Förfarande : 2019/2886(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0129/2019

Ingivna texter :

B9-0129/2019

Debatter :

PV 23/10/2019 - 7
CRE 23/10/2019 - 7

Omröstningar :

PV 24/10/2019 - 8.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0049

<Date>{21/10/2019}21.10.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0129/2019</NoDocSe>
PDF 151kWORD 49k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om Turkiets militära operationer i nordöstra Syrien och konsekvenserna av dessa</Titre>

<DocRef>(2019/2886(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Kati Piri, Nacho Sánchez Amor</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0123/2019

B9‑0129/2019

Europaparlamentets resolution om Turkiets militära operationer i nordöstra Syrien och konsekvenserna av dessa

(2019/2886(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17 oktober 2019 om Turkiet, olaglig borrningsverksamhet och MH17,

 med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikes frågor) möte den 14 oktober 2019 om Ukraina,

 med beaktande av uttalandet av den 9 oktober 2019 av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om den senaste utvecklingen i nordöstra Syrien,

 med beaktande av överenskommelsen mellan USA och Turkiet av den 17 oktober 2019,

 med beaktande av den allmänna förklaringen från 1948 om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, däribland FN:s konvention om barnets rättigheter,

 med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dessa,

 med beaktande av 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning och dess protokoll från 1967,

 med beaktande av Natofördraget från 1949,

 med beaktande av konventionen om kemiska vapen från 1993,

 med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och den höga representanten av den 14 mars 2017 EU:s strategi för Syrien (JOIN(2017)0011), samt av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om Syrien, som tillsammans utgör EU:s nya strategi för Syrien,

 med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Syrien, i synnerhet resolution 2254 (2015) av den 18 december 2015, resolution 2393 (2017) av den 19 december 2017 om tillstånd att leverera bistånd över gränser och skiljelinjer i Syrien och resolution 2401 (2018) av den 24 februari 2018 om ett 30 dagars långt upphörande av fientligheterna i Syrien för att möjliggöra leverans av humanitärt bistånd,

 med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 71/248 av den 21 december 2016 om inrättande av en internationell, opartisk och oberoende mekanism för stöd till utredningar och åtal av dem som är ansvariga för de, enligt internationell rätt, allvarligaste brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011,

 med beaktande av Romstadgan och Internationella domstolens grundläggande dokument, och av tillfälliga domstolars dokument, inbegripet Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Internationella tribunalen för Rwanda och den särskilda domstolen för Libanon,

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien,

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. I ett telefonsamtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan den 6 oktober meddelade den amerikanske presidenten Donald Trump att USA inte skulle ställa sig i vägen för en turkisk offensiv i nordöstra Syrien som president Erdoğan hade aviserat några dagar tidigare. I ett senare uttalande tillkännagav USA att landets trupper skulle dras tillbaka från ”omedelbara” områden, som därmed i praktiken öppnades för en Turkisk offensiv. Efter detta tillkännagivande började den turkiska armén, understödd av syrisk-arabiska miliser, den 9 oktober att bombardera ställningar längs den turkisk-syriska gränsen med artilleri och från luften och inledde en markräd i nordöstra Syrien. FN:s säkerhetsråd har ännu inte vidtagit några åtgärder med anledning av krisen.

B. Den turkiska regeringen har pekat ut Syriens demokratiska krafter (SDF) som huvudmålet för sin militära operation i nordöstra Syrien. SDF spelade en nyckelroll i den globala koalitionen mot terroristorganisationen Daish. SDF förlorade runt 11 000 stridande i kriget mot Daish. SDF leds av Folkets skyddsenheter (YPG), som Turkiet betraktar som en förlängning av Kurdiska arbetarpartiet (PKK), som i sin tur står med på Turkiets och EU:s förteckning över terroristorganisationer.

C. Den 17 oktober rapporterade den kurdiskledda administrationens hälso- och sjukvårdsmyndighet i nordöstra Syrien att minst 218 civila, däribland 18 barn, dödats i Syrien sedan den turkiska offensiven inleddes. Enligt de turkiska myndigheterna har 18 civila dött och 150 sårats i Turkiet fram till den 15 oktober till följd av granatattacker som de tillskriver de kurdiska styrkorna i Syrien.

D. Enligt FN har över 130 000 människor fördrivits sedan början på den turkiska offensiven. Turkiet hävdar att man dödat närmare 600 ”terrorister”, och rapporter från Syriska människorättsobservatoriet talar om att tiotals civila dödats. Grymheter begås av den turkiska armén och dess allierade från syrisk-arabiska miliser mot SDF‑stridande, lokala politiker och aktivister och mot civilbefolkningen.

E. Turkiskunderstödda styrkor påstås ha använt ammunition laddad med vit fosfor. Bilder och videoklipp från sjukhusen i Tal Tamr och al-Hasakah visar barn med svåra kemiska brännskador. Turkiet har tillbakavisat anklagelserna. SDF har bett internationella organisationer att skicka experter för att undersöka frågan. FN:s inspektörer av kemiska vapen har meddelat att de börjat samla in information efter dessa anklagelser.

F. Hundratals medlemmar i Daish, vissa av dem EU-medborgare, uppges ha flytt från fångenskapen hos SDF mitt under den turkiska offensiven. Var de befinner sig nu är okänt. SDF säger sig hålla runt 10 000 stridande från Islamiska staten fångna.

G. Från flera provinser kommer det trovärdiga rapporter om att de turkiska myndigheterna godtyckligt hållit kvar och tvingat tillbaka mängder av syrier till nordöstra Syrien sedan juli 2019 i strid med Turkiets internationella åtagande att inte skicka tillbaka någon till en plats där personen löper reell risk att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan misshandel eller riskerar livet.

H. Inrättandet av säkra zoner i Syrien väcker allvarliga frågor om säkerheten för människor som fördrivits till följd av konflikten och för dem som kan komma att omplaceras från Turkiet. Inrättandet av sådana zoner skulle strida mot lokalbefolkningens rättigheter, utlösa en grundläggande demografisk förändring i området och mötas av ogillande och motstånd på plats. Säkra zoner i samband med militära konflikter blir ofta ”krigszoner” för civilbefolkningen.

I. Rådet har fördömt den turkiska operationen och utfäst sig att vidta inledande åtgärder avseende vapenförsäljningen till Turkiet. Ett antal EU-länder har redan formellt suspenderat vapenförsäljningen till Turkiet i enlighet med bestämmelserna i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel.

J. Tullunionen mellan Turkiet och EU trädde i kraft 1995 och har förblivit oförändrad sedan dess. Till följd av det har värdet av den bilaterala handeln mer än fyrdubblats. 2018 var Turkiet fortfarande EU:s femte största handelspartner sammanlagt, samtidigt som EU är den överlägset viktigaste handelspartnern för Turkiet och även dess huvudsakliga källa till utländska direktinvesteringar. Initiativet att modernisera tullunionen suspenderades av EU 2018 på grund av den oroväckande politiska utvecklingen i Turkiet.

K. EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet tillhandahåller betydande extra finansiering till stöd för flyktingar i Turkiet och förvaltar sammanlagt 6 miljarder euro. Efter en aldrig tidigare skådad tillströmning av människor på flykt undan kriget i Syrien finns det för närvarande över 3,6 miljoner syriska flyktingar i Turkiet. Turkiet gör lovvärda insatser för att förse dessa flyktingar med humanitärt bistånd och utvecklingsstöd.

L. Turkiet är alltjämt en nyckelpartner för EU, en Natomedlem och en viktig aktör i den syriska krisen och i regionen. Enligt artikel 1 i Natofördraget ska dess parter åta sig att lösa alla internationella tvister som de är inblandade i på ett fredligt sätt som inte äventyrar den internationella freden, säkerheten och rättvisan och i sina internationella förbindelser avstå från att hota med eller bruka våld på ett sätt som är oförenligt med FN:s syften.

M. EU:s officiella ståndpunkt är att stå fast vid den syriska statens enhet, suveränitet och territoriella integritet. Dessa mål kan garanteras endast genom en genuin politisk övergång i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254 och Genèvekommunikén från 2012, som framförhandlades av de syriska parterna inom ramen för den FN-ledda Genèveprocessen.

N. Under FN:s ledning nådde Arabrepubliken Syriens regering och den syriska förhandlingskommissionen en överenskommelse om att tillsätta en trovärdig, balanserad och inkluderande konstitutionell kommitté som bör underlätta en politisk lösning på det syriska kriget.

O. Världssamfundet och enskilda stater är skyldiga att ställa dem till svars som gjort sig skyldiga till brott mot internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt under konflikten i Syrien, bland annat genom att tillämpa principen om universell jurisdiktion samt nationell lagstiftning. Detta kan göras på grundval av antingen befintliga nationella och internationella rättsmedel, såsom nationella och internationella domstolar, eller tillfälliga internationella brottmålsdomstolar som ännu inte har inrättats. Utöver sådant personligt straffrättsligt ansvar kan även stater under vissa villkor lagföras för bristande fullgörande av skyldigheter enligt internationella fördrag och konventioner som Internationella domstolen har behörighet över, däribland 1984 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och 1948 års konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord.

1. Europaparlamentet fördömer starkt Turkiets folkrättsvidriga invasion av nordöstra Syrien, som allvarligt hotar den relativa stabiliteten och säkerheten i regionen, orsakar massfördrivning av civila och kan bidra till en återkomst för Daish, som alltjämt är ett säkerhetshot för människor i Syrien, Turkiet, regionen i stort och EU men även globalt. Parlamentet beklagar djupt USA:s oberäknelighet som allierad med tanke på sättet som dess tillbakadragande från nordöstra Syrien tillkännagavs och utfördes.

2. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att omedelbart och slutgiltigt avbryta sin militära operation i nordöstra Syrien, utlysa ett permanent eldupphör och dra tillbaka alla sina styrkor från syriskt territorium.

3. Europaparlamentet uttrycker sin erkänsla för och hyllar SDF, särskilt kvinnorna, för dess avgörande bidrag som allierad i kampen mot Daish och för dess sätt att lyfta fram betydelsen av frihet och medborgerliga rättigheter i utvecklingen av det sociala, politiska och kulturella livet i den kurdiskdominerade delen av Syrien. 

4. Europaparlamentet noterar den amerikansk-turkiska överenskommelsen av den 17 oktober om tillfällig vapenvila. Parlamentet förkastar emellertid dess bestämmelser som legitimerar den turkiska ockupationen av den ”säkra zonen” i nordöstra Syrien. Parlamentet uttrycker vidare djup oro över att uppgörelsen kräver inte bara en fördrivning av lokalbefolkningen bestående av kurder, yazidier och assyrier samt turkmenska, armeniska, arabiska och andra minoriteter, utan även en omplacering till områden med arabisk majoritet, vilket skulle skapa nya spänningar och säkerhetshot för civilbefolkningen. Parlamentet insisterar på att den syriska konflikten bör få en global politisk lösning baserad på ett erkännande av den syriska statens enhet, suveränitet och territoriella integritet med full respekt för rättigheterna för alla etniska och religiösa delar av det syriska samhället inom ramen för FN:s säkerhetsråds resolution 2254 och Genèvekommunikén från 2012, som framförhandlades av de syriska parterna inom ramen för den FN-ledda Genèveprocessen och lägger grunden för en genuin politisk övergång.

5. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang tillsättningen av den konstitutionella kommittén och insatserna av Geir O. Pedersen, FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Syrien, som bör tillhandahålla en trovärdig, balanserad och inkluderande grundval för en politisk process bland syrierna som är fri från yttre inblandning. Parlamentet begär att SDF ska involveras i denna process. Parlamentet påminner om att en militär lösning på konflikten inte är hållbar och uppmanar alla parter att fullt ut följa FN:s säkerhetsråds resolutioner, i vilka det krävs att fientligheterna omedelbart upphör, att alla belägringar hävs, att ett fullständigt och obehindrat humanitärt tillträde garanteras i hela landet och att biståndsarbetare skyddas av alla parter.

6. Europaparlamentet avvisar bestämt Turkiets planer på att inrätta en så kallad säker zon längs gränsen i nordöstra Syrien. Parlamentet betonar att en tvångsförflyttning av syriska flyktingar eller internflyktingar till detta område skulle utgöra en allvarlig kränkning av konventionell internationell flyktingrätt, internationell humanitär rätt och ”non-refoulement”-principen. Parlamentet erinrar om att ett återvändande för flyktingarna måste vara säkert, frivilligt och värdigt och att de nuvarande omständigheterna gör att sådana förflyttningar ovillkorligen måste förhindras. Parlamentet inskärper att inget stabiliserings- eller utvecklingsbistånd från EU bör lämnas till dessa områden.

7. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att lägga fram ett initiativ i rådet om att alla EU-länder omedelbart och fullständigt och så länge den turkiska militära operationen i Syrien fortsätter ska avbryta alla licenser för vapenexport till Turkiet och andra parter i konflikten i Syrien mot vilka det finns trovärdiga anklagelser om allvarliga folkrättsbrott, däribland varor och teknik med dubbla användningsområden, i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp. Parlamentet välkomnar att vissa medlemsstater redan har genomfört denna åtgärd.

8. Europaparlamentet uppmanar rådet att införa individuella och riktade restriktiva åtgärder, i synnerhet frysning av tillgångar och förbud mot inresa i EU, mot alla personer eller enheter som är ansvariga för eller inblandade i eller som har bistått, finansierat eller bidragit till att planera, leda eller begå allvarliga människorättsbrott i samband med den militära operationen i nordöstra Syrien.

9. Europaparlamentet uppmanar rådet att som ett avskräckande exempel för att förhindra en upptrappning i nordöstra Syrien överväga att suspendera handelsförmånerna i avtalet om jordbruksprodukter och som en sista utväg suspendera tullunionen mellan EU och Turkiet.

10. Europaparlamentet uppmanar med kraft FN:s säkerhetsråd att skyndsamt införa alla tillgängliga instrument för att skydda den berörda civilbefolkningen.

11. Europaparlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna och andra parter inblandade i konflikten att efterleva internationell humanitär lagstiftning som kräver att berörda aktörer ska vidta alla försiktighetsåtgärder för att undvika civila offer, utreda påstådda olagliga angrepp, ge tillräckligt stöd till fördrivna, se till att marktrupper inte trakasserar, godtyckligt griper eller misshandlar boende som väljer att stanna kvar samt garantera säkerheten och tryggheten för humanitär personal.

12. Europaparlamentet fördömer starkt den summariska avrättningen av den välkända kvinnliga kurdiska politikern Hevrin Khalaf, som enligt uppgift ska ha utförts av stridande i den turkiskallierade gruppen Ahrar al-Sharqiya. Parlamentet efterlyser en utredning av detta mord och av andra summariska avrättningar och kräver att ansvar ska utkrävas av de ansvariga för dessa brott.

13. Europaparlamentet är utomordentligt oroat av uppgifterna om att turkiska styrkor och/eller deras ombud ska ha använt vit fosfor mot civila, vilket är förbjudet enligt folkrätten. Parlamentet stöder helhjärtat arbetet i Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), som börjat utreda den eventuella användningen av vit fosfor. Parlamentet begär att de ansvariga ska ställas till svars.

14. Europaparlamentet uppmanar med kraft de turkiska myndigheterna att inte ge sig på journalister och människorättsförsvarare för deras kritiska rapportering om hur den militära operationen sköts och att inte hämnas på aktörer i Turkiet såsom demokratiskt valda kurdiska borgmästare samt politiker och fredliga aktivister.

15. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla konfliktparter, däribland Turkiet, tillsammans med den syriska regeringen och de kurdiska styrkorna, att bevilja obehindrat tillträde för lokala och internationella humanitära organisationer.

16. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att förbereda beredskapsplaner för säkerhetshot som kan uppstå om Daishs utländska stridande skulle komma tillbaka och att i överensstämmelse med internationella normer väcka åtal för de grymheter som begåtts av dessa personer. Parlamentet framhåller vidare den humanitära plikten att låta barn till EU-medborgare återvända på ett säkert sätt.

17. Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande om fortlöpande humanitärt bistånd till Syriens grannar, särskilt Turkiet, som fortsätter att hysa miljontals flyktingar. Parlamentet anser det oacceptabelt att president Erdoğan använder flyktingar som vapen och som ett sätt att bedriva utpressning mot EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att engagera sig mycket mer i ansvarsfördelningen för att syriska krigsflyktingar ska kunna finna skydd bortom den omedelbara grannregionen genom vidarebosättning, humanitära korridorer och inresetillstånd på humanitära grunder, förenklad familjeåterförening och flexiblare viseringsbestämmelser. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att bistå med extra finansiering till Kurdistans regionala regering i Irak för att den ska klara tillströmningen av flyktingar från Syrien.

18. Europaparlamentet tillstår att Turkiet har legitima säkerhetsproblem men framhåller att dessa bör hanteras på politisk och diplomatisk väg, inte genom militära åtgärder, i enlighet med folkrätten, däribland humanitär rätt.

19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s och Arabförbundets särskilda sändebud för Syrien samt alla parter som är inblandade i konflikten i Syrien.

 

Senaste uppdatering: 23 oktober 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy