommer det rapporter om summariska avrättningar som utförs av stridande tillhörande den väpnade gruppen Ahrar al-Sharqiya, som är allierad med Turkiet. Enligt rapporter har en välkänd kvinnlig kurdisk politiker, Hevrin Khalaf, torterats och avrättats av stridande tillhörande Ahrar al-Sharqiya.

G. Enligt rapporter har den turkiska armén och allierade väpnade grupper genomfört flygräder och markbaserade angrepp som drabbat sjukvårdsinrättningar och civil infrastruktur såsom vattenpumpstationer, dammar, kraftverk och oljefält. Tusentals människor riskerar att berövas adekvat tillgång till rent vatten.

H. Efter de amerikanska truppernas tillbakadragande gick Bashar al-Assads trupper den 14 oktober 2019 in i ett antal städer i Rojava-regionen för första gången på sju år efter det att de kurdiska styrkorna ställt sig bakom en uppgörelse framförhandlad med Ryssland som medlare i ett försök att undvika en turkisk attack. De exakta detaljerna i avtalet mellan Damaskus och kurderna är fortfarande oklara. Enligt ännu obekräftade uppgifter från Rysslands försvarsministerium patrullerar ryska styrkor de främre linjerna mellan den turkiska och den syriska armén för att hålla dem åtskilda.

I. De kränkningar som Assadregimen och dess allierade, IS/Daish samt andra terroristgrupper gjort sig skyldiga till under den syriska konflikten inbegriper angrepp med kemiska vapen, attacker mot civila, utomrättsliga avrättningar, tortyr och misshandel, påtvingade försvinnanden, massarresteringar och godtyckliga gripanden, kollektiva bestraffningar, attacker mot sjukvårdspersonal och berövande av mat, vatten och medicinsk hjälp. Dessa brott utgör krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord och har hittills gått ostraffade.

J. Den offensiv som leds av Turkiet – trots att landet har allierade bland Natos medlemsstater – och konsekvenserna av denna offensiv omintetgör de ansträngningar som gjorts av den globala koalitionen mot Daish, där SDF-styrkorna för närvarande ännu spelar en avgörande roll genom att bekämpa fortfarande aktiva IS-stridande. De IS-stridande som fängslats i kurdiska läger har redan lyckats ta sig till frihet för att återgå till att strida och sprida terror, vilket måste förhindras framöver, som en främsta prioritering för säkerheten i regionen och EU.

K. Det stora flertalet av de tusentals europeiska barnen till IS-stridande befinner sig för närvarande i tre olika läger i nordöstra Syrien, närmare bestämt Al Hol, Roj och Ein Issa, som alla har drabbats hårt av den turkiska offensiven.

L. Tvångsförflyttning av människor, även för att åstadkomma demografiska förändringar, utgör ett uppenbart brott mot internationell humanitär rätt och kan i slutändan också leda till demografiska och etniska förändringar. Att orsaka hinder för säkert, obehindrat och varaktigt tillhandahållande av humanitärt bistånd, evakueringar och sjukvård utgör också en kränkning av internationell humanitär rätt och av ett antal resolutioner från FN:s säkerhetsråd. FN:s säkerhetsråd har misslyckats med att nå en överenskommelse trots EU:s enighet. Ryssland har på senare år lagt in sitt veto mot 14 resolutioner från FN:s säkerhetsråd och spelat en aktiv roll när det gäller att begränsa innehållet i resolutionerna.

M. Den amerikansk-turkiska överenskommelsen av den 17 oktober 2019 om en tillfällig vapenvila tar inte hänsyn till den faktiska situationen på plats. Nya spänningar och hot skulle kunna leda till att säkerheten för civilbefolkningen urholkas efter 120 timmars vapenvila.

N. Världssamfundet och enskilda stater ansvarar för att ställa dem till svars som gjort sig skyldiga till brott mot internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt under konflikten i Syrien, bland annat genom att tillämpa principen om universell jurisdiktion samt nationell lagstiftning. Detta kan göras antingen vid befintliga nationella och internationella domstolar eller vid särskilda internationella brottmålstribunaler som ännu inte har inrättats.

O. Europeiska unionen förblir fast besluten att framgångsrikt slutföra förhandlingarna, den så kallade Genèveprocessen, under överinseende av FN:s särskilda sändebud för Syrien. I anslutning till FN:s generalförsamling tillkännagav FN:s generalsekreterare den 23 september 2019 en överenskommelse om att bilda en konstitutionell kommitté, som nu riskerar att hindras från att mötas på grund av Turkiets ensidiga militära åtgärd.

P. Situationen i Syrien och avsaknaden av en övergripande, trovärdig och inkluderande politisk övergångsprocess fortsätter att utgöra ett hinder för ett fullständigt genomförande av EU:s strategi för Syrien och framför allt av EU:s omfattande stöd till återuppbyggnaden av landet. Återuppbyggnaden av Syrien bör bygga på ett nedifrån och upp-orienterat synsätt och ett framgångsrikt stärkande av lokala aktörer, för att utesluta kända terroristgrupper. Den 18 februari 2019 stod EU värd för Bryssel III‑konferensen för Syriens och dess grannländers framtid. Alla givare bör fullgöra sina åtaganden.

Q. EU:s insatser för att ge humanitärt stöd och planera för Syriens framtid är lovvärda. EU bör aldrig ge ovillkorat bistånd till återuppbyggnaden av ett Syrien som leds och kontrolleras av Assad och hans allierade, Ryssland och Iran. Assad, Turkiet, Ryssland och Iran kan inte tillåtas undgå de ekonomiska konsekvenserna av sina militära interventioner. Alla åtaganden i fråga om återuppbyggnaden måste maximalt inriktas på fred och ansvarsskyldighet.

R. Rådet har med hänsyn till situationen i Syrien infört en rad restriktiva åtgärder inte bara mot personer som gjort sig skyldiga till repressiva åtgärder mot civilbefolkningen i Syrien, utan även mot personer och enheter som har samröre med dem. USA har infört sanktioner mot turkiska ministerier och högre statliga tjänstemän som svar på landets militära offensiv i norra Syrien. Vissa medlemsstater har infört ett vapenembargo mot Turkiet.

1. Europaparlamentet fördömer starkt den ensidiga turkiska militära åtgärden i nordöstra Syrien och uppmanar Turkiet att omedelbart och permanent upphöra med denna militära åtgärd. Parlamentet betonar att öppnandet av nya fronter i Syrien inte tjänar Turkiets säkerhetsintressen, och varnar för en ytterligare försämring av den syriska humanitära krisen. Parlamentet kräver full respekt för humanitär rätt, inbegripet skydd av civilbefolkningen.

2. Europaparlamentet fördömer starkt de rapporterade kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt under denna konflikt, inte bara dem som rapporterats begås av de turkisk-stödda styrkorna, utan även dem som begås av Assadregimens styrkor med stöd av dess allierade – Ryssland och Iran – samt av FN‑förtecknade terroristorganisationer.

3. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att upprätthålla EU:s ståndpunkt gentemot de turkiska myndigheterna och lägga grunden för ett kraftfullt och omfattande svar från EU på denna kris. Parlamentet uppmanar henne eftertryckligen att inleda en dialog med de turkiska myndigheterna i syfte att möjliggöra en snabb nedtrappning av situationen och finna en hållbar lösning på krisen. Parlamentet understryker att EU bör överväga alla tillgängliga alternativ i samarbete med sina internationella partner, inklusive korridorer för nedsläpp av humanitärt bistånd från flygplan och inrättande av flygförbudszoner inom ramen för en resolution från FN:s säkerhetsråd.

4. Europaparlamentet upprepar hur allvarliga konsekvenser ytterligare upptrappning och destabilisering i regionen får såväl för regionen i fråga som för EU, med ökande säkerhetsrisker, humanitära kriser och migrationsflöden. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbereda EU i alla dess aspekter för att på bästa sätt reagera på alla situationer som kan uppstå samt informera Europaparlamentet om eventuella konsekvenser av ytterligare upptrappning och destabilisering i regionen.

5. Europaparlamentet välkomnar flera medlemsstaters beslut att stoppa beviljandet av licenser för vapenexport till Turkiet. Parlamentet upprepar i synnerhet att alla medlemsstater strikt måste tillämpa de regler som fastställs i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp[2] om vapenexport, inklusive den fasta tillämpningen av kriterium 4 för regional stabilitet. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att inleda ett initiativ som syftar till att för hela EU införa ett omfattande vapenembargo mot Turkiet, med tanke på de allvarliga anklagelserna om brott mot internationell humanitär rätt.

6. Europaparlamentet beklagar att rådet (utrikes frågor) den 14 oktober 2019 inte kunde enas om ett vapenembargo mot Turkiet för hela EU, vilket Tyskland och Frankrike förespråkade.

7. Europaparlamentet påminner de ansvariga för de pågående militära operationerna om att de enligt internationell rätt är ansvariga för de brott som de begår i Syrien, och att de som gjort sig skyldiga till sådana brott, oavsett om de är stater eller enskilda, kommer att ställas till svars. Parlamentet påminner om skyldigheten att strikt följa internationell rätt. Parlamentet efterlyser en EU-strategi för ansvarsskyldighet för de brott som begåtts i Syrien.

8. Europaparlamentet uppmanar rådet att införa en uppsättning riktade sanktioner och viseringsförbud mot de turkiska tjänstemän som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna under den nuvarande militära åtgärden tillsammans med ett liknande förslag för de turkiska tjänstemän som ansvarar för de interna åtgärder som syftar till att slå ned på de grundläggande rättigheterna. Europaparlamentet vädjar till samtliga medlemsstater att se till att rådets beslut 2013/255/Gusp[3] om restriktiva åtgärder mot Syrien följs fullt ut, framför allt i fråga om frysning av tillgångar som innehas av personer som finns förtecknade däri samt inreserestriktioner för personer som gynnas av eller stöder regimen i Syrien.

9. Europaparlamentet påpekar att det arbetat proaktivt för att minska IPA II-finansieringen (instrument för stöd inför anslutningen) under de senaste åren till följd av problem med bristande respekt för de mänskliga rättigheterna, och konstaterar att de åtgärder som de turkiska myndigheterna nyligen vidtagit strider mot europeiska värderingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att frysa alla IPA-medel till Turkiet och villkora dem med Turkiets agerande framöver, och därmed se till att inga (framtida) EU-medel används för att finansiera de pågående militära operationerna eller för att underlätta påtvingat återvändande för syriska flyktingar till den så kallade säkra zonen.

10. Europaparlamentet är mycket oroat över rapporterna om att hundratals IS-fångar, däribland många utländska stridande, lyckats fly från läger i norra Syrien under den turkiska offensiven, vilket ökar risken för att IS åter ska vakna till liv. Parlamentet uppmanar eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten att efterlysa ett klargörande och en bekräftelse från de turkiska myndigheterna med avseende på den turkiske presidentens försäkran, i dennes skrivelse till Wall Street Journal den 14 oktober 2019, om att inga IS-stridande skulle komma att lämna nordöstra Syrien, för att få fram information om Turkiets politik i denna fråga. Parlamentet uppmanar nationella underrättelsetjänster och säkerhetstjänster att öka vaksamheten när det gäller utländska stridandes och deras familjers eventuella återvändande.

11. Europaparlamentet är bekymrat över den dramatiska situationen och omständigheterna för europeiska barn till IS-stridande i norra Syrien. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma dessa barns situation och behov för att se till att deras grundläggande rättigheter respekteras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ha principen om barnets bästa som främsta prioritering i alla beslut som rör barn.

12. Europaparlamentet beklagar djupt att upprepade regionala och internationella försök att få ett slut på kriget har misslyckats, och efterlyser eftertryckligen ett förnyat och intensivt globalt samarbete för att uppnå en fredlig och hållbar lösning på konflikten i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2254 och Genèvekommunikén från 2012.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att åter vända sig till FN:s säkerhetsråd för antagande av en resolution som gör det möjligt för rådet att agera målinriktat, i slutändan i syfte att uppnå en FN-ledd säkerhetszon i norra Syrien till förmån för de människor som lever där.

14. Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt stöd för de insatser som görs av den globala koalitionen mot Daish, som Turkiet är partner till. Parlamentet understryker att koalitionen och de syriska partnerstyrkorna har gjort betydande framsteg i kampen mot Daish i Syrien, men uttrycker samtidigt sin oro över att Turkiets ensidiga militära åtgärd undergräver dessa framsteg. Parlamentet uppmanar USA att ta sitt ansvar i koalitionen med tanke på vikten av att bekämpa Daish.

15. Europaparlamentet kräver respekt för rätten för etniska och religiösa grupper och minoriteter i Syrien – och alla personer som fördrivits – att fortsätta att leva i eller återvända till sina historiska och traditionella hemländer i värdighet, jämlikhet och säkerhet.

16. Europaparlamentet erkänner den imponerande solidaritet som Jordanien, Libanon och Turkiet visat gentemot flyktingarna, och uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsatt tillhandahålla ekonomiskt stöd för att tillgodose flyktingarnas och deras värdsamhällens akuta behov. Parlamentet understryker behovet att se till att inga EU-medel används för att finansiera de pågående militära operationerna eller för att underlätta påtvingat återvändande för syriska flyktingar till den så kallade säkra zonen. Parlamentet betonar att principen om ”non-refoulement” måste respekteras fullt ut. Parlamentet förkastar de uttalanden från president Erdoğan som innebär att EU hotas med en flod av flyktingar.

17. Europaparlamentet upprepar rekommendationen från sin resolution av den 13 mars 2019 om kommissionens rapport för 2018 om Turkiet[4] till kommissionen och Europeiska unionens råd att, i enlighet med förhandlingsramen, formellt lägga anslutningsförhandlingarna med Turkiet på is, samt att varje politiskt åtagande mellan EU och Turkiet bör grundas på villkorade bestämmelser vad gäller respekten för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, Turkiet, medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter i konflikten, och att även se till att denna text översätts till arabiska och turkiska.

 

[1] Antagna texter, P8_TA(2019)0215.

[2] Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).

[3] Rådets beslut 2013/255/Gusp av den 31 maj 2013 om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 147, 1.6.2013, s. 14).

[4] Antagna texter, P8_TA(2019)0200.

Senaste uppdatering: 23 oktober 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy