Förfarande : 2019/2883(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0159/2019

Ingivna texter :

B9-0159/2019

Debatter :

PV 23/10/2019 - 21
CRE 23/10/2019 - 21

Omröstningar :

PV 24/10/2019 - 8.10
CRE 24/10/2019 - 8.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0050

<Date>{22/10/2019}22.10.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0159/2019</NoDocSe>
PDF 149kWORD 46k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien</Titre>

<DocRef>(2019/2883(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Kati Piri, Tonino Picula, Isabel Santos, Andreas Schieder, Tanja Fajon</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0156/2019

B9‑0159/2019

Europaparlamentets resolution om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien

(2019/2883(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 om att bevilja Nordmakedonien status som kandidatland för EU-medlemskap,

 med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Nordmakedonien, å andra sidan[1],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2019 Meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2019)0260), som åtföljdes av kommissionens arbetsdokument North Macedonia 2019 Report (SWD(2019)0218) där det rekommenderas att anslutningsförhandlingar inleds mot bakgrund av de framsteg som uppnåtts och landets fortsatta åtagande att genomföra reformer,

 med beaktande av rekommendationerna från det 16:e sammanträdet i den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Nordmakedonien (JPC), som hölls i Strasbourg den 28 mars 2019,

 med beaktande av den process för en ”Jean Monnet-dialog” med ledningen för parlamentet och politiska partier i Nordmakedoniens församling (Sobranie), som inleddes i Ohrid den 17 och 18 maj 2018,

 med beaktande av det slutgiltiga avtalet om biläggande av meningsskiljaktigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), upphörandet av interimsavtalet från 1995 och inrättandet av ett strategiskt partnerskap den 17 juni 2018 mellan Grekland och Nordmakedonien, även kallat Prespa-avtalet,

 med beaktande av den politiska överenskommelse (den så kallade Pržino-överenskommelsen) som de fyra största politiska partierna ingick i Skopje den 2 juni och den 15 juli 2015, och de fyra partiernas avtal om att genomföra överenskommelsen av den 20 juli och den 31 augusti 2016,

 med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 26 och 27 juni 2014 om att bevilja Albanien status som kandidatland för EU-medlemskap,

 med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan[2],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2019 2019 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2019)0260), som åtföljdes av kommissionens arbetsdokument Albania 2019 Report (SWD(2019)0215), där det rekommenderas att anslutningsförhandlingar inleds mot bakgrund av de framsteg som gjorts och landets fortsatta åtagande att genomföra reformer,

 med beaktande av de rekommendationer som antogs vid det 13:e mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Albanien (SAPC), som hölls i Bryssel den 15 oktober 2018,

 med beaktande av artikel 237 i Romfördraget, där det uppges att varje europeiskt land har rätt att ansöka om att bli medlem av Europeiska unionen,

 med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

 med beaktande av Berlinprocessen, som inleddes den 28 augusti 2014,

 med beaktande av Sofiaförklaringen från toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia som bifogats denna,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

 med beaktande av den gemensamma skrivelsen av den 3 oktober 2019 från ordförandena Tusk, Sassoli, Juncker och tillträdande ordförande von der Leyen om inledandet av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien,

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2018, där man godkände de slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen som rådet antog den 26 juni 2018, som tydligt banade väg för inledandet av anslutningsförhandlingar i juni 2019,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juni 2019, där rådet beslutade att senast i oktober 2019 återkomma till kommissionens rekommendationer om att inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien,

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser från den 17 och 18 oktober 2019, där man beslutade att återkomma till frågan om utvidgningen före toppmötet i Zagreb i maj 2020 mellan EU och länderna på västra Balkan,

 med beaktande av den roll som Frankrikes president har spelat,

 med beaktande av avtalet mellan de politiska ledarna i Nordmakedonien om att hålla extra parlamentsval den 12 april 2020, till följd av Europeiska rådets beslut att återkomma till frågan om utvidgning i maj 2020,

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nordmakedonien och Albanien,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Genom att genomföra stabila och inkluderande demokratiska reformer och aktivt förbättra grannförbindelserna har regeringarna i både Nordmakedonien och Albanien uppvisat ett kontinuerligt engagemang för sitt europeiska vägval.

B. Prespa-avtalet av den 17 juni 2018 om biläggande av meningsskiljaktigheter och inrättande av ett strategiskt partnerskap mellan Nordmakedonien och Grekland sände en mycket välbehövlig positiv signal för stabilitet och försoning i hela västra Balkanregionen, stärkte känslan av goda grannförbindelser och regionalt samarbete och banade väg för landets europeiska integrering.

C. Kommissionen har sedan 2009 rekommenderat inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien.

D. Den 28 juni 2018 ställde sig Europeiska rådet bakom rådets slutsatser av den 26 juni 2018, och banade tydligt väg för inledandet av anslutningsförhandlingar i juni 2019.

E. Den 18 juni 2019 beslutade rådet att senast i oktober 2019 återkomma till frågan om kommissionens rekommendation om att inleda anslutningsförhandlingar med Republiken Nordmakedonien och Albanien.

F. Den 17 och 18 oktober 2019 beslutade Europeiska rådet att återuppta behandlingen av utvidgningsfrågan före toppmötet mellan EU och västra Balkan i Zagreb i maj 2020.

G. Frankrikes president spelade en viktig roll i att föranleda detta dröjsmål.

H. Varje kandidatland bedöms individuellt på grundval av egna meriter, och det är reformtakten och reformernas kvalitet som bör avgöra tidsplanen för anslutning och tempot i förhandlingarna.

I. Politisk konsensus och brett allmänt stöd för EU-anslutningsprocessen föreligger i både Nordmakedonien och Albanien.

J. Europeiska rådets beslut att återuppta behandlingen av utvidgningsfrågan under 2020 har föranlett tidigarelagda val i Nordmakedonien.

K. Europeiska rådets konstanta obeslutsamhet och det fortsatta senareläggandet av dess beslut om utvidgning skulle kunna leda till instabilitet i de berörda länderna, samt i regionen som helhet.

1. Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådets beslut att inleda förhandlingar med Nordmakedonien om EU-anslutning blockerades. Parlamentet beklagar den roll som spelats av Frankrikes president samt av ledare för andra medlemsstater i detta avseende.

2. Europaparlamentet uppmanar rådet att ta sitt ansvar och att slutligen agera i enlighet med sina egna åtaganden. Parlamentet fördömer varje beslut som försvagar EU:s åtaganden till Nordmakedonien och Albanien. Parlamentet påminner om att kommissionen sedan 2009 har rekommenderat inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien, och framhåller de ömsesidigt gynnsamma resultaten av nära två årtionden av institutionell och politisk samverkan mellan EU och de båda länderna i fråga.

3. Europaparlamentet erinrar om det förnyade samförstånd om utvidgning som godkändes av Europeiska rådet i december 2006 och som därefter fick stöd i Europeiska rådets slutsatser i juni 2016. Europeiska rådet uppmanas att erkänna de rättvisa och stränga villkoren och principen om egna meriter som ingår i EU:s utvidgningspolitik. Parlamentet framhåller vikten av att se till att EU kan upprätthålla och fördjupa sin egen utveckling, inklusive EU:s kapacitet att integrera nya medlemmar.

4. Europaparlamentet upprepar att EU:s oförmåga att nå en överenskommelse och att inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien undergräver dess trovärdighet som en framgångsrik och seriös global aktör, inte endast på västra Balkan utan även globalt och gentemot EU-medborgarna.

5. Europaparlamentet välkomnar Nordmakedoniens beslutsamhet när det gäller att komma vidare med EU:s reformagenda att uppnå konkreta och bestående resultat, varigenom landet uppfyller de villkor som fastställdes i rådets slutsatser från juni 2018 inför inledandet av anslutningsförhandlingarna.

6. Europaparlamentet välkomnar den nordmakedonska regeringens starka politiska åtagande att till fullo genomföra Pržino-avtalet, som har lett till intensifierade ansträngningar avseende EU-relaterade reformer, på grundval av partiöverskridande och interetniskt samarbete och samråd med det civila samhället, och understryker vikten av att upprätthålla dessa ansträngningar för landets europeiska framtid.

7. Europaparlamentet lovordar starkt Nordmakedoniens positiva diplomati och landets aktiva förtroendeskapande insatser som har lett till kompromiss, lösningar i bilaterala olösta frågor och främjandet av goda grannförbindelser. Parlamentet välkomnar Prespa‑avtalet av den 17 juni 2018 mellan Nordmakedonien och Grekland, och fördraget om goda grannförbindelser mellan Nordmakedonien och Bulgarien, som representerar en historisk diplomatisk insats och en politisk landvinning och utgör ett gott exempel både inom och utanför regionen. Parlamentet lovordar alla sidor för deras betydande ansträngningar med att nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning på namnfrågan.

8. Europaparlamentet understryker de viktiga resultaten av Jean Monnet-dialogprocessen med Nordmakedoniens församling, som inleddes i Ohrid den 17 och 18 maj 2018, och uppföljningen av denna i Skopje den 22 och 23 juni 2019. Parlamentet välkomnar åtagandet inom ramen för Jean Monnet-dialogen, från talmannen och det parlamentariska ledarskapet för Sobranie, om att utveckla en modern europeisk parlamentskultur där demokratisk dialog och konsensusbyggande används för att uppnå konkreta reformer, inklusive en ny etisk kod och en översyn av arbetsordningen. Parlamentet uppmanar till en fortsatt Jean Monnet-dialogprocess som ett nyckelinstrument för att stödja stärkandet av Nordmakedoniens församling och utvecklingen av en kultur präglad av kompromiss och konstruktiv politisk dialog, särskilt bland parlamentsledamöter.

9. Europaparlamentet lovordar slutsatserna från sammanträdet med Nordmakedoniens ledare den 20 oktober 2019, där man befäster landets åtagande till EU-anslutningsprocessen och betonar att det inte finns något annat alternativ för Nordmakedonien.

10. Europaparlamentet välkomnar att Albanien har visat beslutsamhet när det gäller att komma vidare med EU:s reformagenda och har uppnått konkreta och bestående resultat, i linje med de villkor som fastställdes i Europeiska rådets slutsatser från juni 2018 inför inledandet av anslutningsförhandlingarna.

11. Europaparlamentet välkomnar att Albaniens regering konsekvent har visat politisk vilja att gå vidare, trots en polariserad politisk miljö.

12. Europaparlamentet anser att framstegen för vart och ett av kandidatländerna med att uppfylla kriterierna för att ingå i förhandlingar om medlemskap måste betraktas för sig. Parlamentet anser att denna bedömning inte får påverkas av EU:s förmåga eller oförmåga att reformera sina egna förfaranden eller den inrikespolitiska agendan för någon av dess medlemsstater.

13. Europaparlamentet understryker kommissionens rekommendation samt efterföljande rådsbeslut om att fastställa oktober 2019 som datum för inledandet av anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien, mot bakgrund av deras uppmuntrande reforminsatser. Parlamentet menar att ett snabbt inledande av granskningsförfarandet och anslutningssamtalen kommer att understödja och fördjupa reformtakten. Parlamentet anser att inledandet av förhandlingar skulle ge ytterligare incitament till demokratisering och förbättra granskningen och ansvarsskyldigheten inom de båda länderna och i västra Balkanregionen som helhet.

14. Europaparlamentet uppmanar parlamentet att ytterligare stärka sina åtgärder för demokratistöd (Jean Monnet-dialoger och kapacitetsbyggande) i regionen för att se till att parlamenten spelar sin roll fullt ut som drivkrafter för demokratisk reform och att de agerar utifrån de europeiska ambitionerna hos regionens medborgare.

15. Europaparlamentet uppmanar parlamentet att i detta avseende och som svar på dödläget i Europeiska rådet sammankalla en regional parlamentarisk dialog med ledningen för parlamenten på västra Balkan, för att utveckla en strategi gällande parlamentens roll i att driva på EU:s reformagenda och leverera konkreta åtgärder som motsvarar de europeiska ambitionerna hos regionens folk.

16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till Albaniens och Nordmakedoniens regeringar och parlament.

 

[1] EUT L 84, 20.3.2004, s. 13.

[2] EUT L 107, 28.4.2009, s. 166.

Senaste uppdatering: 23 oktober 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy